DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Tunga ekonomer: Så allvarlig är Sveriges kris – ”Som en snigel i brant uppförsbacke”

Svensk ekonomi går i snigelfart, arbetslösheten är historiskt hög och risken för långvarigt utanförskap växer. Flera ekonomer kräver insatser i höstbudgeten och varnar för vad som händer om Riksbanken inte sänker räntan på onsdag. ”Vi riskerar stora kostnader för både individer och samhället”, säger ekonomen Robert Bergqvist till TN.

På onsdag (den 20 augusti) meddelar Riksbanken sitt besked om räntan. Det sker i ett läge då återhämtningen för svensk ekonomi går trögt och arbetslösheten ligger på en historiskt hög nivå. Häromdagen kom också siffror om att inflationen stigit till tre procent.

Så hur bör Riksbanken tänka i det här läget? Tidningen Näringslivet frågade flera ekonomer om hur Sverige ska komma på fötter igen.

Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, menar att Riksbanken bör sänka styrräntan till 1,75 procent.

– Den svenska återhämtningen behöver hjälp på traven – trots att inflationen i sommar varit bekymmersamt hög, säger han.

Även Pär Österholm, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan, Örebro universitet, vill se sänkningar.

– Vi är i en lågkonjunktur. BNP-utfallet för första kvartalet i år var svagt och BNP-indikatorn för andra kvartalet indikerar att även det kommer att ha varit svagt. Arbetslösheten är dessutom hög och kronan har stärkts – framförallt mot dollarn – det senaste halvåret, säger han.

Felicia Schön, privatekonom på Avanza, är lite mer försiktig och tycker att Riksbanken gör klokt i att avvakta nu i augusti för att invänta mer data och omvärldshändelser.

– Det är dock sannolikt att det kommer behövas i alla fall en sänkning till som Riksbanken bör genomföra i närtid. Anledningarna är flera, men framförallt de deppiga konsumenterna som fortsatt upplever låg köpkraft och håller krampaktigt i pengarna, säger hon.

Krisen kan bli långvarig

Enligt Pär Österholm kan lågkonjunkturen bli utdragen och hålla i sig ett par år. Stämningsläget i svensk ekonomi är lägre än normalt och med en osäker och svag omvärld kommer vi inte att få påtaglig draghjälp från exporten, resonerar han.

– I princip allt talar för att det behövs en lägre ränta för att få upp resursutnyttjandet.

”Ett säsongsrelaterat sommarspöke.”

Att inflationen är högre än Riksbankens mål är inte något som håller Robert Bergqvist vaken om nätterna.

– Det är förstås inte bra att inflationen ligger tydligt över målet på två procent. Mycket talar dock för att den höga inflationen är ett säsongsrelaterat ”sommarspöke”. Redan i höst väntas den underliggande inflationen ligga nära målet igen, säger han.

Inte heller Pär Österholm är särskilt orolig.

– De flesta bedömare är inne på att vi kommer att ha en fallande inflation det kommande året och det är sannolikt att vi får inflation under målet under 2026. Tittar man på inflationsförväntningarna i Origo (Prospera) från i juli så ligger de på 1,9 procent på både ett och två års sikt, säger han.

Det finns ingen anledning att vara orolig, i alla fall inte ännu, menar Felicia Schön.

– Det är normalt med säsongseffekter i priserna och det som driver inflationen på årsbasis är främst el (som är volatilt), livsmedel och ökningar i boendekostnader som är en släpande effekt av tidigare års räntehöjningar. Livsmedelsökningen har det senaste året främst berott på klimat och dyr import, något som bör stabiliseras i närtid med bättre skördar och starkare krona, säger hon.

Alla ekonomerna tycker att handlare har fått en del oförtjänt kritik den senaste tiden för att priserna stigit.

– Internationella höga priser i kombination med en svag krona har varit en stor utmaning för många handlare. Men nu ser läget bättre ut – med en generellt starkare krona, säger Robert Bergqvist.

– Man kan notera att dagligvaruhandeln har en relativt låg vinstmarginal på det stora hela. Visst finns det handlare som gör stora vinster, men det finns å andra sidan också gott om butiker som går med förlust, säger Pär Österholm.

Om Riksbanken dröjer med att sänka räntan kan det få negativa spridningseffekter i ekonomin, varnar Robert Bergqvist.

– Man ska inte överdriva effekterna av räntesänkningar, men de har ett viktigt symbolvärde och kan ha positiva psykologiska effekter. Räntesänkning tillsammans med regeringens budget för 2026 (där reformutrymmet kan hamna på 60-70 miljarder kronor) skulle ge en välbehövlig knuff framåt för den svenska återhämtningen som hittills har varit lika trög som en snigel i brant uppförsbacke – med handbromsen dragen, säger han.

”Vi riskerar att den konjunkturella arbetslösheten flyttas över till strukturell och långvarig arbetslöshet med stora kostnader för både individer och samhället.”

I någon utsträckning påverkas de flesta bolag om konsekvensen av en utebliven räntelättnad är en seglivad lågkonjunktur, konstaterar Felicia Schön.

– I detta läge tror jag att konsumentnära bolag inom sällanköp kan bli de stora förlorarna. Det kan också bli ett hack i kurvan för räntekänsliga fastighetsbolag och tillväxtbolag. Samtidigt har räntan redan kommit ner en bra bit och marknaden förväntar sig inte några större räntesänkningar, vilket jag tror kan dämpa den negativa effekten på börsen i alla fall, säger hon.

”Hög arbetslöshet är den faktor som oroar mig mest just nu.”

Arbetslösheten är ett stort orosmoln för ekonomerna. Om problemet inte tacklas på flera fronter nu så riskerar Sverige att få leva med att många fastnar i långvarigt utanförskap, varnar Robert Bergqvist.

– Den höga arbetslösheten är allvarlig och har både konjunkturella och strukturella orsaker. Det är viktigt att den kommer ned snart – annars riskerar den konjunkturella arbetslösheten att flyttas över till strukturell och långvarig arbetslöshet med stora kostnader för både individer och samhället, säger han.

Hur viktigt är det att räntan kommer ned för att tackla just arbetslösheten?

– Den bidrar till att få ned arbetslösheten men i detta läge skulle jag vilja se en mer aktiv arbetsmarknadspolitik från riksdag och regering, säger han.

– Hög arbetslöshet är den faktor som oroar mig mest just nu, säger Felicia Schön och fortsätter:

– Som allt annat i ekonomin är samspelet avgörande och med hög arbetslöshet minskar den totala efterfrågan i samhället, vilket kan komma att spilla över på företag, som i sin tur kan öka arbetslösheten än mer.

Man bör absolut vara bekymrad, menar Pär Österholm.

– För att hantera detta krävs det strukturreformer och detta är upp till politikerna – det är inte något som Riksbanken kan lösa.

Finns ljuspunkter - men krävs reformer

Men trots utmaningarna ser Robert Bergqvist relativt ljust på Sveriges ekonomi framåt. Men det förutsätter att rätt åtgärder görs och att osäkerheten i omvärlden åtminstone inte förvärras.

– Förutsättningarna finns för en ganska god ekonomisk utveckling 2026 och 2027. Men hushållen har varit bekymrade – och omvärlden präglas av seismiska skiften i USA:s politik i en allvarlig säkerhetspolitisk kontext, säger han.

Sänkt styrränta är ett första steg, menar han.

– Mer expansiv politik från Riksbank och regering/riksdag i kombination med minskade risker i omvärlden kan lägga grunden för en tydligare vändning uppåt mot slutet av 2025 eller under första halvåret 2026, säger han.

I höstbudgeten är det avgörande med insatser som främjar tillväxt, både här och nu men även på sikt. Skattesänkningar bör ligga i korten.

– Kortsiktigt handlar det om stöd till både hushåll och företag. Och det ser nu ut att komma. Men vi behöver också lyfta blicken och satsa på åtgärder som ger en uthålligt starkare ekonomi. Vi behöver få upp produktiviteten genom att investera mer, inte minst i den accelererande teknologin, till exempel AI, säger han.

Hur mycket påverkas företagens investeringar av osäkerheten i omvärlden och tullkaoset?

– Företagen verkar vara mer oroliga för tillväxt- och efterfrågehämmande osäkerhet än just själva tullarna. Men tullpolitiken skapar en motvind för svensk exportindustri. På toppen av detta ska också läggas de kronförstärkningar, inte minst mot dollarn, som vi har sett hittills under 2025, säger han.

Robert Bergqvist tror inte att tullarna kommer att leda till högre inflation i Sverige, snarare tvärtom.

– Eftersom EU inte har svarat med mottullar mot USA minskar inflationsrisken. Lägg därtill på risken att Kina kan komma att styra varuflöden bort från USA till EU. Det ger också en prispress.

Så det finns inte risk för stagflation, det vill säga att inflationen stiger samtidigt som arbetslösheten är hög och tillväxten är svag?

– Den risken är låg för Sverige men högre för USA, säger han.

Felicia Schön menar att det finns en risk att tullar får en initial effekt med ökad inflationstakt.

– Men givet att ekonomin är svag och har varit det ett tag bör det hämma samhällets efterfrågan om priserna skenar, och det bör då få en avtagande effekt på inflationen, säger hon.

Pär Österholm pekar ut branscher som drabbas extra hårt av tullkaoset, han nämner trävaruindustrin, kemisk industri och järn och stålverk.

– Där är det rätt höga andelar, cirka 40 procent, som svarar att investeringarna kommer att minska de kommande tre månaderna på grund av tullarna eller osäkerhet kring dem, säger han.