TULLKRIGET
Professorn om tullkaoset: ”Osäkerheten i världsekonomin större än på decennier”
10 procent snarare än 30. Där gissar Fredrik Sjöholm, professor i nationalekonomi, att USA:s tullar mot EU kommer att landa. Men han betonar att osäkerheten är stor, och att det är ett stort problem i sig. ”Företagen har ingen aning om vad som kommer att gälla”, säger han till TN.
Donald Trumps hot om 30-procentiga tullar mot EU ska ses som förhandlingsteknik från den amerikanske presidentens sida. Det menar Fredrik Sjöholm, professor och vd vid Institutet för näringslivsforskning.
– Det här är definitivt ett förhandlingsutspel. Det kan ha uppstått låsningar i någon del av förhandlingarna mellan USA och EU och då drämmer Donald Trump till med 30 procent för att sätta press, säger han till Tidningen Näringslivet.
– Jag tror inte att det kommer att sluta med 30 procent utan snarare 10 procent. Men det finns inte någon röd tråd i de här förhandlingarna – det är snarare lite hela havet stormar – så det är väldigt svårt att försöka förutspå var det kommer att landa.
Precis som EU har en rad länder fått amerikanska brev med hot om höjda tullar de senaste dagarna. Brasilien har exempelvis fått besked om en tullnivå på 50 procent och för Kanadas del lyder det senaste beskedet 35 procent.
”Det finns inte någon röd tråd i de här förhandlingarna.”
Budskapet är i regel att tullnivåerna mot en viss marknad kommer att höjas kraftigt om inte den marknaden lyckas nå en överenskommelse med USA senast den 1 augusti.
– Allt tyder på att det här är ett sätt att försöka få länder att falla till föga. Men Trump verkar ändra sig varje dag och det kommer nya besked hela tiden, så osäkerheten är väldigt stor.
Och det är egentligen just det som är problemet, menar Fredrik Sjöholm.
– Hade USA gått ut med att nu är det tullar på 25 procent rakt över och hållit sig till det så hade det för all del varit väldigt negativt, men företagen hade åtminstone vetat vad de hade haft att rätta sig efter. Nu famlar företagen och har ingen aning om vad som kommer att gälla och det i sig har en negativ effekt på handel, investeringar och tillväxt.
– Osäkerheten i världsekonomin är större än den har varit på flera decennier och det är på grund av den amerikanska politiken.
Som svar på USA:s senaste tullhot har EU-kommissionens ordförande Ursula Von der Leyen fört fram att EU kommer att fortsätta att arbeta för att nå en överenskommelse senast den 1 augusti, men att det också kan bli aktuellt med ”proportionerliga motåtgärder” för att skydda EU:s intressen.
Precis som bland andra Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB, och Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium – som båda kommenterade utvecklingen till TT i helgen – tror Fredrik Sjöholm att EU kommer att hålla fast vid sin nuvarande linje och fokusera på att nå fram till ett avtal.
– Eftersom Trump har gjort så här så pass många gånger nu så tror jag att EU kommer att avvakta lite och vänta in utvecklingen, snarare än att göra något drastiskt, säger han, och fortsätter:
– Men oavsett vad USA gör så är det bästa för Europa att ha så låga tullar som möjligt, så det finns en konflikt där. Ska man förhandla måste man vara tuff och sätta hårt mot hårt, men samtidigt är den realekonomiska verkligheten att det är bättre för Europa att inte svara med samma mynt.
Tror du att USA och EU kommer att lyckas nå en överenskommelse?
– Det är jättesvårt att svara på. Men ja, jag vill ändå tro att det blir så för det hade varit det bästa för både USA och Europa och det tror jag att alla någonstans ändå inser. Men Trump är som sagt väldigt oberäknelig, så det är inget jag vågar ta gift på.
”Tjänstesektorn har nästan helt och hållet flugit under radarn i de här diskussionerna.”
Om de 30-procentiga tullarna ändå skulle bli verklighet, hade följden blivit höjda priser i USA på europeiska varor, vilket hade lett till en minskad efterfrågan och därmed minskad produktion i Europa. Men Fredrik Sjöholm menar att Sverige ändå har relativt goda möjligheter att klara av ett sådant scenario.
Det beror bland annat på att USA trots allt inte är någon ”jättestor” marknad för Sverige, som är betydligt mer beroende av vad som händer inom EU, förklarar han.
– Men sen är det också så att Sverige alltmer har kommit att fokusera på tjänsteproduktion, tjänsterna står numera för 40 procent av svensk export. Och tjänstesektorn har nästan helt och hållet flugit under radarn i de här diskussionerna.
– Det är förstås dåligt för Sverige om de här tullnivåerna blir verklighet och det skulle leda till sämre tillväxt, men det kanske ändå skulle bli hanterbart.
