DEN SVENSKA INTEGRATIONEN

Forskare: Så ska fler lära sig svenska och få jobb – ”Avgörande”

SFI räcker inte för att ge utrikes födda inträde på arbetsmarknaden, enligt en ny rapport. Forskaren Fanny Forsberg Lundell föreslår nya metoder. ”Det viktiga är att snabbt få ett inträde på arbetsmarknaden”, säger hon till TN.

Bristande språkkunskaper sätter stopp för många utrikes föddas möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Det visar en lång rad undersökningar, nu senast från Järvaveckan Research, där 86 procent av de tillfrågade arbetsgivarna ser knapphändiga kunskaper i svenska som ett hinder för en rekrytering, vilket TN har rapporterat om tidigare.

Hittills har ett av de främsta verktygen för att överbrygga språkförbistringen varit SFI, svenska för invandrare.

– Men det har funnits en övertro på SFI och utbildningen där fungerar inte på alla nivåer och av dem som påbörjade SFI-utbildningen 2016, hade endast 31 procent slutfört utbildningen tre år senare. Därmed är de inte kvalificerade för fortsatta studier i svenska.

Det säger Fanny Forsberg Lundell, professor i franska vid Stockholms universitet och forskare på Ratio, som tillsammans med Linnéa Ahlgren har skrivit rapporten ”Språk och arbetsmarknad i Sverige – en svår ekvation?”. Hon menar att det är dags att ifrågasätta om en ensidig satsning på klassrumsbunden språkutbildning är den bästa vägen att gå.

– Eftersom resultaten för SFI inte är tillfredsställande, vilket många arbetsgivare vittnar om, och arbetslösheten bland utrikes födda växer, borde vi rikta mer uppmärksamhet mot hur arbetsplatserna kan bidra till språkutvecklingen, säger Fanny Forsberg Lundell.

Stort behov av att anställa

Samtidigt som ett stort antal privata arbetsgivare i olika branscher menar att bristande språkkunskaper är ett tydligt hinder för en rekrytering, brottas de med ett stort behov av att anställa nya medarbetare. Läget försvåras ytterligare av det faktum att Sverige är det land inom EU som har det lägsta antalet så kallade enkla jobb. Bara drygt fyra procent av alla tillgängliga jobb i landet räknas in i den kategorin, till skillnad från i till exempel Cypern med 13,5 procent och snittet inom hela EU som ligger på 8,5 procent. Det visar siffror från Ekonomifakta.

– Lågkvalificerade arbeten är en viktig väg in på arbetsmarknaden för utomeuropeiska invandrare, framför allt från Afrika och Mellanöstern. Anställningar leder ofta till fortsatt sysselsättning, men sällan avancemang till mer kvalificerade yrken, vilket i sig inte behöver vara något negativt när det viktiga är att ha en plats på arbetsmarknaden. Och vad är alternativet? säger Fanny Forsberg Lundell.

Om det privata näringslivet har svårt att hitta nya medarbetare med både rätt yrkesbakgrund och språklig nivå, är behovet än större inom offentliga sektorn och främst inom vård och omsorg. Rapporten har därför använt äldreomsorgen som utgångspunkt för hur språkutvecklingen delvis kan flyttas från skolbänken till arbetsplatsen.

Det finns grundläggande, formella språkkrav för att få en anställning inom till exempel äldrevården. Men många arbetsgivare väljer att bortse från dem eftersom de i vissa fall skulle omöjliggöra rekryteringen. Resultatet blir att den delen av vårdsektorn ofta ställs inför det faktum att tillgänglig personal, trots språkutbildning, inte har de språkliga kunskaper som företrädarna anser behövs i yrket.

Stark politisk önskan

Den utvecklingen understöds delvis av en statlig utredning från förra året: ”Ett språkkrav för språkutveckling”. I den föreslås att det inte ska ställas några språkkrav vid en anställning, däremot ett krav på arbetsplatsen att anordna utbildning och ett ”språkutvecklande arbetssätt”. Kort sagt: krav på språkutbildning men inget språkkrav att leva upp till.

– Det finns en stark politisk önskan om att språket på allvar och som en förutsättning för att arbetet ska kunna skötas säkert och tryggt för alla inblandade. Samtidigt är det inte realistiskt att få upp språknivåerna hos människor med ett avlägset modersmål. Vi måste ta på allvar att människor har väldigt olika och i många fall mycket låga förutsättningar för att utbildningsvägen lära sig svenska på en nivå som ger tillträde till arbetslivet, säger Fanny Forsberg Lundell och föreslår en ”omorganisering” av de arbetsuppgifter som finns på en arbetsplats.

Det kan ske genom att arbetsuppgifterna fördelas utifrån vilken språknivå som de enskilda personerna har. De som ännu har svårt att kommunicera på svenska arbetar då med uppgifter som inte kräver en högre språklig nivå, till exempel städning, bädda sängar eller andra enklare göromål i verksamheten.

– Vi vet att språk lär man sig genom att använda det, kommunicera med andra människor i en relevant situation, till exempel på en arbetsplats. Det viktiga är därför att snabbt få ett inträde på arbetsmarknaden, särskilt för människor med ett avlägset modersmål och låg utbildningsnivå.

Uppgifter kan ökas i kompetenstrappa

I takt med att de egna språkkunskaperna ökar kan arbetsuppgifterna utvecklas i en ”kompetenstrappa” där behovet av att kunna kommunicera, till exempel med brukare och anhöriga finns.

Delvis låter det som att det kräver en ”sortering” av människorna på arbetsplatsen?

– Ja, det är en diskussion som kan uppstå. I Sverige har vi en starkt rotad tanke på jämlikhet och det finns en rädsla för att tala om att det är skillnad på människor. Å andra sidan är de tankar om en enhetlig språknivå i landet som den statliga utredningen har framfört, helt enkelt inte förankrad i verkligheten. Men visst, det här är svåra frågor, konstaterar Fanny Forsberg Lundell.

Tiden avgörande

Hon återvänder till det faktum att språklärande inom SFI inte är ett särskilt skarpt verktyg för många, särskilt inte de som har liten erfarenhet av skolbänken från sina hemländer. För de grupperna kan språkundervisningen vara en mycket lång, mödosam och närmast oövervinnelig process.

– Men även de måste ha en chans att relativt snabbt få in en fot på arbetsmarknaden. Forskningen visar att det finns ett ”fönster”, en tidsperiod mellan ankomsten till Sverige och möjligheten att komma ut i arbete, som inte får vara för lång. Annars ökar risken för utanförskap och isolering, säger hon.

De första stegen inpå en arbetsplats med begränsade språkkunskaper stöttas redan idag med språkombud, mentorer med uppgift att förstärka språkutvecklingen bland de utrikes födda på många offentliga arbetsplatser.

Är omorganiserade arbetsuppgifter och språkmentorer något som kan fungera också på privata företag?

– Till del. Jag tror att det kräver lite större företag med många olika arbetsuppgifter, till exempel inom städ- och fastighetsservice och transport, två branscher som har mycket stora rekryteringsbehov de närmaste åren, säger Fanny Forsberg Lundell.

I sin tur ökar det trycket på att hitta nya vägar för att underlätta kompetenstillförseln och rekryteringsmöjligheterna, särskilt bland de grupper som hittills har stått utanför arbetsmarknaden.

– I dagsläget löser inte SFI arbetsmarknadsintegrationen. Därför behöver vi överväga vilka språkliga kunskaper som faktiskt krävs för olika arbeten. Det handlar inte att sänka kraven på arbetet utan hur vi kan integrera språkinlärning med arbetspraktik genom att differentiera arbetsuppgifter. Då kan människor komma i jobb också med behärskade språkkunskaper, säger Fanny Forsberg Lundell.

Rapporten har underrubriken ”en svår ekvation”: Är det ens en möjlig ekvation?

– Vår uppgift har varit att visa på fakta och skapa en bredare förståelse för situationen. Sedan är det upp till politiker och beslutsfattare att utifrån det komma med förslag på lösningar. Det här är inga lätta frågor och vi ska inte ha för stora illusioner om en snabb lösning. Dessutom är det en känslig diskussion med många ideologiska synsätt.

– Att lära sig språket och ge människor en chans att etablera sig på arbetsmarknaden är avgörande för människors ekonomiska integration och fram­gång i samhället, säger Fanny Forsberg Lundell.