KOMPETENSKRISEN

Krögare varnar för mängder av oseriösa jobbansökningar – ”Bekväma och lata”

90 procent av ansökningarna som kommer in när restauranger söker kockar är inte seriösa, vittnar flera krögare om. ”Det är skrämmande att se att det finns de som har satt det här i system”, säger Anna Hultberg på Krog & Co i Halmstad. Nu efterlyser krögarna bättre kontroller av arbetssökande.

Trots att arbetslösheten skenar finns det företag som skriker efter kompetens.

− På en skala från ett till tio så är det jättesvårt att hitta kockar.

Det säger Jeanette Bohman. I 23 år har hon och hennes man drivit Skivarps gästis i Skåne. Verksamheten är öppen säsongsvis på somrarna och anställer varje säsong någonstans runt tolv medarbetare. Svårast är det att hitta kockar.

”Det är lite för enkelt att få a-kassa och jag tror att många utnyttjar det. De har blivit bekväma.”

Att det är problematiskt har flera olika anledningar. Dels råder det kockbrist i Sverige, dels har regeringens lönegolv vid arbetskraftsinvandring ställt till det och dels är det också extra svårt för att det enbart handlar om säsongsanställningar.

Men så finns det en − besvärande – orsak till.

− Vi får in ansökningar där det kanske står ”Hej jag heter Bertil och jag vill gärna jobba som kock hos er”, men så finns det ingen kontaktuppgift. Det finns ingenting.

Varje gång det händer svarar Jeanette Bohman och ber om kontaktuppgifter för att kunna träffas för en intervju.

− Men vi hör inget mer. Någon kanske skickar sitt cv, men sedan svarar de inte.

Hur vanligt är det här?

− Jättevanligt. Jag har säkert fått 30 sådana i år.

Och hur många har du fått som faktiskt har svarat?

− Vi har fått tre intervjuer i år. Dessutom har ett hänt ett par gånger i år att vi har bokat intervju, men sedan har den arbetssökande inte dykt upp.

Har inte en tanke på att ta ett jobb

Anna Hultberg äger sedan 14 år restaurangen Krog & Co, som tidigare hette Harrys, i Halmstad. Hennes erfarenheter är mycket lika Jeanette Bohmans. Just i år har hon haft tur och kunnat anställa två kockar via Arbetsförmedlingen som det funkar mycket bra med, men det hör inte till vanligheterna.

– Jag ser dem som återkommer och som inte har en tanke på att ta ett jobb. Det finns ett par personer här i Halmstad som alla känner till, säger hon.

Tidigare i år anställde hon ytterligare två kockar med erfarenhet som skulle provjobba.

– Den ena dök inte upp. Den andra hade 60 procents frånvaro de veckorna som han var här.

”Jag ser dem som återkommer och som inte har en tanke på att ta ett jobb. Det finns ett par personer här i Halmstad som alla känner till.”

Både Anna Hultbergs och Jeanette Bohmans erfarenhet är att 90 procent av dem som kontaktar restaurangerna och som initialt presenterar sig som kockar som söker jobb faktiskt inte är intresserade av jobbet.

− Frågan är varför det är så här. Är de bekväma? Är de lata? Har de för bra a-kassa? undrar Jeanette Bohman.

Anna Hultberg berättar att hon känner igen många ansökningar från år till år.

– Det är skrämmande att se att det finns de som har satt det här i system. Tio procent har varit med sedan sju år tillbaka, säger hon.

Samtidigt konstaterar hon att vissa av dem som söker jobb presenterar meriter som de inte ens har. Hon har blivit mer noga med att ta referenser.

– Man ringer på vissa. Som en som hade uppgett att han hade jobbat en sommar på restaurangen som ligger tvärsöver gatan från min restaurang. Det visade sig att han hade varit inne och jobbat tre dagar – inte en hel sommar som det lät på ansökan, säger Anna Hultberg.

Söker jobb för att få a-kassa

Jeanette Bohman konstaterar att det verkar som att vissa söker jobb bara för att kunna få a-kassa.

− Jag vill inte skälla på alla som har a-kassa. Det finns de som har behov av det. Men samtidigt upplever jag det som att många skickar in en massa ansökningar bara för att kunna visa upp att de har sökt en massa jobb, men inte fått något, säger hon.

Ibland syns det på cv:t i den ursprungliga ansökan att personen inte har jobb för tillfället, men oftast är det oklart, enligt Jeanette Bohman.

− Det är väldigt sällan man kan se vad de gör just nu. Och jag får ju inte tag på dem, så jag kan inte fråga, säger hon.

Är ansökningarna seriöst skrivna?

− En del är det. En del är absolut inte det. De är jätteslarviga och det är ganska tydligt att de bara skickar in några rader för att de ska ha sökt ett jobb fast de egentligen inte vill ha det.

Problemet med de ”falska” ansökningarna har funnits så länge Jeanette Bohman har drivit Skivarps gästis.

− Men det har blivit mycket värre efter pandemin. Mycket värre, säger hon.

Vad det beror på är det så klart svårt att spekulera i, menar hon. Det kan finnas många olika orsaker.

− Men jag tror att det är lite för enkelt att få a-kassa och jag tror att många utnyttjar det. De har blivit bekväma, säger hon.

Får annonser från truckförare

Kent Ly driver två restauranger i Jönköping. Han känner igen sig i Anna Hultbergs och Jeanette Bohmans erfarenheter.

– Vi har ett system där det inte lönar sig att flytta för att ta ett jobb, eller att över huvud taget ta ett jobb. När jag får en ansökan från en trebarnsmamma i Gnesta så inser jag ju att hon inte tänker flytta hit till Jönköping. Då har jag redan förstått att ansökningen är ett bra sätt för henne att fortsätta få ersättning från a-kassan, säger han.

Samtidigt upplever han att många som söker sig till hans restauranger inte alls har de erfarenheter han frågar efter.

– Vi skriver uttryckligen i annonsen att vi söker en utbildad kock med erfarenhet, men får ansökningar från truckförare, barnskötare, lagerarbetare och allt möjligt.

Ifrågasätter Arbetsförmedlingens kontroller

För att få a-kassa ställs krav på den som är arbetslös. Det handlar, enligt Arbetsförmedlingens webbplats, bland annat om att söka minst sex lämpliga jobb per månad, söka de jobb som myndigheten har anvisat personen att söka samt tacka ja till jobbintervjuer och erbjudna jobb. Dessutom ska den arbetslöse helt enkelt göra sitt bästa för att få ett jobb.

Jeanette Bohman ifrågasätter dock Arbetsförmedlingens kontroll av att kraven faktiskt efterlevs.

− Hur kan de visa att de har gjort sitt bästa? Hur kan de visa att de inte har blivit kallade till intervju?

Har du någon gång fått en fråga från Arbetsförmedlingen om du har kallat en viss person till intervju?

− Nej, aldrig, säger Jeanette Bohman.

Inte heller Anna Hultberg har fått en sådan fråga från Arbetsförmedlingen.

– Det är hemskt, säger hon.

Tycker du att det vore rimligt om du fick det, alltså att Arbetsförmedlingen kontaktade dig för att undersöka om någon hade sökt jobb och kommit på intervju?

– Mycket rimligt. Jag tror att många skulle må bra av att ha ramar och att ha ett arbete. Alltför många har lärt sig att utnyttja systemet, säger Anna Hultberg.

Jeanette Bohman har många gånger genom åren påtalat hur mycket krångel som kommer med att vara företagare. Att ytterligare belägga företagen med ansvaret att redovisa vilka som har kallats på jobbintervju är därför inte aktuellt, menar hon och håller alltså inte med Anna Hultberg.

− Vi kan inte besvara frågor från Arbetsförmedlingen. Vi har tillräckligt många formulär som ska fyllas i, säger Jeanette Bohman och fortsätter:

− Den som söker jobb har ju ett ansvar. Men måste Arbetsförmedlingen kontrollera mer regelbundet, fråga om någon har sökt ett visst jobb och ta reda på om arbetsgivaren har svarat.

Hon tycker till syvende och sist att det är upp till politikerna att hitta en lösning på frågan.

− Både du och jag vet hur högt skattetrycket är i Sverige. Jag tycker att arbete ska löna sig framför att ha a-kassa. Jobb måste vara mer lockande än att gå hemma.

Hon betonar att en del av skatten är arbetsgivaravgiften.

− Om vi hade haft lägre skattetryck hade vi kunnat höja lönerna, säger Jeanette Bohman.

Myndigheten känner igen problemet

Arbetsförmedlingen känner igen arbetsgivarnas upplevelser, skriver pressekreterare Dennis Johansson Strömberg i ett svar till TN.

”Vi arbetar ständigt med att utveckla arbetet med uppföljningar. Det är viktigt att arbetsgivare tipsar oss om de misstänker oseriösa ansökningar”, skriver han och berättar att det går att tipsa via myndighetens webbplats.

Han poängterar också att Arbetsförmedlingen gör stickprov där arbetssökande får verifiera att de verkligen har sökt de jobb som de har uppgett att det har sökt.

”För att ha rätt till ersättning ska arbetssökande söka lämpliga jobb”, skriver Dennis Johansson Strömberg.

Enligt honom anvisar Arbetsförmedlingen inga arbetslösa till jobb som inte är lämpliga utifrån den arbetssökandes kompetens.

”De arbeten som Arbetsförmedlingen själva anvisar en arbetssökande att söka, följer vi upp”, skriver han.

Utöver det granskar myndigheten alla arbetssökandes aktivitetsrapporter. Det görs dels för att undersöka om de har sökt tillräckligt många arbeten, dels för att bedöma om de tjänsterna är lämpliga utifrån den arbetssökandes kompetens och andra förutsättningar som den arbetssökande har. Det är en granskning som görs varje månad och rapporten granskas inom 14 dagar från det att rapporten är inlämnad.

” I de fall personen inte sökt lämpligt arbete meddelar vi a-kassorna om detta”, skriver Dennis Johansson Strömberg och avslutar:

” Vi har inte möjlighet att följa upp spontanansökningar, därför är det viktigt att arbetsgivare tipsar oss om de ser något misstänksamt”.