DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Hårdare låneregler kan komma

Nya bostadsrätter på Kvarnholmen i östra Stockholmsområdet. Arkivbild. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Ekonomi (TT)

Bostadspriserna "skenar", konstaterar Finansinspektionen och utesluter inte hårdare låneregler för hushållen.

Samtidigt får Riksbanken en känga för att elda på kreditmarknaden för mycket.

Ekonomin är på stark återmarsch, men staten och Riksbanken fortsätter sitt eldunderstöd på samma nivå som under den tidigare mer akuta krisen. Finansinspektionen (FI) drar samtidigt i bromsen – en viss ofas myndigheterna emellan helt enkelt.

– Ja, det kan framstå som lite paradoxalt. Det är något vi får leva med, men gör vårt jobb utmanande, säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen.

FI återinför amorteringskraven för hushållen och planerar inom kort skärpa kraven på bankerna att hålla mer kapital i förhållande till utlåningen igen.

– Vi är den första myndigheten i västvärlden som går i den andra riktningen, säger Thedéen.

Vill se avveckling

Men på andra håll i den svenska samhällsapparaten satsas det för fullt en bra stund till. Staten har exempelvis förlängt många av företagsstöden en bra bit in på hösten, parat med andra fortsatt expansiva åtgärder. Och Riksbanken kör med full gas i form av nollränta och stora köp av bostadsobligationer och företagsobligationer för att hålla räntan nere för hushåll och företag. Det bygger upp farligt höga risker där prissättningsmekanismerna sätts ur spel, anser FI. Några signaler om att Riksbanken med Stefan Ingves i spetsen skulle börja dra i bromsen har inte synts till, ännu.

– Vi skulle vilja se en gradvis avveckling av obligationsköpen, säger Erik Thedéen.

Annars byggs allt högre skulder upp i samhället, inte minst i hushållssektorn med kraftigt stigande bostadspriser.

– Det kan närmast beskrivas som en skenande utveckling, säger Thedéen.

Utesluter inte

Amorteringskravet återkommer på sensommaren i år som en åtgärd för att dämpa lånegivningen något. Men egentligen tror inte FI att det ger några större effekter, myndigheten ser ingen "dramatik" i det. Runt tio procent av bolånetagarna har begärt och fått amorteringsfritt under pandemin, något som kan ha förstärkt hushållskassan tillfälligt med någon eller några tusenlappar i månaden.

Det kan komma fler åtgärder för att hejda den "skenande" utvecklingen på bostadsmarknaden, som av FI beskrivs som ohållbar och där hushållens skuldsättning i förhållande till inkomsterna ligger på rekordhög nivå.

– Vi utesluter inte att vi behöver göra mer, säger Thedéen.

Han nämner absoluta tillåtna skuldtak, se över ränteavdraget, tvingande åtgärder att ha mer bunden ränta, som exempel på åtgärder som andra länder har.

– Vi har inga sådana förslag på gång, men man kan inte utesluta något, fortsätter han.

Olle Lindström/TT

Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen (FI). Arkivbild Bild: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Fakta

Regler som infördes den 1 juni 2016:

Nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent.

Amorteringskravet utgår från marknadsvärdet på bostaden. Huvudprincipen är att omvärdering av bostaden som kan ligga till grund för att räkna om belåningsgraden endast får ske vart femte år, något som alltså kan bli aktuellt för många nu, speciellt med tanke på att bostadspriserna stigit kraftigt.

Regler om förstärkt amorteringskrav som infördes i mars 2018 innebär att:

Nya bolånetagare som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga bruttoinkomst, det vill säga inkomst före skatt, ska amortera 1 procentenhet mer av bolånet per år än vad de skulle behövt göra enligt det första amorteringskravet. Detta gäller utöver de amorteringsregler som gällde före det skärpta kravet.

I samband med pandemin pausade Finansinspektionen amorteringskraven. De återinförs igen från och med augusti i år, vidhåller myndigheten.

Källa: Finansinspektionen