DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Tunga kritiken: Notan för arbetstidsförkortning upp till 1 000 miljarder

Mattias Dahl, vice vd på Svenskt Näringsliv, varnar för följderna av en generell, lagstadgad arbetstidsförkortning. Bild: Mostphotos, Kate Gabor

Fackens krav på generellt kortare arbetstid medför hundratals miljarder kronor mindre till statskassan, med sämre välfärd som följd. Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl anser att förslagen är både märkliga och populistiska. ”Det är oansvarigt att vilseleda svenska folket på det här sättet”, säger han till TN.

Förslaget om en generellt kortad arbetstid på svensk arbetsmarknad har på senare tid fått allt större utrymme i debatten. I dag drivs frågan om kortare arbetstid både av flera fackförbund och inom Socialdemokraterna.

Minst sagt problematiskt, anser Mattias Dahl, som är vice vd och chef för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.

– Vi står inför stora utmaningar som den gröna omställningen, uppbyggnaden av försvaret, en kraftig expansion av rättsväsendet och inte minst, stora behov i välfärden. Att i det läget överhuvudtaget diskutera eller tänka på att vi skulle ha en generell arbetstidsförkortning, det känns otroligt främmande och till och med märkligt.

”Grundbult i vår konkurrenskraft”

Mattias Dahl är tydlig med att han och Svenskt Näringsliv inte har några synpunkter på ifall enskilda arbetsgivare vill erbjuda kortare arbetsveckor, eller om enskilda personer väljer att gå ner i arbetstid. Men att införa en generell arbetstidsförkortning i lag kommer att få stora konsekvenser, varnar han.

– De flesta människor sliter på och gör ett gott arbete varenda minut och timme de är på jobbet. Tar man då plötsligt bort till exempel fem timmar överallt så tror jag att var och en förstår att resultatet blir mycket mindre vård, skola, polis eller produktion i bolagen och att det skulle drabba oss alla mycket hårt. Oansvarigt är ett starkt ord, men jag tycker att det är passande i det här läget.

– Det har alltid funnits en diskussion kring uppdelningen mellan arbete och fritid. Det är naturligt. Balanspunkten har under en längre tid legat på 40 timmar i Sverige. Det måttet är en grundbult i vår konkurrenskraft. Att ändra det måttet skulle i ett slag kraftigt försämra vår konkurrenskraft och därmed allas vår välfärd.

Frågan om generell arbetstidsförkortning har utretts i Sverige vid flera tillfällen. Den senaste rapporten presenterades år 2002. Nu har Svenskt Näringsliv tagit fram ett nytt beräkningsunderlag, som bekräftar det som andra utredningar visat. Nämligen att kortare arbetstid kommer med stora ekonomiska konsekvenser.

Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar skulle en övergång till 35 timmars arbetsvecka kosta samhället drygt 500 miljarder kronor per år. En nedgång till 30 timmars arbetsvecka skulle kosta drygt 1000 miljarder.

– Med så stora ekonomiska konsekvenser är det helt enkelt oansvarigt att i det här läget prata om en generell, lagstadgad arbetstidsförkortning. Vi behöver snarare diskutera hur vi ska få in mer pengar till det gemensamma så att vi kan klara av viktiga åtaganden, som att klara välfärden och säkra den yttre och inre säkerheten.

Redan i dag svårt att rekrytera

Ett återkommande argument från dem som vill se kortare arbetstid är att det skulle leda till att fler får möjlighet att dela på de arbeten som finns. Men i den utredning som presenterades 2002 framgick det att det inte fanns något stöd för att kortare arbetstid skulle öka sysselsättningen, något som också bekräftats av nyare forskning.

Samtidigt vittnar både det privata näringslivet och den offentliga sektorn om att det är svårt att hitta personal redan som det är.

– Det spelar ingen roll om det är en kock till en restaurang, en polis eller en IT-tekniker, alla branscher säger och har sagt under mycket lång tid att vi har svårt att hitta personal och problemen är stora i hela landet, säger Mattias Dahl.

Varför tror du att den här frågan har kommit upp på bordet igen?

– Det är klart att det kan vara lockande för en och annan debattör att säga att om jag får som jag vill så ska alla jobba mindre, behålla sina löner och allt i samhället ska fungera lika bra. Ingen kommer att drabbas, utan det blir bättre för alla. Det låter ju fantastiskt. Men idéer som låter så fantastiska, de är ju inte sanna.

– Det kommer förmodligen alltid att finnas personer som kommer med den typen av påståenden. Det vi reagerar på är att det här kravet nu förs fram mer offentligt i debatten, och vi tycker att det är oansvarigt att vilseleda svenska folket på det här sättet. I så fall hade man fått lägga korten på bordet och redovisa att om vi alla jobbar så här mycket mindre så kommer det att leda till den här kraftiga nedgången i välfärden. Då hade vi haft en ärlig debatt.

”Helt fel väg att gå”

Andra argument som förs fram med jämna mellanrum är att kortare arbetstid har testats av enskilda företag eller i andra länder. Problemet är att den typen av tester inte går att översätta till andra länder eller till hela samhällen, eftersom exempelvis skatteupplägg och andra system ser olika ut, menar Mattias Dahl.

– Man får vara väldigt försiktig med den här typen av jämförelser. Det är väldigt enkelt att peka på en enskild arbetsgivare eller ett specifikt land och säga att de gjorde så här, nu kan vi också göra så. Men så enkelt är det inte.

– Vår tillväxt i Sverige är bland Europas lägsta och Europas tillväxt är mycket sämre än den som finns i Asien och Nordamerika. Varför ska vi då spä på det och ytterligare försämra vår konkurrenskraft? Det är helt fel väg att gå.

Hur stor är risken som du ser det att det här blir verklighet?

– Utifrån de enorma konsekvenser det skulle få har jag otroligt svårt att se att det här är något som kan bli verklighet. Jag tror inte att svenska folket skulle vara beredda att gå med på så stora försämringar i välfärden.