ENERGIPOLITIK
Ilska i EU över svensk eftergift till Polen
EU (TT:s korrespondent)
Sverige hoppas få med sig övriga EU bakom en modernare energimarknad.
Men löften till Polen om ett längre användande av kol stöter på patrull.
Luxemburgs energiminister Claude Turmes är inte alls nöjd med hur det svenska ordförandeskapet i EU:s ministerråd vill driva igenom de förslag till reform av EU:s energimarknad som lanserades i våras.
– I fredags gjorde det svenska ordförandeskapet något riktigt förvånande. Det här öppnar för en möjlighet att återigen ge subventioner till kolkraftverk, fräser Turmes på väg in till dagens energiministermöte i just Luxemburg.
Irritationen gäller ett undantag som i praktiken innebär att Polen fortsatt kan ge statsstöd till sina kolkraftverk ända till 2028.
– Vi har ett stort block med länder som kommer att vara emot det svenska förslaget. Det är ett klart nej, säger Turmes.
"Kreativa förslag"
Inne på själva mötet får han stöd av bland andra Tysklands klimat- och näringsminister Robert Habeck – om än i något lindrigare ordalag.
– Det handlar inte om huruvida kolkraftverken ska vara igång – det behöver de vara så länge de är nödvändiga och det gäller även för Tyskland. Men att ge dem ett extra stödsystem är att att gå alldeles för långt. Det måste finnas andra vägar för att lösa det här problemet, säger Habeck till kollegorna.
Mötet i Luxemburg leds av Sveriges energi- och näringsminister Ebba Busch (KD), som trots motsättningarna är optimistisk om att hitta en lösning under dagen.
– Vi har flera kreativa förslag i rockärmen, lovar Busch.
"Flexibilitet"
Polen försvarar sina önskemål med att det handlar om att säkra upp att det finns energi även i ett krisläge. Ebba Busch talar i sin tur om att erbjuda "flexibilitet" för försörjningstryggheten.
– Men jag kan redan nu vara tydlig med att det rör sig inte om direkta subventioner, säger Busch.
Reformen av EU:s energimarknad var ett hett ämne i höstas och vintras när energipriserna skenade runt om i Europa. EU-kommissionens förslag handlar bland annat om att få in mer förnybar energi, minska riskerna för plötsliga pristoppar och skydda de mest sårbara konsumenterna.
– Vi får ett ännu större tryck att röra hela EU som kollektiv bort från de fossila kraftslagen och det tunga behovet av Ryssland, säger Ebba Busch i Luxemburg.
Wiktor Nummelin/TT
Fakta
EU-kommissionen presenterade i mitten av mars förslag för att förändra elmarknaden. De består av ändringar i olika existerande EU-regler som exempelvis elförordningen och eldirektivet.
Förslagen har tre huvudmål: öka på investeringarna i förnybar energi, ge bättre skydd och inflytande till konsumenterna samt öka konkurrenskraften för EU:s industri.
I förslagen ingår bland annat att alla konsumenter ska få rätt att välja elkontrakt med fast pris, få mer information om villkoren och dessutom rätt att dela den energi man själv tillverkar – exempelvis via solceller på taket – med någon annan än bara leverantören. Sårbara konsumenter ska också få bättre skydd, och exempelvis inte riskera att bli helt utan el.
Förslagen behandlas nu parallellt av EU:s ministerråd och EU-parlamentet, i hopp om att nå en slutlig uppgörelse redan under hösten.
