DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Billström: Sverige är Natomedlem i sommar

Försvarsminister Pål Jonsson (M) och utrikesminister Tobias Billström (M) på plats i riksdagen inför debatten och beslutet om Sveriges Natomedlemskap. Bild: Jonas Ekströmer/TT

Politik (TT)

Riksdagen ska senare i dag godkänna ett svenskt medlemskap i Nato.

Utrikesminister Tobias Billström (M) är övertygad om att Sverige är medlem vid Natotoppmötet i juli.

– Det är självklart att vi kommer att kunna bli medlemmar till Vilnius, säger han i debatten inför riksdagsbeslutet senare på onsdagen.

Främsta grund för den bedömningen är att 28 av 30 Natoländer har ratificerat Sveriges Natomedlemskap. Och att Sverige har starkt stöd från USA.

– Den här styrkan som vi har i ryggen är så pass påtaglig att det går att göra en sådan bedömning, säger utrikesministern.

Det vore också ett ifrågasättande av Natos öppna dörr-policy om inte Turkiet och Ungern säger ja, enligt Billström.

Ungern kommer enligt Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg att rösta om Finlands ratificering på måndag, men vänta med Sveriges.

Billström har inte fått någon förklaring till varför Ungern delar på länderna.

– Om det skulle bli verklighet tycker jag att det fordras en förklaring från den ungerska sidan.

Nej från MP och V

När riksdagen röstar senare i eftermiddag eller i kväll väntas bara Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP) rösta nej.

– Det är problematiskt att ingå en militär allians med länder som inte är demokratier och där vi dagligen ser att demokratin krymper, säger V:s utrikespolitiske talesperson Håkan Svenneling.

Han syftar på Turkiet och Ungern och hävdar att det är typiskt att just dessa länder ännu inte ratificerat svenskt Natomedlemskap.

– De försöker nu använda vår ansökan för att tysta vår röst för demokrati och mänskliga rättigheter, säger Svenneling.

"Ökar risken"

Han varnar för att ett svenskt Natomedlemskap ökar risken för att dras in i krig och konflikter som vi själva inte valt.

– Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska beslutas i Sverige, inte på Natos högkvarter i Bryssel, inte i Washington av USA:s president eller i Ankara av Turkiets president, säger Svenneling.

Ordföranden i riksdagens utrikesutskott, sverigedemokraten Aron Emilsson, delar inte V:s bild av att Natomedlemskap är problematiskt för demokratin.

– Det frihets- och fredstörstande Ukraina gör en helt annan bedömning (än V) och vill inget annat än att bli medlem i EU och Nato, säger Emilsson.

Han pekar också på att demokratin står stark i de allra flesta av Natos medlemsstater.

Inga kärnvapen?

Emilsson understryker att Rysslands aggressiva beteende och angreppet på Ukraina ställer krav på att svensk försvarsförmåga ökar.

– Inget ökar den svenska försvarsförmåga så snabbt som att ansluta sig till försvarsalliansen, säger han.

V och MP är också kritiska till att Sverige kommer att omfattas av Natos kärnvapenparaply.

– Kärnvapenalliansen Nato är uppbyggd på att använda kärnvapen som avskräckningsmetod. MP tror inte på denna doktrin utan tror, tvärtom, att det kan leda till mer konflikt, säger Jacob Risberg (MP).

– Regeringen har övergett synen på att kärnvapen gör oss mer osäkra.

Känner sig trygg

Sveriges Natoansökan har lämnats in utan förbehåll. I regeringens Natoproposition står dock att det "inte finns skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid".

– Jag känner mig helt trygg med de skrivningar som nu är gjorda. Det finns ingen rörelse någonstans för att Sverige ska påtvingas varken baser eller kärnvapen, säger Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Morgan Johansson.

Han tillägger att om frågan om att placera kärnvapen i Sverige skulle uppstå, så måste den tas upp i riksdagen.

– Men så länge vi socialdemokrater har nåt att säga till om, så vill jag säga att dit kommer vi inte att följa med, säger Johansson.

Även om riksdagen i dag som väntat säger ja till Nato, så kan Sverige inte bli medlem förrän medlemskapet ratificerats även av parlamenten i Turkiet och Ungern. Övriga 28 medlemsländer i Nato har redan ratificerat inträdet.

Peter Wallberg/TT

Niklas Svahn/TT

Fakta

Riksdagsbeslutet innebär:

att riksdagen godkänner Sveriges anslutning till Nato.

att riksdagen godkänner Natos statusavtal om immunitet och privilegier för Nato och vissa personalkategorier.

att lagen om immunitet och privilegier i vissa fall ändras i enlighet med Natos statusavtal.

att lagen om operativt militärt stöd ändras så att regeringen kan begära militärt stöd av Nato. Det är dock riksdagen som beslutar om att skicka svensk trupp för att undsätta ett annat Natoland.

Källa: Riksdagen, regeringen