DEN SVENSKA SÄKERHETEN

Billström räknar med gemensamt Natointräde

Utrikesminister Tobias Billström (M) på väg in till möte i Bryssel. Bild: Wiktor Nummelin/TT

Finland (TT)

Finland anser att det fortsatt är viktigt att gå in i Nato tillsammans med Sverige. Utrikesminister Tobias Billström (M) räknar med att det blir ett gemensamt inträde.

– Ja, det är jag fullständigt övertygad om. Det finns väldigt många goda skäl till detta, säger Billström till svenska medier i Bryssel.

Han pekar på att det är viktigt för Natos förmåga att försvara norra Europa.

– Det är en fråga som inte får lov att underskattas i detta sammanhanget.

Den turkiske presidenten Erdogan uppgav i måndags att Sveriges Natoansökan inte kan vänta sig Turkiets stöd. Orsaken var den stora upprördheten efter koranbränningen utanför den turkiska ambassaden i Stockholm i lördags.

Ligga lågt

Billström uppger att regeringen nu ska analysera vad uttalandet innebär. Han påpekar att man måste ta i beaktande att det snart är val i Turkiet.

– Det får man naturligtvis också väga in i det här sammanhanget, hur mycket det här också handlar om en inrikespolitisk utveckling.

Den närmaste tiden kommer Sverige hur som helst att ligga lågt när det gäller kontakter med Ankara.

– I sinom tid kommer vi säkert finna anledning att ta kontakt och diskutera men just nu har ju det här varit en väldigt turbulent tid inom loppet av bara några få dagar och jag tycker att det kan vara lämpligt att det får lägga sig, säger Billström.

Viktigt för Finland

På tisdagmorgonen uppgav Finlands utrikesminister Pekka Haavisto i en tv-intervju med Yle att det kan bli aktuellt för Finland att överväga att gå ensamt vidare i Natoprocessen.

Tonen var dock annorlunda när han några timmar senare höll en pressträff i Helsingfors.

– Trots alla hinder, Finlands och Sveriges gemensamma Natoresa fortsätter och vi vill vill fortsatt gå med i Nato samtidigt, säger Haavisto.

Han uppger att han talat med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg om läget. Enligt Haavisto ska Stoltenberg då ha sagt att Natos prioritet fortsatt är att Sverige och Finland ska bli medlemmar samtidigt.

Efter valet?

Den finländske utrikesministern understryker att det är viktigt för Natos försvarsplanering att de två nordiska länderna blir medlemmar samtidigt. Sverige har stor betydelse för hur försvarsalliansen ska kunna bistå Finland eller Baltikum i en militär konflikt.

Haavisto betonar även att ett gemensamt Natointräde är viktigt för att kunna fördjupa det svensk-finländska försvarssamarbetet. De två länderna för samtidigt samtal med USA om fördjupat försvarssamarbete.

– Det är fortsatt viktigt att Sverige och Finland går vidare tillsammans. Turkiet gör sina egna beslut, säger Haavisto.

En tolkning av Haavistos nya uttalande vid pressträffen i Helsingfors att Finland vill fortsätta den gemensamma processen in i Nato, åtminstone till efter valet i Turkiet i mitten av maj, för att se vad som då händer.

Tajt tidtabell

Förhoppningar om att Sverige och Finland ska bli medlemmar till Natotoppmötet i Vilnius i juli finns fortfarande. Haavisto konstaterar dock att tidtabellen för att det turkiska parlamentet ska hinna ge sitt godkännande till dess är tajt.

Den finländske utrikesministern hoppas på nya möten mellan Sverige, Finland och Turkiet framöver, trots Erdogans hårda kritik mot Sverige, men säger:

– Jag bedömer att detta innebär en försening av Natoprocessen.

Trepartsmötena syftar till att fullfölja det avtal länderna ingick på Natotoppmötet i Madrid förra sommaren. Haavisto tror dock att nästa möte kommer att försenas med flera veckor.

Avtalet i Madrid handlar bland annat om fördjupat samarbete mot terrorism och om att öppna för svensk vapenexport till Turkiet. I gengäld ska Turkiets regering stödja Sveriges och Finlands Natoansökningar.

– Demonstrationerna och det som hänt i Sverige är ett hårt slag mot Finlands och Sveriges säkerhet, säger Haavisto.

Han uppger dock att de säkerhetsförsäkringar i väntan på Natomedlemskap de två nordiska länderna fick från USA och Storbritannien förra våren fortfarande gäller.

Fakta

Turkiet och Ungern är de enda Natoländer som ännu inte har ratificerat den svenska respektive finska ansökan.

Medan tonen från Turkiet hårdnat har Ungern signalerat att landet ställer sig positivt till Sverige och Finland i Nato. Ett godkännande väntas i ungerska parlamentet i vår.

Sverige och Finland slöt i somras ett avtal med Turkiet med en rad punkter som måste uppfyllas för att Turkiet ska ge grönt ljus för ländernas Natoansökningar.

Avtalet undertecknades den 28 juni i Madrid. Samtidigt släppte Turkiet sitt veto mot Sveriges och Finlands Natomedlemskap.

Som blivande Natoländer förbinder sig Sverige och Finland att stödja Turkiet vad gäller hot mot landets nationella säkerhet.

Sverige och Finland ska inte ge stöd till kurdiska YPG/PYD eller Gülen-rörelsen, och ska även otvetydigt fördöma alla terroristorganisationer som utför attacker mot Turkiet.

Sverige och Finland ska även behandla pågående och ouppklarade utlämningskrav av personer som Turkiet klassar som terrormisstänkta "snabbt och noggrant".

Länderna konstaterar också i avtalet att det inte ska finnas några vapenembargon dem emellan.