USA:S EKONOMI

Bidens stora utmaning: Det egna partiet

Amerikanernas förtroende för Joe Bidens presidentskap har sjunkit under det gångna året, mellan januari 2021 och januari 2022. Bild: Johan Hallnäs/TT

USA (TT)

Konflikten med Ryssland. Rusande inflation. Över 850 000 döda med covid.

Men den största utmaningen för Joe Biden efter ett år som USA:s president är ändå den interna splittringen i Demokraterna, som verkar svagt inför mellanårsvalet.

– De har dåliga utsikter, säger professor Dag Blanck.

Trots att Demokraterna har majoritet – om än liten – i representanthuset, och att partiet i den jämnt fördelade senaten har vicepresident Kamala Harris som utslagsröst har Joe Biden svårt att få genom sin politik.

Under onsdagen kom ytterligare ett väntat nederlag. En valreform som Demokraterna försöker få igenom stoppades i senaten sedan Republikanerna, plus de två demokratiska senatorerna Joe Manchin och Kyrsten Sinema, röstat mot.

– Den stora utmaningen är att Biden inte kan hålla ihop sitt parti. Hans eget parti är inte enat, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, till TT.

Flera lagförslag

I höstas fick Joe Biden igenom sin enorma infrastrukturreform tack vare stöd från Republikanerna. Men ett kompletterande lagförslag på ett socialt reformpaket kallat "Build back better", som är värt ännu mer, har stött på patrull i senaten. Joe Biden har ännu inte fått stöd av samtliga demokrater – vilket behövs.

– Det handlar om att få igenom flera viktiga lagförslag, som nu stoppats i kongressen. Dessutom kommer kongressvalet i november allt närmare, säger Dag Blanck, som svar på frågan om vilka som blir Bidens största utmaningar 2022.

Inför torsdagens årsdag som president höll Joe Biden under onsdagen en lång pressträff där han under två timmar svarade på frågor från journalister. I inledningen av sitt tal försvarade han "Build back better" och sade att arbetet för att få genom delar av förslaget fortsätter.

– Jag tror att vi kan bryta ut delar av paketet, få genom så mycket som möjligt nu, och komma tillbaka och kämpa för resten, sade Joe Biden under pressträffen.

Kan bli ännu svårare

I det jämna läge som råder i senaten måste samtliga demokrater vara med på tåget för att Bidens förslag ska gå igenom – om inte någon av de republikanska senatorerna skulle stödja förslaget. Det skapar problem i partiet där spännvidden mellan en progressiv vänsterfalang och mer konservativa ledamöter är stor.

– De har ganska olika åsikter. Det visar sig i att flera viktiga förslag som Biden lagt fram kört fast, säger Blanck.

– En annan förklaring är att Biden mycket sällan eller aldrig får med sig Republikanerna.

Biden har tre år kvar på posten som president, men i höst väntar mellanårsval då ledamöter till kongressen – representanthuset och senaten – ska väljas.

TT: Hur starka är Demokraterna inför mellanårsvalet?

– De har dåliga utsikter. Om Republikanerna vinner någon av kamrarna skulle det bli ännu svårare för Biden, en riktigt stor utmaning.

Dag Blanck pekar dels på att partiet som innehar presidentposten historiskt ofta backar i mellanårsvalet, dels på Bidens svårigheter att få igenom sin politik. Trots vissa framgångar – som infrastrukturpaketet, sjunkande arbetslöshet och en ekonomi i återhämtning – finns det också ett missnöje med presidenten.

"Växlar snabbt"

USA tampas med en mycket hög inflation, pandemin fortsätter att härja och det kaosartade uttåget ur Afghanistan i somras drog ner Bidens popularitet – och med det även stödet för Demokraterna.

TT: Om man blickar framåt mot nästa presidentval, hur ser Bidens chanser ut då?

– Det återstår att se. Nu ser det lite mörkare ut. Men saker och ting växlar snabbt i amerikansk politik. Båda presidenterna Barack Obama och Bill Clinton gick tillbaka stort i mellanårsvalen 2010 och 1994, under sina första perioder, men de valdes ändå om två år senare.

– Så man ska inte omedelbart dra slutsatsen att ett förlorat mellanårsval betyder att chansen för omval försvinner.

Anna Hansson/TT

Joe Biden under presskonferensen i Östra rummet i Vita huset. Bild: Susan Walsh/AP/TT
Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Arkivbild. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Fakta

Demokraten Joseph (Joe) Biden valdes till USA:s president i november 2020. Han tillträdde posten den 20 januari 2021.

Biden är född 1942 och växte upp i det så kallade rostbältet, i staden Scranton i Pennsylvania, i en irländsk-katolsk familj. Han är gift med Jill Biden och far till fyra barn, varav två i livet.

Joe Biden jobbade en kort tid som advokat innan han gav sig in i politiken. Mellan 1972 och 2009 var han Delawares senator. Under tiden i kongressen var han bland annat ordförande i det mäktiga utrikesutskottet. Han gjorde sig också känd som en person som kunde arbeta fram partiöverskridande kompromisser.

Biden ville bli kandidat i presidentvalet 1988, men drog sig ur. Vid sitt andra försök 2007 drog han sig ur i ett tidigt skede. Han blev i stället Barack Obamas vicepresident 2009–2017.