KRIGET I UKRAINA

Yrkeschauffören Illya från Ukraina får inte jobba i Sverige – ”Helt galet”

I 16 år har Illya Zarubaiko arbetat som yrkeschaufför och kört lastbil i hela Europa. Men en EU-regel hindrar honom från att utöva sitt yrke i Sverige. ”Jag skulle kunna göra mest nytta om jag fick arbeta med det jag är bäst på”, säger han till TN.

Illya Zarubaiko har 16 års erfarenhet av att köra olika transportfordon. C-körkortet, det vill säga lastbilskörkortet, fick han 2006 och efter det har han ökat på med körkort för buss, tung lastbil och i stort sett alla fordon utom dem som går på räls. Under de 16 åren han har arbetat har han kört över större delen av Europa.

– Jag började när jag var 19 år. Sedan dess har allt jag gjort varit att flytta saker, att transportera med lastbilar i olika storlekar. Jag har varit nästan överallt, till exempel i både Portugal och Danmark, säger Illya Zarubaiko.

Trots sin erfarenhet får han inte utöva sitt yrke i Sverige. Varför? För att hans körkort, som alltså ger honom tillstånd att köra yrkesmässigt, är utfärdat i Ukraina, som inte är ett EU-land.

– Jag är bra på detta och jag vill jobba och göra rätt för mig här i Sverige.

Illya Zarubaiko, hans fru och fyra barn flydde till Sverige någon vecka efter att kriget bröt ut. Eftersom familjen består av fler än tre barn omfattas han inte av påbudet om att män mellan 18 och 60 ska stanna i Ukraina. Mellanbarnen, två flickor på sju år, är döva och en av dem har också andra funktionsnedsättningar. Nu bor hela familjen hos en svensk familj i Örebro.

Ville ha yrkeskompetensbevis

För en vecka sedan fick Illya Zarubaiko hjälp att kontakta Transportstyrelsen för att ta reda på hur han skulle kunna få tillstånd att köra i Sverige. Utgångspunkten var att få yrkeskompetensbeviset, som bland annat handlar om lära sig säkerhetsregler i Sverige, för att relativt snabbt kunna få de behörigheter som krävs.

– Han har redan flera företag som vill anställa honom här i Örebro, säger Kerstin Lennermark, som är en av dem som hjälper honom och familjen att etablera sig i Sverige.

Men hos Transportstyrelsen blev det stopp. EU-regler hindrar Illya Zarubaiko från att köra yrkestrafik i Sverige över huvud taget, oavsett om han får ett yrkeskompetensbevis eller inte. Enda alternativet är att yrkesförare från tredjeland, som Illya Zarubaiko, börjar från noll i Sverige och tar alla körkort från början, något som skulle ta flera år.

Vill se undantag

Kerstin Lennermark, som till vardags arbetar på Handelskammaren Mälardalen, konstaterar att samtidigt som Sverige har en stor brist på kunniga yrkesförare, så hindras en mycket erfaren sådan från att utföra sitt yrke.

– Det känns ju helt galet att stänga ute en person med den kompetens och den arbetsmoral som han har, säger hon.

Hon menar att det nu vore läge att införa undantag, med hänsyn taget att kriget för situationen extraordinär.

Vad skulle det betyda för dig att få arbeta som yrkeschaufför i Sverige?

– Jag skulle kunna göra mest nytta om jag fick arbeta med det jag är bäst på. Jag är vill inte sitta på soffan och få bidrag från myndigheterna, säger Illya Zarubaiko.

– Vi är väldigt tacksamma för all hjälp vi har fått, men jag vet att jag kan göra mer själv. Jag vet att många söker duktiga medarbetare som kan och vill jobba. Jag hoppas att det ska gå att göra något, så det blir möjligt för mig att köra yrkesmässigt i Sverige.

Efterlyser valideringssystem

Caj Luoma är chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen. Han konstaterar att organisationen länge har påtalat behovet av att införa ett samhällsfinansierat valideringssystem för att matcha människor in i rätt yrkesroller.

– Det skulle då också kunna fungera i samband med humanitära kriser, säger han och fortsätter:

– Jag beklagar att ett sådant kompetenskartläggningssystem inte redan finns tillgängligt på svensk arbetsmarknad.

Frågan om ett valideringssystem utreddes för flera år sedan. Enligt Caj Luoma ser i princip alla aktörer samma behov och möjliga lösningar.

– Men det saknas fortfarande en kraftfull satsning från politiken. Konsekvensen blir att vi blir utan en central pusselbit för att effektivt få stora volymer arbetskraft ut på svensk arbetsmarknad.

Caj Luoma berättar att det i dagsläget behövs ungefär 5 000 nya förare inom godsområdet per år i Sverige. Det är långt fler än dem som faktiskt utbildas. Men samtidigt som han önskar ett snabbspår in på svensk arbetsmarknad för personer med rätt kompetens, så betonar han att det är viktigt att ha respekt för gällande regelverk såväl körkortslagstiftningen som regelverket förknippat med kravet på innehav av yrkeskompetensbevis, som ju bygger på EU-lagstiftning.

– Där krävs förändringar för att tredjelandsmedborgare ska få en snabb väg in, säger Caj Luoma.