DEN SVENSKA INTEGRATIONEN

Professor: Här lyckas nyanlända kvinnor bättre än män

Bild: Robin Haldert/TT/LNU

Diskriminering eller bara hård konkurrens om jobben? Det är svårt att veta, men faktum är att när forskarna undersöker hur det går när människor från Syrien söker jobb, så är svarsfrekvensen från arbetsgivare låg och chansen att få så kallade lågkvalificerade jobb tämligen liten. Men en grupp har lättare att få jobb än andra.

– Lågkvalificerade jobb ger ett fäste på arbetsmarknaden och en tämligen varaktig sysselsättning, men med låga inkomster. Det är bättre att ta ett sådant jobb än att vara arbetslös. Däremot är rörligheten uppåt, till mer kvalificerade jobb, ganska låg. Man byter jobb, men då byter man jobb till andra lågkvalificerade jobb.

Det säger professor Mats Hammarstedt. Tillsammans med två kollegor undersökte han, under 2019, det vill säga innan krisen kom, hur människor från Mellanöstern och Afrika kommer ut i jobb.

En del av undersökningen handlade om hur de lågkvalificerade jobben, de som också kallas enkla jobb, bidrar till människors etablering på svensk arbetsmarknad.

– Om man vill lyckas mer långsiktigt med integrationen av de här människorna, så att de även kan röra sig uppåt, så kan man agera på olika sätt. Bland annat kan man ha arbetsplatsförlagd yrkesutbildning.

Viktigt att röra sig uppåt

I studien har forskarna till exempel jämfört dem som har fått lågkvalificerade jobb, med personer från samma region som har fått mer kvalificerade jobb. De senare har en större chans att ta sig vidare, visar jämförelsen. Mats Hammarstedt understryker hur viktigt det är att människor som har lågkvalificerade yrken kan röra sig uppåt i karriären.

– Om människorna blir kvar på de lågkvalificerade jobben, ja, då finns det ju inga sådana jobb för dem som är ännu mer nyanlända, säger han.

Vad är det för typer av utbildningar som du tänker på?

– Integrationsproblematiken här är av sådan art att jag tror att man måste prata om alla möjliga typer av utbildningar. Både reguljära utbildningar men också olika typer av arbetsplatsförlagda utbildningar som gör att man förbättrar sitt humankapital.

Han betonar hur viktigt det är att kunna lära sig saker på jobbet, för att kunna komma vidare.

– Det går inte att säga att ett enda utbildningsprogram är lösningen, för det krävs många dimensioner.

Fiktiva jobbansökningar

Den andra delen av studien var en så kallad fältundersökning, för att ta reda på hur arbetsgivare responderade till ansökningarna kring fiktiva jobbsökande personer.

– Det är åtta fiktiva sökanden med namn från Syrien, som går ut på arbetsmarknaden och söker lediga anställningar. Och så ser vi i vilken utsträckning de är anställningsbara, berättar Mats Hammarstedt.

De fiktiva sökandena hade olika meriter. Två hade inga meriter alls, men var inskrivna på Arbetsförmedlingen, men de skrev i sina ansökningar att de hade en utbildning från Damaskus. Två hade gått SFI. Två hade erfarenheter från jobb i svenska snabbmatsrestauranger och två hade både gått SFI och erfarenhet från snabbmatsrestauranger.

Sammanlagt sökte de fiktiva sökandena 2 000 olika jobb, det vill säga ungefär 250 var. Det handlade om jobb som handpaketerare, tidningsbärare, hemtjänstarbetare, restaurangbiträden och liknande.

– Det är jobb som bara kräver grundskoleutbildning, säger Mats Hammarstedt.

Men svarsfrekvensen var nedslående.

– Omkring fem procent av ansökningarna fick ett positivt svar från arbetsgivare, berättar Mats Hammarstedt.

Det går dock inte att säga om svarsfrekvensen skulle ha blivit densamma om personer med svenska namn skulle ha sökt samma jobb, eftersom forskarna i det här fallet fokuserade på att jämföra personer som har olika meriter och syriska namn.

Hård konkurrens

Enligt Mats Hammarstedt går det inte att utifrån svaren säga om jobberfarenhet eller genomgången SFI spelar någon roll för chansen att få jobb.

– Det vi tror är att konkurrensen av de här jobben är så hård att våra sökanden hamnar långt ner i polen av sökande.

Vad går det att dra för slutsatser av att människor inte ens får svar på sina ansökningar?

– Ja, det kan man undra. Men vår slutsats är att det är många andra som söker också, företrädesvis svenskfödda eller utrikesfödda som har varit här längre och har bättre meriter.

Vad är anledningen till att era sökanden har så svårt att komma ut på arbetsmarknaden?

– Ja, antingen är det konkurrens om jobben, det vill säga att det finna andra som söker som har bättre meriter, eller så är det någon form av diskriminering, att man väljs bort på grund av den bakgrund man har. Det är de förklaringar jag kan se.

Men för en grupp går det bättre än för andra.

– Kvinnor fick bättre svarsfrekvens än män.

Skillnaden var stor. Kvinnorna fick dubbelt så många svar som män.

– Kvinnliga sökanden kommer bättre ut än manliga, konstaterar Mats Hammarstedt.

Hur kommer det sig?

– Ja, det kan man ju också spekulera i. De stereotyper som finns kan göra att arbetsgivarna har en mer positiv bild av kvinnor från de här länderna än av män. Sedan kan man ju också tänka sig att de här jobben är mer lämpade för kvinnor. Det är också en tänkbar förklaring.

– Men det visar i alla fall att om nyanlända kvinnor och män söker lika många jobb, så ser utsikterna på den här typen av jobb inte sämre ut för kvinnor än för män.

Vad är din reaktion på resultaten?

– Jag tycker att det är spännande. Man pratar ju mycket om den bristande integrationen och inte minst den låga sysselsättningen bland kvinnor. Men då visar ju detta att, i alla fall någon mån, att om kvinnor står utanför arbetsmarknaden, så kan det bero på att de väljer att inte söka jobb. Då behövs någon typ av åtgärd.

– Men i det här fallet visar det sig att om man söker jobb, så har man större möjligheter än män. Så det är viktigt att öka incitamenten för kvinnor från de här regionerna att söka jobb, säger Mats Hammarstedt, men konstaterar återigen att det är stor konkurrens om de så kallade lågkvalificerade jobben.

Nu är vi på väg ut ur en kris och er studie gjordes innan krisen kom. Hur ser det ut idag?

– Förmodligen mycket värre. För det vet vi är att om jobben minskar, som de har gjort under Covid-19-pandemin, så är det grupperna som står längst ifrån arbetsmarknaden som kommer sämst ut. Därför krävs det mer av de åtgärder som vi föreslår.

Och då är det utbildningar du tänker på i första hand?

– Ja, men också subventionerade anställningar. Och i någon mening ändringar av lönestrukturen, så att det blir lättare att anställa.

Mats Hammarstedt förklarar att om det skulle bli billigare att anställa inom vissa branscher, så skulle fler arbetstillfällen skapas.

– Jag tror inte att det löser hela integrationskrisen, men det skulle vara en del av lösningen. Utbildning är en avgörande faktor, men alla människor kan inte utbilda sig och då skulle en förändring i lönebildningen kunna hjälpa till att skapa fler jobb.

Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration?