FRAMTIDENS PENSIONER

Ministern till TN: Hårt arbete ska ge mer i pension

”Hur vi ska stärka drivkrafterna för arbete och öka respektavståndet får vi återkomma till. Det är en av de viktigaste frågorna i Pensionsgruppen. Men livsinkomstprincipen är en grundläggande princip som är viktig att värna”, säger Anna Tenje. Bild: Sören Andersson

Som äldre- och socialförsäkringsminister vill Anna Tenje återupprätta pensionssystemet efter valrörelsens ”populistiska utspel” och se till att det lönar sig att jobba igen. Pensionsgruppen ska upp på banan igen och hon öppnar även för att släppa in de partier som idag står utanför.

Den senaste tiden har flera debattartiklar riktat sig till Anna Tenje (M), ny äldre- och socialförsäkringsminister. Budskapet är att det svenska pensionssystemet måste återupprättas och att det är viktigt att komma tillbaka till en bred politisk samsyn kring pensionerna.

Det är något som hon instämmer i.

– Jag delar den uppfattningen helt och fullt. Det är beklagligt att samarbetet i pensionsgruppen inte har fungerat den senaste tiden. Till stor del beror det på Socialdemokraternas populistiska utspel i valrörelsen. Pensionssystemet kräver mer respekt och är alldeles för viktigt för att användas som ett slagträ i debatten.

Hon förklarar att regeringen har beslutat att pensionsöverenskommelsen och de grundläggande principer som den vilar på, arbetslinjen och livsinkomstprincipen, ska ligga fast.

– Det är väldigt viktigt att värna. Grunden för hela pensionssystemet är arbetslinjen och att arbetskraftsdeltagandet ökar – att fler går från bidrag till arbete och att fler jobbar längre.

På så sätt byggs ett starkt samhälle och en stark välfärd, men det stärker även pensionssystemet och den egna ekonomin, konstaterar Anna Tenje.

– Det gör att fler kan stå på egna ben och försörja sig själva under de yrkesverksamma åren, och därefter ha en trygg och säker pension som de klarar sig på. Den socialdemokratiska regeringen har i många delar nedmonterat arbetslinjen. Nu är det viktigt att återupprätta den.

Hon syftar bland annat på den inkomstpensionsförsäkring som infördes för ett år sedan, och på förslaget från S, V och MP om att höja garantipensionen som kom i våras. Samtidigt innebar motförslaget som kom från Moderaterna och övriga dåvarande oppositionspartier, och som till slut röstades igenom i riksdagen, också en höjning av garantipensionen om än med lite annat upplägg.

Dessa två ändringar bidrog båda till att minska respektavståndet, det vill säga skillnaden i pension mellan den som inte har jobbat alls i livet och den som har jobbat hela livet med en låg lön.

– Att respektavståndet har minskat är ett problem. Det är två vågskålar. Å ena sidan måste de som har det sämst ställt i ekonomiskt svåra tider ha en trygg pension som de kan klara sig på. Å andra sidan kan jag inte nog understryka hur viktig arbetslinjen är.

Inga konkreta förslag

Anna Tenje bekräftar att hon kommer att verka för att respektavståndet ska öka men har ännu inga konkreta förslag på åtgärder.

– Hur vi ska stärka drivkrafterna för arbete och öka respektavståndet får vi återkomma till. Det är en av de viktigaste frågorna i Pensionsgruppen. Men livsinkomstprincipen är en grundläggande princip som är viktig att värna.

Det ska alltid vara mer lönsamt att arbeta än att inte göra det, menar hon.

– Att gå från bidrag till arbete ska löna sig, men det ska också vara lönsamt att ha arbetat, anser Anna Tenje.

Det är viktigt att äldre jobbar längre om de vill, kan och orkar. Inte bara för att förbättra sin egen ekonomi och pension, utan även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Samtidigt som regeringen vill att fler ska arbeta längre så föreslås sänkt skatt för pensionärer. Hur går det ihop med arbetslinjen?

– Det är klart att det finns en risk för att sänkt skatt försvagar incitamentet att arbeta. Då gäller det att stärka drivkrafterna på andra sätt, genom att förändra beteenden och normer. Även om det då blir mer ”lönsamt” än idag att gå i pension så sänker vi ju även skatten för de som jobbar efter 65.

Bjudit till första möte

Anna Tenje har nu bjudit in till ett första möte med Pensionsgruppen som består av representanter för de fem partier som på 1990-talet skrev under pensionsöverenskommelsen.

– Pensionsgruppen har betytt mycket för dagens trygga pensionssystem och jag hoppas nu att vi ska hitta tillbaka till ett gott samarbete, och kunna blicka framåt på problematiken som har uppstått och hur vi säkrar systemet framgent.

”Att gå från bidrag till arbete ska löna sig, men det ska också vara lönsamt att ha arbetat.”

Hon öppnar även för att en dialog med de partier som står utanför Pensionsgruppen, det vill säga V, MP och SD.

– Kring den här viktiga frågan behövs det en bred förankring för att trygga pensionerna framåt. Om fler partier vill skriva under överenskommelsen för att fortsättningsvis jobba i dess anda blir det självklart inte sämre. I det fallet exkluderar jag inte någon.

Att vara överens om grunderna, och att principerna i överenskommelsen ligger fast, är viktigt för att gruppen ska kunna fatta kloka beslut framåt, slår Anna Tenje fast.

– Vi ska vara stolta över vårt pensionssystem, som har högt anseende världen över och som många länder har kopierat. Nu är det av största vikt att vi lägger populistiska utspel åt sidan och ser till helheten för att trygga och säkra pensionssystemet.

Uppgång i sjukfrånvaron

För första gången på länge syns nu en uppgång för sjukfrånvaron. Regeringen ser med stor oro på utvecklingen och kommer att följa den noga. Enligt Försäkringskassan är det den förra regeringens senaste ändringar i sjukförsäkringen som ligger bakom att fler nu är sjukskrivna längre.

– Jag vill definitivt inte medverka till att personer återigen förpassas till långa sjukskrivningar där de göms och glöms i statistiken, och där månaderna bara går utan att några åtgärder vidtas. Det är förödande för individen men det är också helt förkastligt samhällsekonomiskt.

En av ändringarna innebär att det är lättare att bli förtidspensionär efter 60, eftersom dessa personer inte längre ska prövas mot hela arbetsmarknaden och de inte erbjuds aktiva insatser i samma utsträckning.

Även reglerna för prövningen efter 180 dagars sjukskrivning har ändrats. Fler grupper, bland annat de över 62 år, bedöms inte längre mot den vanliga arbetsmarknaden, utan enbart utifrån arbeten hos den nuvarande arbetsgivaren.

Som ett första steg vill Anna Tenje utreda konsekvenserna av de senaste regelförändringarna så att de blir tydliga.

– Om de leder till onödigt långa sjukskrivningar som förpassar fler till utanförskap och göms, måste vi diskutera andra åtgärder. Vi ska inte ha regler som gör det svårare för arbetsgivare att ta sitt ansvar. Det vore mycket kontraproduktivt.

Tidsgränserna i den så kallade rehabiliteringskedjan är inte främst till för att sätta press på individen utan för att se till att alla inblandade parter – arbetsgivare, Försäkringskassan och sjukvården – kan gå in med åtgärder som bidrar till att den som är sjukskriven kan komma tillbaka snabbare till arbetet, poängterar hon.

– Det är avgörande att rehabiliteringsåtgärder kommer till skott så tidigt som möjligt. Vi vet att om det dröjer så är risken betydligt högre att hamna i en längre sjukskrivning och i utanförskap, säger Anna Tenje.

Måste undanröja hinder

Att det har blivit lättare att förtidspensionera äldre anser hon rimmar illa med budskapet från samhället om att fler behöver jobba mer och längre.

– I takt med att fler blir äldre men också piggare och friskare och vill delta så måste vi undanröja så många hinder som möjligt för att de ska kunna arbeta. Gruppen äldre är extremt heterogen men ändå har vi en ganska homogen uppfattning om hur äldre är.

Jämfört med andra länder är Sverige inte särskilt bra på att ta vara på äldre personers kompetens, menar hon.

– Här finns en fantastisk potential för Sverige, en outnyttjad resurs som kan gynna oss väldigt väl om vi får till en förändring. Ska vi fortsätta att ligga på topp kunskapsmässigt måste vi ta vara på äldres kompetens och erfarenhet och inte vara så fixerade vid en siffra.

När kompetensfrågan diskuteras handlar det ofta om utbildningsplatser och hur fler ska attraheras till olika yrken.

– Ibland missar man att se om sitt eget bo först. Vilken kompetens har vi redan och hur kan vi nyttja den? Till exempel genom att se till att äldre arbetar lite längre, säger Anna Tenje.

Hundra gånger större budget

De senaste fem åren har Anna Tenje varit kommunstyrelsens ordförande i Växjö med en budget på 5,5 miljarder kronor. Nu har hon tagit ett rejält kliv framåt.

Som äldre- och socialförsäkringsminister är hon den i regeringen som ansvarar för den i särklass största budgeten, närmare 600 miljarder kronor. Och i den siffran ingår ändå inte pensionerna eftersom de ligger utanför statsbudgeten.