DET NYA ARBETSLIVET

Experter: Distansarbete här för att stanna

Distansarbete i all ära - men det är inte allt som gynnas av att sitta hemma. Bild: Stina Stjernkvist/TT

Ekonomi (TT)

I takt med att fler och fler vaccineras väcks frågan om hur länge arbete ska fortsätta att ske hemifrån. Har behovet av en gemensam arbetsplats verkligen försvunnit?

Tre experter reder ut för- och nackdelarna med distansarbete.

Det har gått över ett år sedan många svenskar skickades hem för distansarbete, och många företag funderar nu på om hemarbetet ska fortsätta i någon form även efter pandemin. Men få saker delar befolkningen så mycket som synen på hemmajobb, så vad säger experterna?

– Hemarbetet har fungerat överraskande bra. Man har fått se det som en krisåtgärd och många kanske trodde att produktiviteten skulle gå ned, säger Stefan Tengblad.

Så gott som samtliga organisationer som han har pratat med säger att de varit nöjda med hemarbetet under pandemin. Produktiviteten har inte påverkats, utan har för många snarare förbättrats. Ofta handlar det om att hemarbete sker utan avbrott och att tid som blir över kan läggas på annat.

Undersökningar med medarbetare visar att ungefär två tredjedelar av alla hemarbetare har trivts med att vara hemma, ungefär 20 procent svarar varken eller medan bara tio till femton procent har varit negativa till hemarbete, säger Stefan Tengblad.

– Arbetsuppgifter som man kan arbeta med ensam går för de allra flesta bättre hemifrån än på arbetet. Man kan också se att videomötena håller minst lika bra kvalitet som de fysiska mötena och är många gånger mer produktiva, säger han.

Samtidigt vill vissa arbetsgivare, kanske framför allt små och mellanstora företag, hämta tillbaka de anställda igen.

– Det är kanske det motsatta problemet som kan uppstå, det är fler som vill jobba hemma än vad arbetsgivaren vill. Cheferna vill tillbaka till kontoret för att kunna utöva sin ledarskapsroll, säger Stefan Tengblad.

Samtidigt visar en undersökning från Stockholms Handelskammare att endast 15 procent av de tillfrågade stockholmarna tror att arbetslivet klarar sig helt utan kontor.

– Är man på jobbet tre dagar i veckan och hemma två, uppfylls ju både behovet av samtal med kollegorna och behovet av att arbeta ostört hemifrån. Efter pandemin behöver man inte heller tvinga personer att arbeta hemma om de inte vill, säger Stefan Tengblad.

.

Undersökningar som gjorts under pandemin visar att arbetstagare upplever sig ha blivit mer kreativa hemifrån. På arbetsgivarsidan är bilden snarare det motsatta, säger Pernilla Petrelius Karlberg, som sedan i mars förra året har forskat på ledarskap under pandemin.

– I början av pandemin kunde man se tydligt att de projekt som redan var i gång gick att arbeta vidare med, men de projekt som startades upp på distans blev väldigt svåra att ha framdrift i.

– Arbetsgivare har en innovationsparanoia. Man upplever att alla andra fortsätter utvecklas och att ens eget företag är det enda som står kvar och stampar. Där finns en otålighet hos vissa ledare som handlar om att alla anställda måste komma tillbaka till kontoret, fortsätter hon.

Men Pernilla Petrelius Karlberg betonar att chefernas distansledarskap fortfarande bara är i sin linda.

– Som forskare ställer man sig frågan “Vad innebär det att vara chef egentligen?”. Som det ser ut nu har man i princip bara översatt det fysiska sättet att arbeta på till det digitala rummet. På så sätt har digitaliseringen bara börjat. Ska vi genomföra den digitala anpassningen helt och hållet kommer chefsarbetet i framtiden att se väldigt annorlunda ut.

Samtidigt ser många anställda fördelar med att arbeta hemifrån, även om upplevelserna av hemarbetet har varierat över tid – från att känna en kraft i att alla hjälps åt för att förhindra smittspridning, till att tappa tålamodet och sakna sina kollegor och därefter återigen trivas med hemmakontoret.

– Jag tror att vi har en verklig förändring på gång och vi kommer inte att gå tillbaka till att bara arbeta på kontoret. Sedan gäller det att hitta en balans, eftersom visst arbete främjas av att göras tillsammans. Vill man vara en attraktiv arbetsgivare måste man tillgodose båda delar på något sätt, säger Pernilla Petrelius Karlberg.

.

Petri Kajonius undersökning tillsammans med Göteborgs universitet och Eiba, ett företag för beteendevetenskaplig analys, visar att människor med extrovert personlighet har trivts bäst med att jobba hemifrån.

– Det visar sig att i tider av förändring och osäkerhet är det öppensinnade och extroverta som trivs bäst. Extroverta är överlag mer positiva till utmaningar och känner större lustfylldhet kring fenomen. Den introverta har fokuserat på att hitta en plats i hemmet där de kan arbeta ostört, och inte visat samma entusiasm som den extroverta, säger Petri Kajonius.

En fråga som ställdes till deltagarna i undersökningen var “Har du mer tid över nu?”. Svaret var jakande i de flesta fall.

– Men när arbetsgivaren arbetat fram en policy som säger att man ska arbeta hemma en eller två dagar i veckan kommer det mottas med blandade reaktioner beroende på vad man är för person.

Man talar om “work-life balance”, ett uttryck för att beskriva en jämvikt mellan arbetslivet och privatlivet. Främst handlar det om att ha tillgång till de resurser som krävs för att utföra sitt arbete, och samtidigt ha energi kvar efter en arbetsdag.

– Det är ett av de viktiga måtten. Det korrelerar med välmående, både generellt och vad gäller arbetsnöjdhet. Där finns ett jätteargument för att i alla fall försöka fortsätta med hemarbete. Förväntningarna finns där, och helt klart är att folk vill ha en till fem arbetsdagar hemma i framtiden, säger Petri Kajonius.

Sophie Wichmann/TT

Anders Tengblad, professor i human resource management, Göteborgs universitet. Bild: Högskolan i Skövde/TT
Pernilla Petrelius Karlberg, forskare på Handelshögskolan i Stockholm. Bild: Håkan Målbäck/TT
Petri Kajonius, universitetslektor i personlighetspsykologi vid Lunds universitet och docent i personlighet- och socialpsykologi vid Högskolan Väst. Bild: Andreas Olsson/TT