AVTALSRÖRELSE

Svenska industrin: Därför är nya Kinahotet värre än tidigare – ”Måste vara på tå”

Kina utmanar nu Sveriges viktigaste exportbranscher. Det nya hotet kan försvåra den svenska avtalsrörelsen, varnar experter. "Vi ser konkurrens som vi inte har mött tidigare", säger forskaren Fredrik Sjöholm till TN.

Svensk industri har länge behövt förhålla sig till konkurrenter som Tyskland, Frankrike, Belgien och de nordiska grannländerna. Nu ser vi större tryck från Kina, menar Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna.

– Vi ser ett slags Kina 2.0, där landet i större utsträckning utvecklar industrier inom samma branscher som dominerar svensk export. Kinas andel av det globala förädlingsvärdet inom tillverkningsindustrin ökade från sex till cirka 30 procent mellan 2000 och 2025, säger hon till TN.

Det ökar behovet av att ta hänsyn till landets utveckling, fortsätter hon.

– Dels påverkas vi direkt när deras produktion växer, dels indirekt när utvecklingen slår mot länder som vi exporterar till. Det ser man exempelvis i den tyska bilindustrin. När den påverkas drabbas även svenska underleverantörer, säger Kerstin Hallsten.

Krävs hjälp från regeringen

Industrins Ekonomiska Råd (IER), som utses av Industriavtalets parter och består av fyra fristående ekonomer, får årligen i uppdrag att belysa industrins utmaningar. Förra årets rapport fokuserade på USA. Men 2026 års rapport riktas fokus på den nya konkurrensen från Kina.

”Konkurrensen från Kina är så allvarlig att svensk industri inte kommer att klara av att hantera det på egen hand. Det krävs hjälp från regeringen att föra en dialog för att utveckla samarbetet inom EU på många områden för att möta konkurrensen”, skriver Ola Bergström, professor vid Handelshögskolan i Göteborg och ordförande för Industrins ekonomiska råd, i samband med rapportsläppet.

”Den globala ekonomin har förändrats ganska kraftigt under de senaste tio åren och nu ser delar av Sverige och Europa en konkurrens som de inte har mött tidigare”

Fredrik Sjöholm, professor och vd för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), ger en liknande bild.

– Den globala ekonomin har förändrats ganska kraftigt under de senaste tio åren och nu ser delar av Sverige och Europa en konkurrens som de inte har mött tidigare. Särskilt Kina, som har avancerat från enklare industriprodukter som hemelektronik och textilier till teknologiskt sofistikerade sektorer som elbilar, bilbatterier och solenergi, säger han.

Subventioner pressar marknaden

Kinas framfart inom industrin har varit känd länge. Men på senare år har två faktorer drivit på stora strukturförändringar på den globala marknaden menar Fredrik Sjöholm och fortsätter med biltillverkningsanalogin.

– Dels har vi sett ett stort teknikskifte, från förbränningsmotorer till elbilar. Dels handlar det om massiva kinesiska subventioner. Det brukar sägas att Kina har över 100 biltillverkare, men att bara en handfull går med vinst. Resten går med förlust och försöker i stället exportera sina bilar till andra länder till mycket låga priser, säger han.

Parallellt bidrar den ökande protektionismen till att rita om den världsekonomiska kartan, förklarar han.

– Vi befinner oss i en situation där en aktiv handels- och industripolitik nästan har blivit norm i stora delar av världen. Vi ser att främst USA har infört tullar mot omvärlden, vilket minskar svenska företags export. Samtidigt kan Kina, med sin stora överkapacitet inom industrin, dumpa varor på den europeiska marknaden, säger Fredrik Sjöholm.

Behöver fullt fokus

När vi går in i avtalsrörelsen 2027 är det viktigt att ha fullt fokus på att stärka konkurrenskraften och ta hänsyn till de risker vi står inför, menar Kerstin Hallsten.

– Vi behöver så snart som möjligt en regering på plats som snabbt kan ta tag i de här frågorna. Att då diskutera arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag riskerar snarare att försvåra utvecklingen och det är inte i linje med vad som krävs för att hantera den utmanande situationen, säger hon.

”Om man slår sig till ro riskerar vi att se en gradvis lägre tillväxt som i sin tur påverkar välfärden och skatteintäkterna”

Fredrik Sjöholm anser att Sverige behöver vara mer framåtlutat i den globala konkurrensen.

– Om man slår sig till ro riskerar vi att se en gradvis lägre tillväxt som i sin tur påverkar välfärden och skatteintäkterna. En allmän lärdom av historien är att man hela tiden måste vara på tå.

Sveriges lösning handlar inte om att återuppfinna sig eller att för den delen mäta sig med Kina och deras cirka 1,4 miljarder invånare. Det handlar om att vårda och förbättra det som redan finns, menar Fredrik Sjöholm.

– Vi har bevisligen ett urstarkt näringsliv. Sverige har fortfarande världsledande företag inom en mängd sektorer och en av världens starkaste startup-scener, med många så kallade unicorns (enhörningsföretag. reds. anm.) per capita. I dagens klimat måste vi hela tiden arbeta för att bli bättre och fortsätta utveckla näringslivsklimatet.

Inre marknaden avgörande

Han lyfter bland annat behovet av välfungerande infrastruktur och ett bra utbildningssystem. Det måste också vara möjligt att rekrytera utländsk arbetskraft när det behövs, samtidigt som det finns tydliga incitament att arbeta och investera.

Vi bör också se till EU, där den inre marknaden innebär en stor potentiell styrka, konstaterar Fredrik Sjöholm.

– Här finns det framför allt mycket kvar att göra inom tjänstehandeln, där många restriktioner fortfarande återstår. Vi kan också arbeta för att skapa en kapitalmarknadsunion. Lyckas vi med det har vi all anledning att se positivt på framtiden, säger han.