DEBATTEN OM KORTARE ARBETSTID

Nya siffror: Så mycket fattigare blir du med LO:s krav – ”En kostnadschock”

En ny rapport från Svenskt Näringsliv varnar för att LO:s krav på kortare arbetstid i praktiken skulle göra löntagarna fattigare. ”För ett hushåll med två inkomster handlar det om ungefär 6 000 kronor mindre i köpkraft varje månad”, säger arbetsmarknadsekonomen Petter Danielsson.

– LO har skygglappar och ser inte kostnaderna för vad de föreslår. De har tänkt fel, helt enkelt.

Så beskriver Svenskt Näringslivs arbetsmarknadsekonom Petter Danielsson LO:s krav på kortare arbetstid med bibehållen lön. Han menar att även om lönen på pappret skulle vara densamma om kraven blev verklighet, så skulle människor i praktiken bli fattigare.

När LO tidigare i år begärde förhandlingar med Svenskt Näringsliv om en generell arbetstidsförkortning var det just med förutsättningen att arbetstiden ska sänkas, men inte lönerna. Problematiskt, menar Petter Danielsson och anser att LO blandar ihop nominella löner, alltså löner i kronor och ören, med reallöner, alltså värdet av löner i termer av köpkraft, det vill säga hur mycket den som får lönen kan köpa för den.

”För ett hushåll med två inkomster handlar det om ungefär 6 000 kronor mindre i köpkraft varje månad eller 72 000 kronor per år.”

Köpkraften kommer att minska om LO:s krav blir verklighet, konstaterar han. Det går inte att sänka arbetstiden och samtidigt låta företagen betala lika mycket för arbetskraften utan att priserna för varor och tjänster ökar.

– LO lovar förkortad arbetstid utan att lönerna påverkas. Men det är en sanning med modifikation, säger Petter Danielsson.

En central poäng i kritiken är att kostnaden inte stannar hos företagen.

– Många av dem som förespråkar det här menar att det ska tas på företagens vinstmarginaler. Det verkar bygga på något slags missförstånd om att svenska företag sitter på en Joakim von Anka-binge med pengar, men så är det ju inte. Många företag har pressade marginaler och utsätts för stor konkurrens.

– Omedelbart kanske det är företagen som får betala, men på lite längre sikt kommer det här att rullas över på konsumenterna – och då blir det en kostnadschock.

Det kan låta som att löntagare kan få mer fritid utan att det kostar något, men det stämmer alltså inte.

– Även om vi tjänar lika mycket i ettor och nollor och får in lika mycket pengar på kontot så kommer det att finnas färre varor och tjänster i Sverige att fördela, säger Petter Danielsson.

Process flera steg

I en ny rapport som Svenskt Näringsliv har tagit fram beskrivs processen i flera steg: när arbetstiden minskar så faller produktionen. När produktionen faller ökar kostnaden för att producera varje vara och varje tjänst, eftersom företagen betalar lika mycket i lön för färre arbetade timmar. Och då stiger priserna ut mot konsumenterna vilket minskar reallönerna.

I grund och botten är det samma typ av händelseförlopp som efter Rysslands invasion av Ukraina, menar Petter Danielsson. Då ökade priset på energi och råvaror vilket snabbt slog igenom i butikspriserna även för andra varor och tjänster.

– Det är ingen skillnad för ett företag om det är energipriser eller arbetskostnader som sticker i väg, säger han.

”Det verkar bygga på något slags missförstånd om att svenska företag sitter på en Joakim von Anka-binge med pengar, men så är det ju inte.”

Särskilt tydlig blir effekten i arbetsintensiva branscher. Petter Danielsson exemplifierar med att om en hantverkare arbetar färre timmar men ska ha samma månadslön måste timpriset höjas. Resultatet blir dyrare renoveringar, dyrare tjänster – och i förlängningen högre priser i hela ekonomin.

– Annars går det inte ihop.

Hur mycket LO vill att arbetstiden ska sänkas med bibehållen lön är inte helt klart. En indikation är dock att organisationen har publicerat en rapport baserat på en 35-timmarsvecka. Svenskt Näringsliv har därför gjort beräkningar på vad som skulle hända om arbetstiden minskade från 40 till 35 timmar per vecka. Beräkningarna visar att en arbetstidsförkortning till 35 timmar i veckan kan minska reallönen med drygt åtta procent. För en person med medianlön, alltså just nu 37 100 kronor i månaden, motsvarar det cirka 3 000 kronor i månaden, eller omkring 36 000 kronor per år.

– För ett hushåll med två inkomster handlar det om ungefär 6 000 kronor mindre i köpkraft varje månad eller 72 000 kronor per år, säger Petter Danielsson.

– Sen kan man fundera på om det här är rimliga siffror. Det skulle jag säga för vi kommer alla ihåg hur det såg ut för några år sedan när priserna steg med nästan 20 procent på tre år. Här har vi räknat på en prisökning på knappt nio procent. Det är absolut inte orealistiskt om vi ser till vår närtidshistoria, fortsätter han.

Kan förlora mer än tre miljoner

På längre sikt växer effekten. Rapporten visar att ett tvåpersonershushåll kan förlora över 2,5 miljoner kronor i köpkraft under ett arbetsliv, och totalt över 3,3 miljoner kronor när även pensionseffekter räknas in.

Vilka drabbas hårdast?

– På kort sikt låginkomsttagarna. Det är ju de som konsumerar störst andel av sin inkomst, så de har mindre marginaler att ta av.

– Dessutom är pensionärerna en tydlig förlorargrupp. Dels får alla vi som arbetar sämre pensioner, men de som redan är pensionärer idag får även de sämre köpkraft, men inte någon arbetstidsförkortning, för de är ju redan pensionärer. Löntagarna får åtminstone mer fritid även om de får sämre köpkraft. Men pensionärerna får ju bara sämre köpkraft.

Petter Danielsson är också kritisk till LO:s tajmning. Han konstaterar att Sverige har haft en lång period av hög inflation och därmed minskad köpkraft. Att genomföra en förändring som driver upp kostnaderna kan i det här skedet förvärra läget.

– Vi som samhälle står inför många stora utmaningar med den gröna omställningen, åldrande befolkning, försvarsutbyggnaden. Om något behöver vi fler arbetade timmar, inte färre. Att då förespråka att vi ska arbeta mindre är inte något bra recept för en god samhällsutveckling, säger han.