DEBATTEN OM SJUKSKRIVNINGARNA

Sveriges sjuknota passerar 100 miljarder – ”Kraftig ökning”

Kostnaderna för uteblivet arbete på grund av sjukskrivningar fortsätter att öka, visar nya siffror från Skandia. En allt större andel beror på psykisk ohälsa. ”Trots att trenden har pågått så länge fortsätter den att bara öka och öka och öka”, säger hållbarhetschefen Gabriel Lundström till TN.

Pensions- och försäkringsbolaget Skandia har sedan millennieskiftet följt den stadiga ökningen av långtidssjukskrivningar i Sverige. Och utvecklingen fortsätter åt fel håll.

Sedan 2010 har Skandia varje år räknat på det samhällsekonomiska värdet av arbete som inte blir utfört när människor är borta från jobbet under längre sjukskrivningar.

Nu är siffran uppe på rekordnivåer. Det visar Skandias senaste rapport, som släpptes på måndagen. Förra året passerade Sveriges sjuknota för första gången hundramiljardersstrecket. Den ökade från 92 miljarder 2024 till 102 miljarder 2025.

– Det är en kraftig ökning som innebär stora samhällsproblem. Trots att trenden har pågått så länge fortsätter den att bara öka och öka och öka, säger Gabriel Lundström, hållbarhetschef på Skandia.

I årets rapport pekar han särskilt ut ett område som sticker ut, och som oroar mest – den psykiska ohälsan. År 2010 stod psykisk ohälsa för 30 procent av långtidssjukskrivningarna. Nu är siffran uppe i 48 procent.

Samhällskostnaden för sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa landar på 49,3 miljarder kronor, vilket är 6,2 miljarder mer än 2024.

– Det är alarmerande att vi som samhälle inte lyckas få bukt med stressrelaterade sjukskrivningar när det finns så mycket att göra preventivt för att undvika dem. Runt pandemin fick vi en liten dipp, men därefter har den psykiska ohälsan skenat igen.

Samtidigt är utvecklingen långt ifrån jämnt fördelad.

Kvinnors sjukskrivningar ligger på en högre nivå än männens – och ökar dessutom snabbare. För kvinnor ökade sjuknotan med 11,9 procent förra året, medan den för män ökade med 6,7 procent.

Varför skillnaderna ser ut så har Skandia inte studerat närmare.

– Vi kan bara krasst konstatera att sjukskrivningarna är högre i vissa åldersspann och i större utsträckning bland kvinnor, säger Gabriel Lundström.

Stora skillnader mellan regionerna

Även geografiskt varierar utvecklingen kraftigt.

Rapporten visar stora skillnader mellan regionerna. Allra störst är ökningen i Blekinge, Västernorrland, Norrbotten och Västmanland.

Men skillnaderna kan också vara stora mellan grannar. I Blekinge har långtidssjukskrivningarna ökat mest av alla – 20,8 procent sedan 2024. Samtidigt har Kalmar och Skåne, som gränsar till Blekinge, bland landets lägsta ökningar: 3,1 respektive 7,6 procent.

– Var i landet du bor verkar spela en avgörande roll för tillgängligheten till vård och infrastruktur för att få hjälp. Varför sedan just psykisk ohälsa står för en större del i vissa delar av norra Sverige än i andra delar vet vi faktiskt inte. Vi lyfter bara upp fakta på bordet, säger Gabriel Lundström.

Siffrorna är höga – men Gabriel Lundström betonar att beräkningarna inte ens fångar hela kostnadsbilden.

I sjuknotan ingår varken vårdkostnader, sjukersättning till individen eller sjuklönen som arbetsgivare betalar under de första 14 sjukdagarna.

– Vårt fokus är på kostnaden för uteblivet arbete på grund av sjukskrivning. Vi gör det här för att belysa vad långtidssjukskrivningarna kostar samhället och företagen. Sedan 2010 har kostnaden ökat markant.

För Skandia märks utvecklingen tydligt i mötet med arbetsgivare – där konsekvenserna blir alltmer påtagliga.

Allt fler verksamheter drabbas av att medarbetare blir borta länge, inte minst vid psykisk ohälsa. För individen kan det få långtgående effekter, exempelvis i form av uteblivna karriärmöjligheter och en svårare väg tillbaka till arbetsmarknaden.

Kompetensbrist och förlorad produktivitet

För samhället innebär det ökad belastning och ett större behov av hjälp- och vårdinsatser. För arbetsgivare handlar det ofta om kompetensbrist och förlorad produktivitet.

– Det blir extra tydligt inom specialistyrken. Tappar företaget tunga specialister som på grund av sjukskrivning är borta länge, är det ofta svårt att hitta en ersättare, säger Gabriel Lundström.

Just stressrelaterad ohälsa är ett område där mycket kan göras innan läget blir så allvarligt att sjukskrivning blir enda utvägen, menar han.

– Det gäller att skapa bra förutsättningar för att medarbetare som upplever höga stressnivåer verkligen flaggar för det. Chefer behöver ha en aktiv dialog med sina medarbetare och vara lyhörda för tecken på stress. Då går det många gånger att undvika en långtidssjukskrivning.

Samtidigt pekar han på en tydlig gräns för arbetsgivarens ansvar.

– En arbetsgivare ansvarar för förutsättningarna kring arbetet, att diskutera hur arbetet ska se ut och vad som är rimligt utifrån individens situation. Däremot har arbetsgivaren svårt att påverka medarbetarens livspussel i övrigt.

Gabriel Lundström ser en överhängande risk för att trenden med långa sjukskrivningar fortsätter.

– Har vi närmat oss någon form av platå eller inte? Det är svårt att säga. Vi ligger över de redan höga nivåer vi låg på före pandemin, och just nu finns det inget som pekar på en vändning. Vi får verkligen hoppas att det inte förvärras ytterligare.

Läs Skandias rapport Hur är läget, Sverige 2026?