FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD
Ambea: Så kan omsorgen dra nytta av etableringsjobben – ”Superbra”
Äldreomsorgen skriker efter folk – men etableringsjobben står och stampar. Omsorgsjätten Ambea visar nu hur modellen kan bli en win-win för arbetsgivare och arbetstagare – och facket applåderar. ”Fler företag inom äldreomsorgen borde utnyttja det här”, säger mångfaldsstrategen Nina Thorén Forsanker.
Äldreomsorgen står inför ett stort personalbehov. Enligt en rapport från Socialstyrelsen behövs över 65 000 nyanställda fram till 2033.
– Vi måste jobba med kompetensfrågan från flera håll och ge alla som är lämpliga att arbeta inom omsorgen en chans. Förutom att samarbeta med skolor och utbildningar är olika stödåtgärder viktiga för oss, däribland etableringsjobben, säger Nina Thorén Forsanker, mångfaldsstrateg på Ambea, till TN.
Hittills har Ambea anställt 19 personer på etableringsjobb under två år. En stor skillnad mot andra arbetsmarknadsåtgärder är att företaget har ett lokalt samråd med de fackliga parterna inför varje anställning. Facket och arbetsgivaren fyller sedan i en gemensam ansökan till Arbetsförmedlingen, som granskar ansökan och fattar beslut. Arbetsgivaren betalar sedan ut en lön på 8 277 i månaden och Försäkringskassan betalar ut ersättning utifrån referenslön i kollektivavtalet.
– I början var det lite så "oj, vem ska jag kontakta på Kommunal och på Arbetsförmedlingen?" Man behöver skaffa sig lite koll på vad som gäller, men nu har vi arbetat upp en rutin och gjort egna mallar så det flyter på väldigt smidigt. Och när det gäller ersättningen från Försäkringskassan så sköter den anställda den biten själv, säger Nina Thorén Forsanker.
”Man måste vara lite modig som arbetsgivare och våga ge människor en chans.”
Till skillnad från många andra arbetsmarknadsåtgärder är det personen själv som gör den första ansökan till företaget.
– Det kräver att man tar kontakt med en arbetsgivare och säger att man gärna vill jobba just där vilket inte alltid är så lätt, särskilt om man står långt ifrån arbetsmarknaden. Här kan mera stöd behövas till den som söker etableringsjobb.
Studerar på halvtid
Inom ramen för etableringsjobb kan personen också studera på halvtid, vilket samtliga etableringsanställda hos Ambea gör: Endera går de en undersköterskeutbildning eller så läser de svenska.
– Modellen gör att du som arbetsgivare kan anställa en person som du ser potential i och som kan kompetensutveckla sig under tiden. För en låg kostnad, 8 277 kronor, får vi en person som arbetar halvtid och som sedan förhoppningsvis blir anställningsbar i framtiden.
Att det varit svalt intresse för etableringsjobben tror Nina Thorén Forsanker delvis kan bero på lågkonjunkturen.
– Åtgärden kom ju i lågkonjunktur och det kanske inte har spridits tillräckligt med information om det? Men nu har ju alla parter träffats och diskuterat vad man kan göra för att få ut budskapet och göra allt tydligare, för att få fler att söka.
Trots en viss administrativ börda i början kan Nina Thorén Forsanker rekommendera åtgärden till alla som har centralt kollektivavtal.
– För oss har det gått superbra och jag hoppas att vi kan inspirera andra företag. Man måste vara lite modig som arbetsgivare och våga ge människor en chans.
”Modellen gör att du som arbetsgivare kan anställa en person som du ser potential i och som kan kompetensutveckla sig under tiden.”
Fackförbundet Kommunal har informerat lokalt, berättar Per Svensson, ombudsman.
– Vi har informerat ut i våra organisationer och lokalavdelningar, som tar det vidare. Vi på Kommunal är väldigt positiva till etableringsjobben. Det råder kompetensbrist inom många yrken och vi hoppas att det ska göra att fler människor kommer in på arbetsmarknaden.
Att facket är en lokal part i åtgärden gör också att Kommunal får nya kontaktytor med personer som är aktuella för etableringsjobb, nyanlända och långtidsarbetslösa.
– Det är alltid positivt för oss att träffa presumtiva medlemmar och kunna visa upp oss och berätta om fackets roll. Sedan tycker vi också att det är bra med de lokala förhandlingarna. Mycket är ju redan bestämt på central nivå, men det är alltid bra att få ner diskussionen på en lokal nivå och föra samtal om hur det ska fungera med handledning och andra praktiska saker.
Fakta om etableringsjobben
Bakgrund
Etableringsjobben är en form av subventionerad anställning som har tagits fram genom en överenskommelse mellan regeringen, Svenskt Näringsliv, LO och Unionen. Det ska vara en enkel och flexibel modell, där syftet är att underlätta för nyanlända och långtidsarbetslösa att få in en fot på arbetsmarknaden. Första förslaget kom till 2017 men har försenats flera gånger och systemet började tillämpas först 2024.
Så fungerar det
Arbetsgivaren betalar ungefär hälften av lönen, 8277 kronor i månaden för 2026, medan Försäkringskassan, står för resten. Arbetsgivaren betalar sociala avgifter som vanligt. Tanken är att det ska bli billigare att anställa personer som annars riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden.
Vem kan få ett etableringsjobb
För att få ett etableringsjobb krävs att du har fyllt 20 år, är arbetslös och inskriven som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Utöver det behöver de sökande också uppfylla något av följande krav:
- Ha varit arbetslös eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program på heltid under minst 24 av de senaste 27 månaderna.
- Är nyanländ och har under de senaste 36 månaderna fått uppehållstillstånd eller uppehållskort.
Dessutom krävs att det finns ett kollektivavtal för etableringsjobb på det avtalsområde där anställningen sker.
Lön och villkor
- Den anställda får lön enligt kollektivavtalets lägsta nivå för yrket.
- Etableringsjobbet kan pågå i upp till två år.
- Den anställda har möjlighet att studera på halvtid under anställningens tid.
- Efter två år ska personen i normalfallet gå vidare till en vanlig tillsvidareanställning.
Parterna styr
Det är arbetsmarknadens parter – inte staten – som beslutar i vilka branscher etableringsjobb ska erbjudas och vilka villkor som gäller.