ARBETSMARKNADEN I EUROPA

Trots protesterna: Svenska EU-toppen går vidare med kritiserade förslaget

En begränsning av antalet leverantörsled skulle leda till färre innovationer, högre priser och fler olyckor, menar näringslivet. Parlamentarikern Johan Danielsson (S), som driver frågan, har en helt annan uppfattning. ”Tvärtom skulle det underlätta för seriösa företag”, säger han till TN men öppnar samtidigt för undantag.

Förslaget om begränsningar i antalet underleverantörsled i bland annat byggbranschen har blossat upp som en het stridsfråga i EU-parlamentet. Som TN tidigare har berättat ställer sig bland andra bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen starkt kritiska till förslaget, som de menar både strider mot EU-rätten och skulle få allvarliga konsekvenser i form av både fler olyckor och sämre konkurrenskraft.

– Enkelt uttryckt är vi emot att införa den här typen av begränsningar överhuvudtaget men framför allt är vi emot att göra det på EU-nivå. Vi har en tradition i Sverige av att hitta en lösning mellan parterna. Jag förstår inte hur det ska gå att införa lagstiftning på det här området som ska gälla i alla länder, sa Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Byggföretagen, nyligen till TN.

I Europaparlamentet drivs frågan av partigruppen S&D, där parlamentarikern Johan Danielsson (S) har utsetts till rapportör. Han vill se en europeisk huvudregel där antalet underleverantörsled begränsas till max två.

– Anledningen till det är för att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden och bekämpa den växande arbetslivskriminaliteten. Vi kan se hur det ofta går från vitt till grått till svart till rent kriminellt företagande i de här långa kedjorna, säger han till TN.

Exempel från Norge

I första hand tänker sig Johan Danielsson att regeln skulle gälla i ”riskbranscher”, exempelvis bygg- och städbranschen. Han lutar sig bland annat mot att det är de branscherna som har varit i fokus i Norge, där en regel om begränsningar i underleverantörsled infördes 2017.

– Vi ser hur det har fungerat i Norge. Där är både fack och arbetsgivare nöjda med den här begränsningen och menar att den har gjort det lättare att ha kontroll över arbetsplatserna.

”Om du får 27 euro i timmen för att utföra arbetet i led fyra så är inte frågan om du ska fuska eller inte, utan hur du ska fuska.”

Johan Danielsson påpekar att det i varje led måste göras vinst, vilket han menar skapar ett upplägg där det är svårt för aktörer längre ner i kedjan att följa regler. Han hänvisar till ett exempel som han har fått från fackförbundet Byggnads, som går ut på att ett företag ska ha fått 27 euro i timmen för att utföra sitt arbete.

– Om du får 27 euro i timmen för att utföra arbetet i led fyra så är inte frågan om du ska fuska eller inte, utan hur du ska fuska. Det är omöjligt att följa kollektivavtal och betala skatt och sociala avgifter för den summan, du behöver dubbelt så mycket för att kunna sköta dig. Och det är ofta så det ser ut längre ner i kedjan, säger Johan Danielsson.

Han delar inte näringslivets bild av att en begränsning av antalet led skulle slå mot framför allt mindre företag.

– För ett seriöst svenskt företag som följer kollektivavtal och betalar skatter och sociala avgifter så går det inte att konkurrera med ett skitföretag som tar jobbet för 27 euro. Så tvärtom skulle det här underlätta för seriösa små- och medelstora byggföretag.

Ett av arbetsgivarnas huvudargument för att behålla ett valfritt antal underleverantörsled är att det innebär att fler kan arbeta med det de är specialiserade att göra. I takt med att branschen har specialiserats har både kvalitet och säkerhet ökat, visar statistik från Byggandets centrala arbetsmiljöråd, BCA.

”Bisarr argumentation”

Johan Danielsson menar dock att det inte är antalet specialiserade företag som är problemet, utan att de kontrakteras i flera led.

– Det är klart att vi kommer att kunna ha ställningsbyggarföretag. Huvudentreprenören kan ju ta in ett ställningsbyggarföretag. Det här ställningsbyggarföretaget kan också ta in ett ställningsbyggarföretag. Det blir däremot lite svårt att ta in ett tredje ställningsbyggarföretag, men förhoppningsvis har ju något av de två första specialistföretagen förmåga att göra det de är specialister på.

– Jag tycker att det blir en bisarr argumentation. Det är ju inte så att vi är emot specialisering utan vi är emot systematiskt nedtryckande av ansvar i led tre, fyra, fem, sex och så vidare.

Men finns det inte en risk att startupföretag och andra mindre bolag med unika idéer inte får möjlighet att bli kontrakterade när all upphandling sker i de första leden?

– Jag tycker att det är obegriplig skrämselpropaganda. Ställningsföretaget som inte kan bygga ställningar och därför anlitar ett annat ställningsföretag kan ju också anlita det innovativa ställningsföretaget som har uppfunnit en stege. Så ja, jag tycker att man har låst in sig i ett principiellt ställningstagande. Och det får väl vara så, men jag tycker att det är olyckligt.

”Det är klart att det behöver finnas en ventil så att man kan ta in specialister.”

Enligt Johan Danielsson har erfarenheterna från Norge visat att just två led är lagom många för att behålla tillräcklig flexibilitet för näringslivet. Men han medger också att det i vissa fall kan behövas en ”ventil”, det vill säga möjligheten att i specifika fall anlita företag i fler led.

– Det är klart att det behöver finnas en ventil så att man kan ta in specialister. Det vi måste komma ifrån är det här slentrianmässiga bortlejandet av ansvar som bara leder till osund konkurrens. Och jag har väldigt svårt att se hur vi i ett land som Sverige med välfungerande relationer mellan fack och arbetsgivare inte skulle kunna hitta ett sätt att utforma en sådan ventil.

Om syftet är att säkerställa att det råder schyssta villkor hos anlitade aktörer finns det andra åtgärder som är betydligt mer träffsäkra, menar arbetsgivarna. De har pekat på en rad åtgärder, som digitala intyg och ökad öppenhet från myndigheter.

I dag kan företagare tvingas sitta i långa telefonköer för att säkerställa att alla på en byggarbetsplats har giltiga arbetstillstånd, eller mötas av besked om sekretess när de försöker ta reda på hur många personer ett företag betalat in arbetsgivaravgifter för, berättade nyligen Carin Stoeckmann, vd för Byggmästar’n i Skåne, för TN.

”Vi måste hitta en lösning på det som näringslivet efterfrågar.”

Johan Danielsson håller med om att en begränsning av antalet underleverantörsled ”naturligtvis inte löser alla problem”. Han vill se ”ett batteri av åtgärder”, inklusive saker som bättre kontroller och hårdare sanktioner mot företag som bryter mot lagar och regler, förklarar han.

Är det inte där man borde fokusera snarare än att räkna antalet led?

– Jag tror man ska göra både och. Det finns någon slags bred politisk enighet men också någon slags kollektiv oförmåga när det kommer till sekretessregler och liknande som har minskat möjligheterna till kontroll och efterlevnad. Det är klart att man inte ska behöva sitta och ringa varje dag för att kontrollera om ett arbetstillstånd fortfarande är aktuellt för den enskilda anställda. Vi måste hitta en lösning på det som näringslivet efterfrågar.

– Men det betyder inte att vi inte ska göra det här andra. Det här är en åtgärd bland en mängd åtgärder som vi behöver vidta för att skapa ordning och reda på arbetsmarknaden och bekämpa den växande arbetslivskriminaliteten.

Johan Danielsson, som inför valet till Europaparlamentet lyftes fram som LO:s kandidat, upplever att den fackliga sidan och arbetsgivarna trots allt står varandra nära i många arbetsmarknadsfrågor, som att minska arbetslösheten men också att motarbeta fusk och kriminalitet. Han menar att det är synd att parterna har blivit ”onödigt oense” på just den här punkten.

– Jag tycker att det vore bättre om vi kunde komma överens precis som i Norge om att det här vore bra för att skapa ordning och reda på svensk byggmarknad.

Motstånd i utskottet

Förslaget om att begränsa antalet leverantörsled var nyligen uppe för omröstning i EU-parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor (EMPL). Där slutade det med att Johan Danielsson inte lyckades samla tillräckligt stöd för sitt förslag om en begränsning till två led i utvalda branscher.

Utfallet välkomnades av Byggföretagen, som i ett pressmeddelande förde fram att tvingande lagstiftning gällande antalet leverantörsled skulle försämra möjligheterna för små och medelstora företag att utföra entreprenader på byggarbetsplatser.

– Det ska vara ordning och reda i alla led. Osund konkurrens ska bekämpas med bättre myndighetssamverkan och förbättrade verktyg för företag att genomföra kontroller av arbetsplatserna, inte genom att klämma åt kämpande entreprenörer, säger Mats Åkerlind i en kommentar.

”Det finns en otydlighet som gör det svårt att hantera de här frågorna på nationell nivå.”

Johan Danielsson å sin sida välkomnar också utfallet, som han menar innehåller flera andra viktiga delar. Han planerar att driva frågan vidare inför omröstningen i Europaparlamentet, som äger rum i januari 2026.

Utöver Norge har Spanien infört liknande begränsningar, medan en tidigare utredning i Sverige enligt Johan Danielsson kom fram till att den typen av regleringar skulle strida mot EU-rätten – vilket alltså även näringslivet har lyft fram i debatten.

Varför vill du se lagstiftning hellre än att förhandla parterna emellan?

– Det finns två skäl till att vi måste göra någonting på europeisk nivå. Det första är att det finns en otydlighet som gör det svårt att hantera de här frågorna på nationell nivå. Vi ser gång på gång hur land efter land hamnar i utdragna rättstvister i den här frågan. Och sen är det här i allra högsta grad ett gränsöverskridande problem. Om vi säger att vi ska se till att det bara är seriösa företag på våra europeiska byggarbetsplatser så är det bra med en europeisk huvudregel för att få ordning på det här.