DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Ny studie: Kraftig ökning av utbildningstjänster − men utvecklingen hotas

Marknaden för utbildningstjänster växer kraftigt när svenska företag ställer om till allt mer AI, digitalisering och grön teknik, visar en ny rapport från Entreprenörskapsforum. Men nu varnar vd Anders Broström för att offentliga investeringar kan tränga undan det som den privata marknaden kan göra bättre.

AI, digitalisering, automation, grön omställning – de svenska företagen står inför stora utmaningar för att kunna hänga med i konkurrensen. En förutsättning för att klara det är tillgången på nya kunskaper och förmågan att skaffa de nya kunskaperna under större delen av yrkeslivet, alltså livslångt lärande. Det har gjort att utbildningsbranschen växer, där allt fler privata utbildningsföretag tar plats och kan erbjuda andra typer av kunskaper än det offentliga.

− Det går att tala om en framväxande marknad för olika utbildningstjänster. Utbildning har gått från att vara en sektor till att börja likna en bransch där både privata och offentliga aktörer ingår.

”Den rent privata utbildningsmarknaden verkar i skuggan av ett omfattande offentligt finansierat utbildningssystem.”

Det konstaterade Anders Broström, vd för Entreprenörskapsforum och professor vid Göteborgs universitet, när rapporten ”En marknad för livslångt lärande” presenterades nyligen.

Den utvecklingen märks bland de privata utbildningsanordnarna där drygt hälften av dem, 52 procent, menar att efterfrågan på utbildningstjänster har ökat eller ökat mycket de senaste tre åren, enligt rapporten. Än fler, 67 procent, tror att det är en utveckling som håller i sig och att efterfrågan kommer att öka. I rapporten konstateras också att ”marknaden för utbildningstjänster som helhet förväntas växa”.

Tre grupper kompletterar varandra

Aktörerna som verkar på utbildningsmarknaden kan delas in i tre grupper: de som finansieras helt med offentliga medel, oftast universitet, högskolor och yrkesutbildningar på högskolenivå, de med uteslutande privat finansiering och de som har uppdrag från både privata och offentliga aktörer, den så kallade kvasimarknaden. Det är den största gruppen där 50 procent av alla privata utbildare ingår.

De olika grupperna kompletterar varandra, bland annat genom att arbeta med olika inriktningar. Universitet och högskolor arbetar med fokus på forskning och nya kunskaper i ett längre perspektiv. Yrkeshögskolorna verkar betydligt närmare arbetsmarknaden för att få människor i arbete. De privata utbildningsföretagen, vare sig de finansieras direkt av arbetsgivare eller offentliga medel, svarar direkt mot de behov som arbetsgivarna har av personalutbildning och kompetensutveckling. Inte sällan är det utbildningar som företagen inte hittar i det offentliga utbudet.

Samtidigt som de olika grupperna kompletterar varandra och tillsammans bygger upp en bransch som växer och kan möta behovet av kompetensutveckling, så konkurrerar de också med varandra: 36 procent av de privata utbildningsföretagen menar att de möter konkurrens från det offentliga utbildningsväsendet.

− Den rent privata utbildningsmarknaden verkar i skuggan av ett omfattande offentligt finansierat utbildningssystem, säger Anders Broström.

Det visar sig tydligast i de utbildningsområden där de privata och offentliga har liknande utbildningsupplägg. Universitet, högskolor och kommunala utbildningsanordnare måste enligt lag erbjuda kurser kostnadsfritt eller till kraftigt subventionerade priser vilket gör det svårt för privata aktörer att hävda sig i konkurrensen. Samtidigt saknar många privata utbildningar den formella status och finansiering som offentliga motsvarigheter har. ”Att konkurrera med en vara som erbjuds till ett pris av noll är svårt. För staten gäller att utforma stödet till vuxenutbildning på ett sådant sätt att det inte tränger ut utbildningsmoment där det de facto finns en privat efterfrågan”, konstateras i rapporten.

Fortsatt dominerar de offentligt finansierade utbildningarna i Sverige. Men den rekordsnabba omställningen i näringslivet och de olika behov som företagen har, visar att det behövs ett brett utbud av nya kunskaper, mycket mer än det som det offentliga kan erbjuda. Privata företag har en viktig roll att spela på den nya utbildningsmarknaden och måste också få möjlighet att konkurrera på lika villkor, slår rapporten fast.

− Det är en styrka att staten och samhället tycker sig vilja investera i att vi som bor i Sverige håller oss uppdaterade och kompetenta. Här måste vi verkligen se upp och att vi gör det på ett sådant sätt som inte tränger undan det som skulle kunna fungera minst lika bra med privata investeringar och använder de offentliga pengarna där de verkligen behövs som bäst, säger Anders Broström.

Läs rapporten.