DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Här får långtidsarbetslösa jobb – så har kommunen lyckats

Varje år får 30–50 långtidsarbetslösa jobb i Trollhättan. Anledningen stavas kommunens jobbspår. ”Det här är personer som aldrig har arbetat i Sverige, inte har någon utbildning och ibland till och med är analfabeter”, säger Snjezana Budes, koordinator för projektet.

Att få ut långtidsarbetslösa i arbete är en av kommunernas svåraste uppgifter, och något som många kommuner misslyckas med.

Men Trollhättans Stad verkar ha hittat ett sätt. Varje år får mellan 30 och 50 långtidsarbetslösa jobb tack vare kommunens jobbspår.

Metoden har vänt på konceptet att rusta först och matcha sen. I stället för att först gå en utbildning och sedan försöka hitta en arbetsgivare matchar kommunen de arbetssökande med företagens rekryteringsbehov, för att sedan utbilda dem.

– Vi utgår alltid efter arbetsgivarens behov. Vi startar inte ett jobbspår om det inte finns ett rekryteringsbehov, säger Snjezana Budes, projektledare och koordinator på arbetsmarknads- och socialförvaltningen på Trollhättans Stad.

Arbetssättet tillkom 2019 och var då riktat främst mot unga, men har sedan breddats till gruppen nyanlända.

– Målgruppen för jobbspår är långtidsarbetslösa. Målgruppen är egentligen jobbsökande som är i behov av samordnade insatser och stöd via kommunen för att närma sig arbetsmarknaden, och som ofta har uttömt sina möjligheter inom Arbetsförmedlingens ordinarie insatser. Och det innebär att vi på kommunen är det sista stoppet. Det här är personer som aldrig har arbetat i Sverige, inte har någon utbildning och ibland till och med är analfabeter, säger Snjezana Budes.

Kan starta jobbspår för en person

Jobbspåret utformas efter det behov som finns på arbetsplatsen, och Trollhättan tar fram kandidater till jobbet som arbetsgivaren har möjlighet att intervjua. När rekryteringsfasen är över inleds utbildning, som kommunen lägger upp tillsammans med arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen samt den kommunala vuxenutbildningen.

Utbildningen innehåller både teori, workshoppar och praktik på företaget, allt skräddarsytt efter individens och företagets behov. Till exempel kan en person som ska jobba i butik få lära sig om kundservice och ekonomi, medan någon som ska utbilda sig till vårdbiträde får en utbildning i hygien, tystnadsplikt och grundläggande omvårdnad.

I utbildningen ingår även svenska och yrkessvenska vid behov, samt workshoppar om arbetsmarknaden och sociala koder. Deltagarna får även varsin jobbcoach som kan stötta under tidens gång.

– Vi har jobbspår som pågår allt från fyra månader till ett och ett halvt år, och ibland längre. När vi startade jobbspår så jobbade vi endast med grupper, för det var så utbildningen kunde få ihop allt. Men de senaste åren har vi kunnat anpassa, så om ett företag har rekryteringsbehov av en person så startar vi ett jobbspår för den personen, säger Snjezana Budes.

Företaget har anställt tio processoperatörer

Ett av företagen som samarbetat med kommunen är Nolato Cerbo, som tillverkar läkemedelsförpackningar i polymera material.

Företaget har idag cirka 180 anställda. Under de senaste fem åren har mellan fyra och sex personer varje år fått sommarjobb i fabriken tack vare jobbspåret. Ett tiotal av dem har idag en fast anställning.

– De flesta jobbar som processoperatörer. En person har tagit klivet och blivit processtekniker, och en har blivit ersättare till lagledare, vilket är ett ganska stort steg, säger Thomas Wedner, produktionsledare på Nolato.

– De har fungerat jättebra och har verkligen kommit tillbaka in i arbetslivet och gör jättestor nytta för oss. De har varit dedikerade och lojala på alla sätt, säger Thomas Nilsson, produktionschef på Nolato.

Båda anser att fler företag borde engagera sig i initiativet.

– Det tycker jag. Man ska inte vara rädd för det i alla fall. Man kanske är lite försiktig i början, men vågar man ta steget och lyssna på vad det faktiskt handlar om så gynnas man av det i förlängningen. Det är jätteroligt att kunna vara med och se människor komma tillbaka in i arbetslivet, säger Thomas Wedner.

– Man måste vara beredd att göra en insats, men det betalar sig. I alla fall har det gjort det för oss, för det är inte så lätt att rekrytera operatörer i vanliga fall, avslutar Thomas Nilsson.

Nycklarna för att lyckas

Eftersom metoden med jobbspår varit så lyckad arbetar Trollhättan med att få ännu fler företag att ansluta sig till insatsen. Snjezana Budes berättar att många kommuner är nyfikna på hur Trollhättan lyckats.

– Det här kräver tid och tålamod. Vi har jobbat med det här sedan 2019, så nu kan vi det utan och innan och kan snabbt skapa nya jobbspår. Det genomsyrar hela verksamheten och ses som en naturlig del i vårt arbete att få ut personer som är långtidsarbetslösa i arbete, säger hon.

Hon lyfter också fram Trollhättans politiker, som hon tycker har varit modiga. Förutom privata arbetsgivare har kommunens förvaltningar även åtagit sig att anställa personer via jobbspår, vilket underlättat arbetet.

Har det varit svårt att lyckas med programmet? Många kommuner har ju problem att få just långtidsarbetslösa till arbetsmarknaden?

– Ja, även om vi har de här parallella insatserna så krävs det ändå väldigt mycket stöd från ansvarig jobbcoach. Vi har till och med jobbcoacher som är ute och är med hela första arbetsdagen för att underlätta introduktionen, säger Snjezana Budes och avslutar:

– Parallellt med detta så jobbar vi också med att förstå det här med kulturkrockar. Vi genomför handledarutbildning till företagen genom ett samarbete med ett företag som heter Inkultura, och har fått medel från Länsstyrelsen i Västra Götaland för att utbilda handledare, personal och jobbsökande i Nätverksteori.