KOMPETENSKRISEN

Hon är Sveriges bästa bussförare − ”Bara positiva erfarenheter”

600 hoppfulla testade sina kunskaper, men bara en kunde vinna. Med koll på både smala vändplatser och glada passagerare blev Josefin Kihlberg Sveriges bästa busschaufför. ”Om man fokuserar på det man lärt sig och kan, då är det inte så svårt”, säger hon.

Josefin Kihlberg har gillat bussar sedan hon var tonåring hemma i Njurunda utanför Sundsvall.

− Då kunde jag alla linjer utantill, var de gick och vilka registreringsnummer som bussarna hade, säger hon till TN.

Intresset för bussar och busstrafik höll sig genom hela gymnasiet och efter att först ha gjort praktik på ett bussföretag började Josefin Kihlberg köra själv så snart hon hade fyllt 21 år.

− Mest var det linjer mellan Sundsvall, Timrå och Njurunda, körningar som ofta gick på mindre vägar och där jag måste vända och backa på smala vändplatser och liknande.

Det var en skola som gav värdefulla erfarenheter och kunskaper som har kommit till pass under SM-tävlingen. I ett av de fem olika tävlingsmomenten testades just skickligheten att manövrera och backa i en slingrande slalombana.

”Att vara bussförare är ett yrke där man träffar mycket folk och får syssla med problemlösning.”

− I det momentet kändes det som att jag hade stor fördel tack vare mina erfarenheter av backning ute på linjerna. De andra momenten gick också över förväntan. En del var lite klurigt men om man fokuserar på det man lärt sig och kan, då är det inte så svårt, säger Josefin Kihlberg.

Bussförar-SM arrangeras av Transportföretagen och årets upplaga var det 22 i ordningen. Under årens lopp har den blivit ett viktigt PR-evenemang för hela bussbranschen, som ett sätt att rikta uppmärksamheten på det viktiga arbete som landets bussförare gör varje dag.

− Det här är en tävling där vi inte bara korar vinnare – vi lyfter fram hela yrkets bredd och betydelse och levandegör det. Bussförarna är ambassadörer för det hållbara resandet och spelar en avgörande roll i människors vardag, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

I år hade 600 förare anmält sig till tävlingen, förare från såväl mindre familjeägda bussföretag som stora busskoncerner. De genomgick första två kvalificeringsrundor med teoretiska prov som gallrade fram 20 finalister, elva män och nio kvinnor. Väl på plats på övningsområdet vid Arlanda flygplats väntade fem olika tävlingsmoment:

Alla tävlande gjorde de olika momenten och i samma buss som de andra för att uppnå så stor rättvisa som möjligt. I momentet Service och bemötande var ett antal skådespelare på plats för att dramatisera olika situationer som kan uppstå bland passagerarna och som en bussförare har att hantera vid sidan av själva förararbetet. Inte heller det var några problem, menar Josefin Kihlberg:

− Att vara bussförare är ett yrke där man träffar mycket folk och får syssla med problemlösning. Man lär känna folk och får stammisar beroende på var man jobbar. Jag har bara positiva erfarenheter av mötet med de olika passagerarna, säger hon.

Landets bussföretag står inför stora rekryteringsbehov de kommande åren och behöver tusentals nya förare. En viktig del av SM-tävlingen var därför de olika aktiviteter som kompletterade själva tävlingen, bland annat information om yrket och vad som krävs för att bli bussförare. Även bussföretaget Nobinas trafikskola deltog tillsammans med olika utbildningsarrangörer inom yrkesvuxenutbildningen. Bland de inbjudna var också Region Stockholms tillträdande trafikregionråd Jakop Dalunde (MP), Arbetsförmedlingen och cirka 40 arbetssökande som fick en inblick i ett möjligt framtida yrke. Redan dagen efter hade 16 av dem som var med ansökt hos Arbetsförmedlingen om att få gå en bussförarutbildning.

− Ska vi klara framtidens transportbehov behöver vi fler utbildningsplatser och reformer som gör det lättare för unga att välja det här yrket, säger Caj Luoma.