DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Arbetsförmedlingens generaldirektör: ”Sunt förnuft genomsyrar alla förändringar vi gör”

Arbetsförmedlingen har hamnat i hetluften efter kritik om meningslösa insatser, hårda krav på arbetssökande och ineffektiv matchning. I en exklusiv intervju med TN slår generaldirektören Maria Hemström Hemmingsson tillbaka. ”Det vi gör nu utgår från vårt uppdrag”, säger hon.

Arbetsgivare som översvämmas av oseriösa ansökningar, arbetssökande som menar att de tvingas söka jobb de inte kan få och arbetsförmedlare som berättar att dyrbar tid läggs på meningslösa insatser. Det har varit en minst sagt medial sommar för Arbetsförmedlingen, vars generaldirektör Maria Hemström Hemmingsson nu har tillbringat lite mer än ett och ett halvt år på sin post.

När TN når henne för en intervju om de senaste veckornas rapportering berättar hon att myndigheten är mitt i ett omfattande förändringsarbete.

– Det första jag gjorde när jag kom till Arbetsförmedlingen var att tydliggöra vad som faktiskt är vårt uppdrag. Det uppfattades som spretigt då och det gör det inte längre, och utifrån det gör vi tydliga prioriteringar och effektiviseringar. Jag upplever att det finns ett enormt engagemang och förändringsvilja på myndigheten, säger Maria Hemström Hemmingsson.

– Men som alltid så är det naturligtvis så att förändringar tar tid. Även om vi har kommit längre nu än vad jag vågade hoppas på för ett år sedan så återstår det mycket innan vi är framme. Det här arbetet fortsätter nu med full kraft så det känns väldigt bra.

”En del av kritiken tror jag bottnar i att vi faktiskt gör det vi ska göra.”

Maria Hemström Hemmingsson förklarar att Arbetsförmedlingens uppdrag vilar på tre ben och att det när hon kom till myndigheten fanns ett behov av att tydliggöra vilka de tre benen är. Det handlar om att vara ett stöd för dem som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa, att upprätthålla regelverket i arbetslöshetsförsäkringen och aktivitetsstödet samt att bekämpa felaktiga utbetalningar, oseriösa leverantörer och den organiserade brottsligheten.

– Det här är förankrat politiskt och det är vad vår styrelse har fattat beslut om. Det gör det enklare med prioriteringar inom myndigheten för det tydliggör vad det är vi ska göra och vad vi faktiskt måste sluta göra även om vi tycker att det är viktigt. Om något inte är vårt uppdrag så är det inte det vi ska ägna oss åt.

Som många andra har Maria Hemström Hemmingsson tagit del av den senaste tidens rapportering om Arbetsförmedlingens arbete.

Hur ser du på den kritik som har framförts?

– Jag tror att den har olika orsaker. En del av kritiken tror jag bottnar i att vi faktiskt gör det vi ska göra. Ett exempel är att vi tydliggör att en förutsättning för att få arbetslöshetsersättning är att man faktiskt accepterar att söka lämpliga arbeten även om det innebär att man behöver ändra yrke och bostadsort. Det här är grundläggande traditionell arbetsmarknadspolitik och inget nytt, men jag tror att det upplevs som nytt. Det är en del av uppdraget men det har inte utförts på det sättet på senare år.

– En annan sak är att vi tydliggör hur privata leverantörer presterar. Vi stänger av dem som presterar sämst. Det har välkomnats av seriösa leverantörer men inte andra. Jag förstår att båda de här sakerna kan väcka känslor men det betyder inte att de är fel.

Tydliggör lagstiftningen

TN rapporterade för en tid sedan om en arbetssökande vid namn Thomas Johansson, som hade krav på sig från Arbetsförmedlingen att söka sex jobb under juni månad, varav tre jobb skulle vara utanför hans så kallade dagpendlingsavstånd. Thomas Johansson hade dock sökt hela 25 jobb under den aktuella perioden men eftersom endast två låg tillräckligt långt bort enligt myndighetens sätt att räkna, hade han fått en varning. Absurt, tyckte både han själv och en mängd andra människor som tog del av hans historia.

”Jag tycker att sunt förnuft genomsyrar alla förändringar vi gör för närvarande och att vi är på väg att rätta till tidigare misstag.”

Enligt Maria Hemström Hemmingsson är det här ett exempel på att Arbetsförmedlingen tydliggör den lagstiftning som Sveriges riksdag har beslutat om kopplat till arbetslöshetsförsäkringen.

– Där ställs det krav på att man söker jobb både inom andra yrken och på andra orter. Det är kanske det som krävs för att man ska få ett jobb och det vinner både individen och samhället på. Men jag förstår att det är utmanande för enskilda individer. Det vill jag verkligen betona.

Även om ert arbete styrs av politiska beslut så måste det ju finnas sunt förnuft i hur besluten tillämpas och där anser kritiker att det brister. Ligger det något i det?

– Det här är en svår situation för den som är arbetslös, men det är inte osunt att man söker jobb som gör att man kan få ett jobb. Jag tycker att sunt förnuft genomsyrar alla förändringar vi gör för närvarande och att vi är på väg att rätta till tidigare misstag. Och med tidigare misstag menar jag då en övertro på digitalisering, en avsaknad av fysiska möten, en brist på aktivt arbetsgivararbete. Vi är på väg att rätta till det här.

– Huruvida det inte var sunt förnuft tidigare, det avhåller jag mig från att kommentera. Men det vi gör nu utgår från vårt uppdrag, från lagstiftningen och från vad vi vet om arbetsmarknadspolitikens effekter. Och arbetsmarknadspolitik är ju både stöd och tillämpning av arbetslöshetsförsäkringen.

Att arbetsgivare vittnar om att de får mängder med irrelevanta ansökningar riktade till sig, förklarar Maria Hemström Hemmingsson med den matchningsproblematik som präglar stora delar av arbetsmarknaden.

– Det finns ganska få enkla jobb. Det är ganska höga krav på den svenska arbetsmarknaden. Men många arbetssökande har låg kompetens, säger hon.

16 000 har aldrig gått i skolan

För närvarande har Arbetsförmedlingen enligt Maria Hemström Hemmingsson 112 000 inskrivna som inte har avslutat gymnasiet. Av dem har 53 000 inte avslutat grundskolan. Och av de 53 000 är det 16 000 som inte har gått i skolan alls.

– När vi nu har en situation där vi har många lediga jobb och många arbetslösa så uppstår det en utmanande situation när arbetsgivarna har behov av kompetens som de arbetssökande inte har. Då blir det många irrelevanta ansökningar. Jag förstår att det är frustrerande men det är tyvärr ingenting som vi kan kontrollera.

Det finns med andra ord många arbetssökande som står ganska långt från arbetsmarknaden och en återkommande kritik från både arbetsgivare och arbetssökande är att fokus verkar ha hamnat på att människor ska söka så många jobb som möjligt snarare än att de som är arbetslösa ska matchas till ett uppdrag som de har kompetens för.

Individuell bedömning

Maria Hemström Hemmingsson menar att bilden är mer komplicerad än så. Hon påpekar att stödet till de arbetssökande baseras på en arbetsmarknadspolitisk bedömning och är individuellt bestämt. De som exempelvis saknar grundskolekompetens och kunskaper i svenska behöver i första hand stöd från kommunen de bor i, medan de som behöver stöd från Arbetsförmedlingen i form av till exempel lönebidrag eller en arbetsmarknadsutbildning ska få det.

– Vi jobbar med att öka antalet platser i arbetsmarknadsutbildningen men vi måste göra det på ett sätt som är samhällsekonomiskt försvarbart. Det betyder att vi måste ta hänsyn till alla andra utbildningsinsatser som finns. Det finns enorma satsningar på yrkesutbildning som inte leder till att människor deltar, vi har tomma platser på de utbildningarna, säger hon, och fortsätter:

– Vi behöver arbetsmarknadsutbildningar som möter de behov som finns på arbetsmarknaden, som inte tillgodoses med andra utbildningssatsningar och som faktiskt hjälper de arbetssökande som har behov av de här utbildningarna att komma närmare jobb. Annars slösar vi med samhällets resurser och skattetalarnas pengar. Men det här arbetet pågår.

”Många har fortfarande bilden av att man kan gå in på ett lokalt arbetsförmedlingskontor och få en privat arbetsförmedlare som fixar ett jobb. Så ser samhället inte ut idag.”

En annan återkommande kritik går ut på att det är svårt att komma i kontakt med Arbetsförmedlingen. Även om det enligt Maria Hemström Hemmingsson tillhör ovanligheterna så finns det exempel där personer har fått vänta i timmar på att nå fram till myndighetens centrala kundtjänst, som är den instans många av de inskrivna hänvisas till. Och när de väl har nått fram så har de fått prata med en handläggare som inte är insatt i specifika ärenden, utan har till uppgift att ta samtal från hela landet.

Kan ni bli bättre på att anpassa stödet efter individens förutsättningar?

– Det är ju det som den arbetsmarknadspolitiska bedömningen går ut på. Och jag tror att vi ligger rätt där. Sen finns det förväntningar på Arbetsförmedlingen som inte motsvarar vårt uppdrag eller den tid vi lever i. Många har fortfarande bilden av att man kan gå in på ett lokalt arbetsförmedlingskontor och få en privat arbetsförmedlare som fixar ett jobb. Så ser samhället inte ut idag. Det är 50–60 år sedan det såg ut på det sättet. Idag betonas individens individuella ansvar och en anställning är en överenskommelse mellan en arbetsgivare och en arbetssökande.

– Vi kan ge arbetssökande tips om jobb, tips om hur man söker jobb och hjälp med utbildning eller i de fall det behövs lönebidrag eller arbetspraktik. Men vi fördelar inte arbeten.

Nytt system ska korta kötiden

Enligt Arbetsförmedlingens statistik låg genomsnittssvarstiden för arbetsgivare, som har en egen linje in, på mellan en och två minuter under det första halvåret 2025. För arbetssökande låg svarstiden på mellan 20 och 45 minuter i snitt under samma period.

– Vi förstår frustrationen men måste också ta hänsyn till vilka resurser vi kan avsätta för att svara i telefon. Vi tittar nu på ett system där vi ska kunna ringa upp arbetssökande som får en köplats, ungefär som hos en vårdcentral, och det är någonting som vi hoppas att vi ska kunna lansera relativt fort.

Det finns också kritiker som menar att Arbetsförmedlingen fokuserar alltmer på att se till att ingen fuskar och allt mindre på att förmedla arbeten. Vad tänker du om det?

– Jag känner inte igen mig i det. Det här att vi ska stödja de som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa, det är ett arbete som vi lägger oerhört mycket kraft och resurser på just nu. Samtidigt så tillämpar vi regelverket i arbetslöshetsförsäkringen. Båda de här sakerna är traditionell klassisk arbetsmarknadspolitik som bidrog till den positiva samhällsutvecklingen i Sverige under efterkrigstiden. I tillägg till det så har vi vårt tredje uppdrag i dag och det är att bekämpa felaktiga utbetalningar, oseriösa leverantörer och organiserad brottslighet. Det är egentligen det som skiljer från 1900-talets fungerande politik. Och det är tyvärr en effekt av samhällsutvecklingen som är nödvändig för alla statliga myndigheter i dag.

”Det här är inga frågor som Arbetsförmedlingen kan lösa själva. Men vi gör vår del i det här pusslet.”

Maria Hemström Hemmingsson lyfter fram att Arbetsförmedlingen i samband med budgetneddragningar 2019 var tvungna att stänga drygt hälften av sina kontor. I samma veva minskades personalstyrkan med närmare 4 000 personer, vilket hon menar ledde till att arbetsgivararbetet ”monterades ner”.

– Allt det här påverkar. Vi har det uppdrag vi har, vi har de resurser vi har. Det vi kan påverka är hur vi använder de resurser vi har, att vi gör rätt saker på rätt sätt. Här arbetar vi nu för att få högre fokus på arbetsgivararbete och att vi verkligen ger ett individuellt stöd som har effekt. Vi kommer från årsskiftet att ha mer fysiska möten och mer personliga kontakter för de som verkligen behöver det.

Så ni har mindre pengar än förut men samtidigt en större grupp arbetslösa och framför allt fler som står långt ifrån arbetsmarknaden. Det låter som en tuff uppgift?

– Ja, det är en tuff uppgift och det är därför vi arbetar så strukturerat och strategiskt för att fokusera på det som vi ska göra. Och att göra det på ett sätt som faktiskt har effekt. Både vårt uppdrag och resursfördelningen är en politisk fråga. Det vi kan göra är att arbeta med de resurser vi har. Och där gör vi arbetet nu men vi är inte helt framme ännu.

Brett uppdrag

I Arbetsförmedlingens regleringsbrev för 2025 framgår det att myndigheten i huvudsak ska arbeta med de delar som Maria Hemström Hemmingsson tar upp, men att det totala uppdraget även omfattar andra saker, som till exempel att samarbeta med Migrationsverket för att uppmuntra till frivillig återvandring.

Tycker du att ert uppdrag är rimligt?

– Jag tycker att vårt uppdrag är både extremt viktigt och helt rimligt. Vi gör det vi kan med de resurser vi har. Men behoven i samhället är stora och det är en politisk fråga hur man fördelar resurser på olika myndigheter. Det vi gör är att använda de resurser vi har så korrekt och ändamålsenligt och effektivt som möjligt. Vi behöver vara många som arbetar för att lösa de samhällsutmaningar som finns med den höga arbetslösheten och kompetenskraven på svensk arbetsmarknad. Det här är inga frågor som Arbetsförmedlingen kan lösa själva. Men vi gör vår del i det här pusslet.

Ett förslag som har presenterats är att Arbetsförmedlingen borde fokusera på själva myndighetsuppdraget, men att matchningen – som ni ju har fått kritik för – skulle kunna skötas av andra aktörer. Vad tror du om en sådan lösning?

– Det där är faktiskt ingenting som jag lägger energi på att fundera på eftersom vi arbetar på uppdrag av regeringen och jag kommenterar inte vårt uppdrag. Det är en politisk fråga. Jag fokuserar på att utföra vårt uppdrag på bästa möjliga sätt givet de resurser vi har.

Nära dialog med politiken

Maria Hemström Hemmingsson menar att det historiskt sett har funnits en ryckighet i styrningen av Arbetsförmedlingen, vilket har medfört en svårighet att arbeta långsiktigt för att förbättra situationen på arbetsmarknaden. Men nu har det blivit betydligt bättre, konstaterar hon.

– Jag tycker att vi har den arbetsro just nu som vi behöver men jag har ju nära dialog med vår politiska ledning om det här liksom de utmaningar vi ser på arbetsmarknaden.

Finns det något politiken skulle kunna göra för att underlätta för er att hjälpa de som står långt ifrån arbetsmarknaden?

– Vi för en dialog med såväl politiken som SKR (Sveriges kommuner och regioner, reds. anm.) och Försäkringskassan om de grupper som är inskrivna på Arbetsförmedlingen men i realiteten inte står till arbetsmarknadens förfogande. Och exakt vad man behöver göra där, det ligger utanför vårt uppdrag. Det är återigen en politisk fråga och jag lämnar till politiken att besluta om det. Men vad vi gör är att vi tydliggör att de här utmaningarna finns. För det ligger i vårt uppdrag.