KOMPETENSKRISEN

Efterlyses: 150 000 nya medarbetare till transportsektorn

När samhällets behov förändras och teknikutvecklingen går i rasande takt krävs ny kompetens i transportsektorn. 10 000 fler medarbetare per år behövs, visar en ny rapport. ”Det går snabbt att få jobb om du utbildar dig till ett yrke inom transportsektorn”, säger Tomas Tärnfors på Transportföretagen.

Det behövs 150 000 nya medarbetare i transportsektorn fram till år 2040. Det motsvarar 10 000 medarbetare per år för att klara den utveckling och de utmaningar som branschen står inför. Det visar en ny rapport från Transportföretagen.

– Jag är inte en negativ person men det här är en stor utmaning, säger Tomas Tärnfors, branschutvecklare på Transportföretagen som har varit med och tagit fram den nya rapporten.

I själva verket är beräkningen försiktig. I dagsläget arbetar 330 000 personer i transportsektorn. Det ska stiga till 341 000 de närmaste 15 åren, vilket kan låta lite.

– Men med pensionsavgångar och ersättningsrekryteringar innebär det att vi behöver rekrytera många fler, säger Tomas Tärnfors.

Konsekvensen är alltså ett rekryteringsbehov på 10 000 per år.

Bygger upp ett underskott

Ett av de stora orosmomenten är att dagens unga som står inför att skaffa sig en utbildning inte ser transportrelaterade yrken som en lockande karriärväg. Bara 18 procent menar att transportsektorn är en framtidsbransch. Det syns tydligt i de gymnasieskolor som landet runt har svårt att fylla utbildningsplatserna. Årligen examineras cirka 5 000 elever från de gymnasieprogram som är riktade mot transport yrkena inom bland annat fordon, sjöfart, flyg och transporter, alltså bara hälften av dem som egentligen behövs. Därför är det viktigt att antalet utbildningsplatser inom vuxenutbildningen fortsätter att öka.

– Utbildningsmässigt halkar vi efter varje år och bygger upp ett underskott när det egentligen måste vara tvärtom, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjningen på Transportföretagen.

En ljusning är den så kallade dimensioneringsreformen som regeringen sjösatte vid årsskiftet. I korthet innebär den att näringslivets och arbetsmarknadens behov i högre utsträckning än tidigare ska styra antalet utbildningsplatser på gymnasieskolan och Komvux. Samtidigt blir de framtida barnkullarna allt mindre vilket av allt att döma ökar konkurrensen om de unga bland landets samtliga branscher.

– Här har vi en uppgift att peka på vilka möjligheter som finns inom transportsektorn. Det handlar om betydligt mer än att frakta människor och gods från en punkt till en annan, säger Tomas Tärnfors och pekar på de teknik språng som pågår.

Det handlar bland annat om elektrifieringen, den gröna omställningen och AI. Transportsektorn ligger långt fram i teknikutvecklingen vad gäller bland annat fordon, fartyg och flyg, men även i funktionerna på marken där automationen och digitaliseringen ökar. Nästan var fjärde medarbetare i branschen har nu en eftergymnasial utbildning, en fördubbling sedan 1993.

Den digitala och tekniska utvecklingen ska dock inte ses som att den gör människor överflödiga. Tvärtom är transportsektorn en fortsatt personalintensiv verksamhet. I takt med att fler moment hanteras av teknik ökar kraven på människan att överblicka systemet, upptäcka fel och stå för beslut när systemen inte räcker till, menar Tomas Tärnfors.

– Kompetensbehovet växer i takt med teknikutvecklingen vilket borde locka ännu fler unga till branschen. Det går också snabbt att få jobb om du utbildar dig till ett yrke inom transportsektorn, säger han.

Motor för integration

I transportsektorn finns yrkesroller som ger många en möjlighet till sitt första jobb, vilket är viktigt ur integrationssynpunkt. Idag är cirka 30 procent av medarbetarna är utrikes födda. Antalet växer också snabbt; 2040 beräknas 40 procent av de sysselsatta inom transportyrkena vara utrikes födda. Den gruppen är dessutom i genomsnitt yngre än den inrikes födda, vilket gör att de inte bara bidrar till att fylla kompetensbehovet, utan också kan mildra effekterna av en åldrande arbetsstyrka inom branschen.

– Att ta vara på den potential som finns bland de utrikes födda kommer att vara en avgörande framgångsfaktor för att möta transportsektorns långsiktiga rekryteringsutmaningar, säger Ca j Luoma.

Transportsektorn växer, både i Sverige och globalt, men trots det har branschen haft svårt att få gehör för de utmaningar som utvecklingen medför.

– Politikerna talar gärna om hur viktiga kompetensfrågorna är och att Sverige ska ligga i framkant inom olika områden, samtidigt som de har blundat för flera av de insatser som vi menar behövs för att klara den framtida rekryteringen, säger Tomas Tärnfors.

Ett visst uppvaknande går nu att skönja, bland annat av det allt mer hotfulla omvärldsläget med höjda beredskapskrav och de förpliktelser som medlemskapet i Nato för med sig. I krislägen är fungerande transporter en livsnödvändighet.

– Vi måste agera nu. Det brinner faktiskt i knutarna och det kräver ett långsiktigt tänk, säger Tomas Tärnfors.

I rapporten har Transportföretagen listat en rad åtgärder som de menar måste till för att minska den kompetenskris som plågar branschen. Till stora delar fokuserar den på utbildningsväsendet som måste följa med i teknikutvecklingen, inte bara vad gäller de unga som går i gymnasiet eller på Komvux. Lika viktigt är att det livslånga lärandet fungerar för dem som redan är verksamma i branschen och som behöver uppdatera och modernisera sina yrkeskunskaper.

– Dessutom behövs det framtidstro bland dagens unga att transportsektorn verkligen är en framtidsbransch. Om vi inte lyckas rekrytera, utbilda och behålla rätt kompetens, då stannar Sverige, säger Caj Luoma.

Läs rapporten.