FRAMTIDENS ARBETSMARKNAD

Lista: Här är S mest jobbfientliga förslag – ”Klara brott mot arbetslinjen”

Trots att svenska företag skriker efter arbetskraft är Socialdemokraterna på väg att föreslå en rad åtgärder som minskar viljan att jobba. Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl är starkt kritisk. "Förslagen är dåliga var för sig och tillsammans för de med sig en dramatisk försämring av både konkurrenskraft och investeringslust i Sverige", säger han till TN.

Företagen hittar inte den kompetens de behöver för att växa, och samtidigt ökar arbetslösheten och utanförskapet. Befolkningen blir allt äldre samtidigt som det föds allt färre barn.

Det här gör att allt färre behöver försörja allt fler framöver, och enigheten är stor i alla läger om att sysselsättningen måste öka. Fler måste jobba och vi måste jobba längre upp i åldern för att klara vår välfärd.

Därför höjs många kritiska röster mot att Socialdemokraterna inför nästa års väl driver frågor om arbetstidsförkortning, slopat karensavdrag och höjda pensioner.

”Alla de här tre förslagen är klara brott mot arbetslinjen.”

Socialdemokraterna betonar vikten av att stärka svensk konkurrenskraft och öka tillväxten och skriver på sin webbplats att det är dags för en ny arbetslinje, som ska ”syfta till full sysselsättning och ökad produktivitet”.

Samtidigt har de alltså tre förslag som går i helt motsatt riktning. Nu ska de diskuteras under Socialdemokraternas kongress under den kommande helgen.

– Alla de här tre förslagen är klara brott mot arbetslinjen. Förslagen är dåliga var för sig och tillsammans för de med sig en dramatisk försämring av både konkurrenskraft och investeringslust i Sverige. Så det är inga små förslag, säger Mattias Dahl, vice vd och chef för arbetsgivarfrågor på Svenskt Näringsliv.

Svenska modellen i fara

Enligt företagen i Svenskt Näringslivs Företagarpanel skulle förslagen, om de blir verklighet, få stora konsekvenser för deras verksamheter.

Tre av fyra företag, 72 procent, uppger att det skulle försämra både produktivitet och försäljning om arbetstiden skulle kortas från 35 till 40 timmar i veckan med samma arbetsstyrka.

– Jag tror dessutom att sanningen är värre än vad svaren indikerar. Företagen har jättesvårt att hitta tillräckligt många med rätt kompetens för att fylla sina vakanser. Ska de anställda dessutom gå hem fem timmar tidigare blir utmaningen enorm, säger Mattias Dahl.

77 procent av företagen skulle behöva höja försäljningspriset för att kompensera för produktionsbortfallet, och sex av tio företag skulle behöva öka övertidsarbetet.

– Om företag måste säga till sina medarbetare att jobba övertid för att klara av det – vad är då vunnet? Det uppstår en lång rad problem som leder till att vi producerar väldigt mycket mindre tjänster och varor i vårt land. Och det drabbar oss alla.

”Det skulle innebära ett stort brott mot gällande ordning – den svenska modellen.”

När det gäller arbetstidsfrågan har den under lång tid, med stor framgång, förhandlats via kollektivavtal i Sverige. Det har passat både fack och företag i respektive branscher bra. Det är där frågan ska fortsätta att regleras, anser Mattias Dahl. Han tycker inte att det ska ske genom en lagstiftad arbetstidsförkortning, som Socialdemokraterna har fört fram.

– Det finns ingen anledning att byta system till att lagstiftaren tar över och reglerar frågan. För det är det vi pratar om i så fall. Det skulle innebära ett stort brott mot gällande ordning – den svenska modellen, säger han.

En rent saklig invändning är att det som föreslås innebär fem timmar mindre arbete för alla som jobbar i Sverige, påpekar han. Svenskt Näringslivs beräkningar visar att notan skulle landa på drygt 500 miljarder kronor per år. LO har kommit fram till 250 miljarder, och enligt Konjunkturinstitutet skulle en lagstadgad 35-timmarsvecka leda till en BNP-minskning på 582 miljarder kronor baserat på 2023 års siffror.

– 500 miljarder är en siffra som är svår att ta till sig för att förstå konsekvenserna. Det kan vara lättare att tänka på vad det skulle innebära om alla på en arbetsplats plötsligt går hem fem timmar tidigare, säger Mattias Dahl.

”I någon mening skickas räkningen vidare till oss alla.”

Som exempel nämner han Polisen som står inför stora utmaningar.

– Samsynen om att det behövs fler poliser, mer resurser, och en förstärkning av rättsväsendet är stor. Går alla poliser hem fem timmar tidigare varje vecka blir det ännu mer problematiskt i samhället.

Tanken kan appliceras på fler branscher och yrkesgrupper, och ingenstans blir slutsatsen att det vore bra för samhället, menar Mattias Dahl.

– Om alla lärare, anställda inom vården, butiksanställda eller de som jobbar i techföretag går hem fem timmar tidigare varje vecka skulle det leda till dramatiska försämringar i vårt gemensamma välfärdssystem och vår välfärd. Så i någon mening skickas räkningen vidare till oss alla, säger han.

Slopat karensavdrag ger höjda priser

När det gäller Socialdemokraternas förslag att slopa karensavdraget är Mattias Dahl övertygad om det direkt skulle ge en ökning av korttidsfrånvaron.

– Det är svårt att se något annan utveckling, och för företagen betyder det en dramatisk kostnadsökning. Om den första sjukdagen läggs till, flyttas kostnaden rakt in till företagen eftersom de betalar sjuklönen de första 14 dagarna, säger Mattias Dahl.

– Det får konsekvenser i form av högre priser och sämre konkurrenskraft. Ytterst blir företagen också mer försiktiga med att anställa. Risken är att vi tänker att det är en lång fråga som vi få ta sedan. Men de här sakerna hör ihop och vi måste orka se helheten.

Höjd pension bekymrar

Den första maj presenterade Socialdemokraterna ett förslag om att ändra i pensionssystemet. Enligt det skulle pensionen höjas för dem som har arbetat i mer än 40 år, och den som har haft ett tungt jobb ska kunna gå ner i tid i slutet av arbetslivet utan att det påverkar pensionen.

Vad tänkte du när du såg Magdalena Anderssons utspel?

– Jag blev bekymrad och oroad över att Socialdemokraterna, Sveriges största parti, så tydligt väljer att lansera idéer och förslag utanför Pensionsgruppen. Min första oro var att Sverige riskerar att beträda en helt annan väg, och att det är jättedåligt, säger Mattias Dahl.

Pensionsgruppen etablerades för att det är så viktigt att partierna håller ihop och tillsammans för demokratiska diskussioner om hur pensionssystemet ska utvecklas, förändras och justeras, betonar han.

– Vi har idag ett komplicerat men robust och bra system för den allmänna inkomstpensionen. Den stora farhågan är att pensionen ska bli en fråga där politiken växlar mellan valen, där det hattas fram och tillbaka.

Det skulle skapa stor instabilitet och osäkerhet, menar han.

– Det är inte bra för någon politisk fråga men det är väldigt dåligt för pensionen eftersom den innebär ett stort och långsiktigt åtagande. Systemet bygger på ett generationskontrakt, det vill säga att vi som jobbar nu betalar för de som är pensionärer idag, och då måste vi känna trygghet och långsiktighet.

”De yngre, som redan nu ska bära väldigt mycket av kostnaderna för de äldre, får en ytterligare börda.”

Idéerna som Socialdemokraterna hittills har presenterat om det som de kallar för ”arbetarepensionen” är än så länge relativt otydliga men det är tydligt vad de vill uppnå i slutänden, anser Mattias Dahl.

– De vill att du ska kunna få full pension, vad det nu innebär, tidigare än idag. Du ska kunna sluta jobba betydligt tidigare och ändå få full pension. Det innebär såklart en ökad kostnad i pensionssystemet, och den ska de som jobbar betala – den yngre generationen får en ökad kostnad för den äldre.

– De yngre, som redan nu ska bära väldigt mycket av kostnaderna för de äldre, får en ytterligare börda.

Farlig väg att gå

Det är dåliga nyheter för den yngre generationen såklart, men det är också dåliga nyheter för systemet, konstaterar Mattias Dahl.

– Det här en väldigt farlig väg att gå eftersom demografin redan ger oss en jätteutmaning. Tidigare har vi haft en pyramid där väldigt många fler jobbar i förhållande till de som är pensionärer, men den bilden är inte sann längre. Varifrån ska pengarna komma?

Framöver kommer betydligt färre att behöva försörja betydligt fler. Mattias Dahl är kritisk till att Socialdemokraterna i det läget vill bryta mot incitamentet att jobba längre, och i stället göra det möjligt för fler att sluta jobba tidigare, utan att det påverkar pensionen.

– Om bara arbetare omfattas av förslaget kan man undra varför tjänstemän ska acceptera att jobba längre för att finansiera arbetare. Tjänstemän kan också bli utslitna men på ett annat sätt, säger han.

Pension = uppskjuten lön

Han konstaterar att det finns individer som inte kan, eller bör, fullfölja ett helt arbetsliv i samma yrke. Därför har arbetsgivarna tillsammans med facken och staten förhandlat fram större möjligheter att ställa om och byta karriär mitt i livet.

– För näringslivet är inkludering och mångfald viktigt. Vi ser rörlighet på arbetsmarknaden som en stor tillgång, där kompetenser från ett yrke hjälper ett annat yrke att bli bättre, säger Mattias Dahl.

”Ju längre du jobbar och ju mer du jobbar desto högre blir din pension – den principen är viktig.”

Incitamentet att fortsätta att jobba måste finnas kvar, anser han.

– Jobbar du kvar blir din pension högre. Pension är uppskjuten lön, så ju längre du jobbar och ju mer du jobbar desto högre blir din pension. Den principen är viktig.

På senare år har det kommit fler politiska förslag inom både arbetstid och lön, till exempel arbetstidsförkortning och lönegolv vid arbetskraftsinvandring, som parterna normalt hanterar.

Hur ser du på det?

– Det är jätteallvarligt eftersom vårt system, den svenska modellen, bygger på att parterna i så långt som möjligt ska hantera de här frågorna – inte politiken. Vi har gemensamt valt den svenska modellen för att det är den som passar Sverige bäst.

Parterna har inte tagit på sig ansvaret på eget bevåg, utan de har fått mandatet från politiken, påpekar Mattias Dahl.

– Det fungerar inte att det här området alltmer används för partipolitiska utspel – alla måste hålla sig till spelreglerna. Vill vi byta modell är det en helt annan diskussion.