ARBETSKRAFTSINVANDRING

Företagare: Regeringens lagförslag kan tvinga min verksamhet till Danmark

Uppemot 40 procent av förpackningsföretaget FrontPacs verksamhet skulle försvinna om arbetskraftsinvandrarna inte kan vara kvar. Nu funderar vd Martin Enocson på att flytta företaget till Danmark. ”Jag måste ju fortsätta producera”, säger han till TN.

FrontPac i Arlöv har tillverkat förpackningar i 40 år. På senare tid har verksamheten närmast dubblerats och företaget har nu 150 medarbetare – vilket inte hade varit möjligt utan de arbetskraftsinvandrare som vd Martin Enocson har lyckats anställa.

− De har varit och är nyckeln till vår framgång. Och tack vare att Sverige är ett så bra land att leva och arbeta i har vi kunnat rekrytera dem.

”Vi är i en marknad som svänger snabbt och de sista åren har den ökat kraftigt. Och då har det inte funnits kunniga arbetskraft att få tag på i Sverige.”

Men nu finns det stor risk att detta kan förändras drastiskt. Om regeringens och Sverigedemokraternas nya lönegolv vid arbetskraftsinvandring blir verklighet kommer företaget inte att kunna behålla den kompetens som kommer från tredje land.

− Vi anställer ju folk när vi behöver och vi försöker hitta lösningar. Vi har över 20 nationer här i dagsläget och det fungerar väldigt bra, säger Martin Enocson och fortsätter:

− Vi är i en marknad som svänger snabbt och de sista åren har den ökat kraftigt. Och då har det inte funnits kunniga arbetskraft att få tag på i Sverige.

I skrivande stund har FrontPac nio yrkeskunniga arbetskraftsinvandrare anställda. Utöver det försöker Martin Enocson också anställa respektive i möjligaste mån. Allt för att säkerställa att den yrkeskunniga expertisen ska vilja arbeta i Sverige.

Han berättar att kompetensen är väldigt svår att få tag på i Sverige. För att köra de maskiner som företaget opererar behövs en utbildning på tre till fem år, men de personer som nu har anställts från i huvudsak Balkan har den kompetensen redan när de kommer till företaget.

Hur kommer det sig att du inte hittar kompetensen i Sverige?

− Vi är en liten bransch. Det är främst stansförare som har varit en utmaning att hitta. Det finns inte så många. Det finns ett tiotal företag i Sverige som gör det vi gör och när det gå bra för förpackningsindustrin så har alla behov av folket.

”Det är inget konstigt att ställa krav på lön enligt kollektivavtal, för det är de spelreglerna vi har i Sverige.”

FrontPac har försökt internutbilda, men det räcker helt enkelt inte till. För att hålla verksamheten igång är medarbetarna från tredje land avgörande. Martin Enocson förklarar också att varje anställt maskinoperatör sysselsätter ytterligare fyra till fem andra personer.

− Skulle jag tvingas säga upp de här nio personerna så måste jag kanske säga upp 30–40 procent av mina medarbetare, säger han.

Innebär det att du måste tacka nej till affärer?

− Ja, oh, ja! Vi räknar med att förlora 30–40 procent av omsättningen.

FrontPac hade tidigare verksamhet även i Danmark. För ett antal år sedan valde dock företaget att koncentrera all verksamhet till skånska Arlöv. Men skulle det höjda lönegolvet bli verklighet kan företaget komma att flytta hela produktionen till Danmark.

− Det är ju ingenting vi vill göra, men om vi ska kunna driva en konkurrenskraftig verksamhet kanske det blir nödvändigt.

− Vi exporterar ungefär 50 procent av det vi tillverkar, så vi tävlar på en internationell marknad. Då måste vi vara konkurrenskraftiga för att kunna hävda oss, säger Martin Enocson.

Vad tänker du om att politikerna nu vill höja lönegolvet till 100 procent av medianlönen?

− Tyvärr är det väl så att de går på symptomen i stället för att åtgärda felet. Jag förstår mycket väl problemen med den höga arbetslöshet som vi har, men det här kommer inte lösa det.

Om du hade migrationsministern eller någon annan av de politiker som driver den här frågan här, vad skulle du då vilja säga till dem?

− Att respektera de kollektivavtal som vi har. Det är inget konstigt att ställa krav på lön enligt kollektivavtal, för det är de spelreglerna vi har i Sverige.

Politikerna säger ju också att det ska skapas utbildningar i Sverige för att lösa kompetensbristen. Vad säger du om det?

− Ja, men under tiden? Vad ska vi göra då? Jag måste ju fortsätta producera här, säger Martin Enocson.