ARBETSKRAFTSINVANDRING

Nya siffror: Företag med arbetskraftsinvandrare växer snabbare

”Det regeringen bör göra är att underlätta för företagen att växa och utvecklas. Kan inte företagen anställa minskar det Sveriges konkurrenskraft”, säger Karin Johansson (t.h.). Bild: Mostphotos, Kate Gabor

Företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer tio procent snabbare och har fler medarbetare. Det visar nya siffror från Svenskt Näringsliv. ”Det är inte förvånande”, säger organisationens vice vd Karin Johansson.

Det går bättre för företag som anställer arbetskraftsinvandrare än för dem som inte gör det. Det visar en ny undersökning som Svenskt Näringsliv har låtit analysföretaget ADC göra.

− Det är inte förvånande. Företag som har rätt medarbetare kan växa och utvecklas. Det vinner vi alla på, säger Karin Johansson, vice vd på Svenskt Näringsliv, till TN.

Undersökningen visar att företag som anställer arbetskraftsinvandrare växer tio procent snabbare än kontrollgruppen. De har dessutom fler anställda efter två år än andra företag.

− Det innebär att om företaget har anställt en arbetskraftsinvandrare, så kan företaget också anställa ytterligare personer till andra tjänster. Till exempel kan restaurangen, som har anställt en kock från Thailand, anställa tre servitriser från Sverige, säger Karin Johansson och fortsätter:

− Siffrorna visar svart på vitt att företag som anställer arbetskraftsinvandrare bidrar till fler jobb i landet, inte färre.

Företag skriker efter arbetskraft

Trots att konjunkturen har vikt finns det fortfarande många företag som skriker efter arbetskraft. Möjligheten för dem att anställa är avgörande för att bromsa fallet i lågkonjunkturen.

− Om det inte finns medarbetare att anställa i de branscher som fortfarande har behov, så tvingas företagen tacka nej till uppdrag. Då blir nedåtspiralen ännu tuffare, sa Mia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv, nyligen till TN.

En viktig väg för att hitta rätt kompetens, när den inte finns i Sverige, är arbetskraftsinvandring, alltså att anställa människor från tredje land. För många företag har det blivit enda utvägen när det inte har gått att hitta medarbetare i Sverige.

”Siffrorna visar svart på vitt att företag som anställer arbetskraftsinvandrare bidrar till fler jobb i landet, inte färre.”

Men den senaste tiden har politiska beslut landat i att arbetskraftsinvandringen ska begränsas. Bland annat kommer inom kort ett lönegolv att införas. Lönegolvet vid arbetskraftsinvandring ligger klart högre än de kollektivavtalade lönerna i många bristyrken, vilket TN har skrivit om flera gånger tidigare. Många företagare har kritiserat regeringen för att vilja minska arbetskraftsinvandringen.

− I Norrland sker den gröna industrirevolutionen. Arbetslösheten är lägre än på länge och företagen behöver väldigt mycket yrkeskategorier. I den konkurrensen kommer behovet av arbetskraftsinvandring bara bli större i framtiden, sa Magnus Nilsson, vd på kött- och charkföretaget Nyhléns Hugosons och ordförande för Kött- och Charkföretagen.

Han fick medhåll från Jonas Hernborg, vd på Elitfönster, som har sin produktion av fönster i Vetlanda och Lenhovda i Småland.

− Där vi är placerade rent geografiskt finns det begränsad tillgång på människor och även kompetens hos vissa yrkesgrupper. Då fyller vi på med kompetens från tredje land, sa han.

Bidrar med miljarder i skatteintäkter

Svenskt Näringsliv har i tidigare studier visat att den utländska kompetensen som arbetar i Sverige stärker BNP med 43 miljarder kronor per år och bidrar med 14 miljarder kronor i skatteintäkter. De siffror som presenteras nu visar att effekten dessutom alltså är positiv nedbrutet på företagsnivå.

− I slutändan är alltså dessa människor avgörande för hela Sveriges tillväxt, säger Karin Johansson.

Hon menar att regeringen borde förenkla arbetskraftsinvandring, snarare än att begränsa den.

− Väldigt få företag väljer arbetskraftsinvandring om kompetensen finns i Sverige. Det är helt enkelt väldigt komplicerat att anställa från tredje land, säger hon och fortsätter:

− Det regeringen bör göra är att underlätta för företagen att växa och utvecklas. Kan inte företagen anställa minskar det Sveriges konkurrenskraft. Ju fler välmående företag vi har i landet och ju fler som kan bidra till vår gemensamma välfärd, desto bättre för oss alla, säger hon.

Hon får medhåll från Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten och Visitas förhandlingschef Torbjörn Granevärn. De menar båda två att de nya siffrorna bekräftar den bild som finns i näringslivet om arbetskraftsinvandringen.

− Uppenbarligen får de här företagen en form av matchning snabbt och bra som gör att de får rätt kompetens, säger Per Hidesten.

Per Hidesten, Industriarbetsgivarna Bild: Anders Wiklund/TT

Beräkningar visar att de satsningar som industrin gör på den gröna omställningen de närmaste åren beräknas kunna skapa 50 000 nya jobb, både direkt och indirekt. Per Hidesten konstaterar att arbetskraftsinvandringen är en viktig pusselbit för att lösa kompetensbristen.

− Vi behöver alla vägar till nya industrijobb, säger han och understryker att det är viktigt för såväl välfärden som för Sverigebilden att det går att anställa.

Inte förvånad

Torbjörn Granevärn konstaterar att de personer som företagen anställer behövs för att företagen ska kunna växa och utvecklas. Han är inte förvånad över att siffrorna visar att det går bättre för företag som kan anställa arbetskraftsinvandrare. Däremot är han förvånad över hur regeringen agerar.

− Det är en logik som inte går ihop, säger han och fortsätter:

− Om inte rätt kompetens finns i Sverige, så behöver vi kunna anställa från tredje land. Det skapar positiva följdeffekter för hela det svenska samhället. Om besöksnäringen får förutsättningarna att växa och utvecklas, så innebär det att vi också kan anställa många som lever i utanförskap i Sverige idag.

Torbjörn Granevärn, Visita Bild: Claudio Bresciani / TT

Både han och Per Hidesten är djupt bekymrade över de åtgärder som regeringen vidtar för att färre arbetskraftsinvandrare ska komma till Sverige. Per Hidesten understryker att det är ”principiellt fel” av regeringen att blanda sig i lönebildningen.

− Det är inte regeringens uppgift att sätta lönerna – det ska parterna göra, säger han.

Läs rapporten.