OSUND KONKURRENS

Så hotar Samhall svenska industriföretag – ”Osund konkurrens”

Statliga Samhall har flera gånger skapat oro på marknaden och nu är det dags igen, denna gång i form av en kablagefabrik i Gävle. ”Vi är inte emot konkurrens, bara det är på samma villkor, vilket det inte är i det här fallet”, säger Raymond Fernström, vd för Tebex, till TN.

Hur påverkar det alla privata företags möjligheter när en av skattepengar finansierad verksamhet etablerar sig på marknaden? Den frågan ställer nu medlemmarna i Svensk Kablageförening sig – med oro. Orsaken är att Samhall nyligen offentliggjorde att organisationen inom kort ska starta en ny fabrik i Gävle med 90 anställda.

– Hur finansierar de sina investeringar? Ett vanligt företag behöver ju normalt gå till banken eller ta av egna medel, säger Raymond Fernström, vd för kablageproducenten Teblex och ordförande i Svensk Kablageförening.

Han berättar att många av hans medlemmar under senare tid har hört av sig till honom och lyft frågan om Samhalls verksamhet.

– De skulle bli en av de större på marknaden med sina 90 anställda. Då måste de ut på marknaden och jaga.

Själv har Raymond Fernström, efter 50 år i branschen, knappt 50 medarbetare.

– Vi som privatföretag kan inte göra som Samhall. Vi jobbar som liten verksamhet och försöker jobba oss upp, försöker få banklån och allt. Det känns som osund konkurrens.

Tebex levererar till industriföretag i hela Sverige, men även till andra länder, som Kina och Spanien. Det spelar alltså ingen roll att Samhalls nya fabrik ligger i Gävle och Tebex ligger i Norrtälje. De arbetar ändå mot samma marknader. Raymond Fernström berättar att när Samhall tidigare hade kablagetillverkning i Stockholm bidrog det till just osund konkurrens.

– Det var dumpade priser, säger han.

Vill kunna anlita Samhall

Enligt Samhall själva är fokus för verksamheten i Gävle just nu tillverkning av dragkrokskablage till fordonsindustrin, men målet är att så småningom ha olika typer av uppdrag för olika kunder. ”Fördelen med en egen lokal är bland annat är att vi lättare kan individanpassa vilket är viktigt eftersom alla våra medarbetare har en eller flera funktionsnedsättningar”, skriver Samhall till TN.

Raymond Fernström säger att han egentligen inte har något emot att Samhall öppnar verksamhet – det är konkurrensen på den öppna marknaden som oroar.

– De har varit resurshjälp tidigare. Det har fungerat bra och inte handlat om att få något billigare. Samhall gör en bra insats och behövs. De får gärna bli resurshjälp igen.

Skulle Samhall välja att bli resurshjälp, i stället för en spelare på den öppna marknaden, skulle Tebex och andra kablagetillverkare kunna anlita Samhall som underleverantör. På så sätt försvinner risken för osund konkurrens samtidigt som att de som behöver Samhall som arbetsgivare ändå får jobb. Men så lär det inte bli den här gången.

– Vi är inte emot konkurrens, bara det är på samma villkor, vilket det inte är i det här fallet.

Samhall har begärt ett miljardtillskott från staten. Enligt DI har organisationen i ett budgetunderlag begärt att den statliga merkostnadsersättningen på 6,6 miljarder ska öka med 900 miljoner kronor nästa år och därefter indexeras upp med ett par hundra miljoner varje år.

– Det är ett ganska stort bolag, säger Raymond Fernström.

Nyligen bad han Samhall om ett möte för att försöka stilla lite av oron. Det blev ett möte som enligt Samhall själva föll ut väl. ”Vi upplevde det som ett bra möte och vi har en fortsatt dialog med föreningen”, skriver de till TN och understryker att det är viktigt för dem att ha ett gott samarbete med aktörer i de branscher som de verkar.

Raymond Fernström har en helt annan bild och menar att mötet inte ledde till särskilt mycket.

– Vi fick väldigt konstiga svar. Först sa de att de inte skulle ut och jaga på marknaden, men efter ett tag sa de att ”det är klart att vi ska ut och jaga på marknaden”, säger han och fortsätter:

– Vi blev inte lugnare, utan nästan tvärtom.

Har utkonkurrerats flera gånger

En bransch som under lång tid har ifrågasätt Samhalls sätt att etablera sig på marknaden är städbranschen. Granskningar av Konkurrensverket har också konstaterat att Samhall i flera fall har legat under marknadspriserna på marknaden.

När beskedet om att staten överväger att skjuta till mer pengar till Samhall blev reaktionen i branschen stark. I en debattartikel i Dagens Industri skriver flera företrädare för branschen, styrelseledamöter i Almega Städbranschen, att det saknas transparens hos företaget. ”Många av oss har fått känna av Samhalls snedvridande verksamhet konkurrens på nära håll och avstår helt sonika från att delta i de upphandlingar där det statliga bolaget är med”, skriver debattörerna.

En av dem som har redan har utkonkurrerats av Samhall ett flertal gånger och som menar att Raymond Fernströms oro är befogad är Peter Rehnström. Han är vd för Gasellföretaget Kundpartner Syd med cirka 300 anställda. Huvudverksamheten är företagsstäd. Problemen började för ungefär 20 år sedan när Samhall inledde sin städverksamhet.

− Det har hänt vid väldigt många tillfällen att vi har blivit utkonkurrerade av Samhall. Jag har upplevt många upphandlingar, både privata och offentliga, där Samhall dumpar priset med statliga bidrag, säger han.

Ligger på halva priset

Det värsta exemplet som han har varit med om var när Samhall offererade garagestäd där Samhalls totalkostnad motsvarade maskinkostnaden för det privata bolaget. I närtid finns två andra tydliga exempel som har drabbat Kundpartner Syd.

− Det ena var ett företag som har Samhall som städentreprenör, men som inte var riktigt nöjda. De tog in ett pris från oss där vi inte hade jättehöga marginaler. Men Samhall ligger på halva priset, så jag fick ett mejl från kunden att de skulle fortsätta med Samhall, säger Peter Rehnström.

Det andra fallet liknar det första. En matvarubutik valde att fortsätta med Samhall eftersom det statligt subventionerade bolagets pris lågt långt under Peter Rehnströms.

− Samhall har ett statligt stöd på drygt sex miljarder och det har man utan någon individuell behovsprövning av dem som arbetar för Samhall. Hade de haft ett behovsprövat anställningsstöd, så hade det varit en sak, men de har anställda som städar lika snabbt som alla andra och det är därför de kan lägga sig på halva marknadspriset, säger han.

Enligt Peter Rehnström är Samhall idag Sveriges största städbolag, något som han tycker är märkligt givet förutsättningarna.

− Städning är ett hårt och fysiskt arbete. Om du har en fysisk funktionsnedsättning så är det svårt att städa, åtminstone lika snabbt, säger han.

”Ska vi använda skattepengar till att finansiera Samhalls kunder – för det är ju faktiskt det vi gör?”

Han menar att Samhall har en aggressiv försäljningsteknik.

− De säljer först och tar sedan reda på om de kan bemanna upp arbetet. Ibland bemannar de upp med underleverantörer som fakturerar riktiga priser, vilket innebär att Samhall går minus med affären.

− Ska vi använda skattepengar till att finansiera Samhalls kunder – för det är ju faktiskt det vi gör?

Att det går till på det sätt som Peter Rehnström bekräftas bland annat av två företagare som Dagens industri har talat med. Båda företagen har varit underleverantörer till Samhall. ”Båda vittnar om att deras egna fakturor till Samhall översteg det statliga bolagets intäkter på uppdraget”, skriver DI.

Vad tycker du om att det finns den här typen av konkurrens i branschen?

− Jag tycker det är fullständigt fel att man dumpar priser med skattepengar, säger Peter Rehnström.

− Det är helt okej att man tar hand om dem som behöver stöd på arbetsmarknaden. Men stödet ska vara till för att hantera mellanskillnaden mellan en fullt frisk medarbetare och en medarbetare som har ett arbetshandikapp. Så är det inte idag.

Förnekar osund konkurrens

Samhall tycker inte att de ägnar sig åt osund konkurrens. I ett mejl till TN skriver de att ”EU-kommissionen och Konkurrensverket har vid ett flertal tillfällen har granskat Samhall och huruvida vi snedvrider konkurrensen och inte funnit att så har varit fallet”.

Det är en sanning med modifikation. Bland annat finns ett exempel där Konkurrensverket hösten 2021 konstaterade att Samhall hade offererat ett pris långt under marknadspris i en specifik livsmedelsbutik. Samhall självt menar att det specifika ärendet var ett misstag.

”Samhall har inte fällts, men aldrig friats heller.”

Det är något som Almega Serviceföretagen inte håller med om. Enligt Jessica Forss Katz, som är näringspolitisk expert på Almega Serviceföretagen, är Samhalls underprissättning mer regel än undantag. Hon poängterar att det finns ett flertal ärenden hos Konkurrensverket där myndigheten har konstaterat att Samhall har legat under marknadspriserna, även om det inte har lett till någon vidare utredning. I ett beslut från 2018 noterade Konkurrensverket att Samhall hade lägre pris än konkurrenterna, men på grund av bristande redovisning hos Samhall kunde myndigheten inte avgöra hur stor underprissättningen var.

– Samhall har inte fällts, men aldrig friats heller. Att man inte fällts beror på rådande regelverk och ett bristande politiskt intresse att undersöka den osunda konkurrensen närmare, säger Jessica Fors Katz.

Pågått sedan tidigt 90-tal

Enligt Jessica Fors Katz har Samhall under lång tid påverkat städmarknaden negativt.

– Det är inget ovanligt. Vi har många medlemsföretag som har upplevt den osunda konkurrensen från Samhall. Det har pågått sedan tidigt 90-tal och är ett återkommande bekymmer för oss. Det är vår viktigaste näringspolitiska fråga och det speglar ju allvaret, säger hon.

Jessica Forss Katz är framför allt insatt i problemen för städbranschen, men konstaterar att det även tidigare har funnit osund konkurrens inom andra branscher, till exempel industrin.

Vad tänker du om att Samhall nu tänker etablera en kablagefabrik som branschen menar är ett hot mot marknaden?

– Det förvånar inte.

Sedan Samhall etablerade sig på marknaden är det färre och färre privata företag som deltar i upphandlingar när de ser att det statligt subventionerade bolaget har lagt anbud, enligt Jessica Forss Katz.

– Det är en tydlig trend. Och när vi gör mätningar är det många som säger sig ha påverkats negativt av konkurrensen från Samhall. Det är återkommande, säger hon.

Vad tänker du om de pengar som Samhall får från staten?

– Det handlar om nästan sju miljarder utan kvitto. Det brister avsevärt i Samhalls särredovisning när det gäller deras så kallade merkostnader, säger hon och syftar på de extrakostnader som Samhall säger sig ha för att människor med särskilda behov ska kunna arbeta.

– Det drabbar inte bara konkurrensen på marknaden utan det drabbar ju självklart också målgruppen som Samhall säger sig vara till för, säger Jessica Forss Katz.

Enligt henne går det inte att följa de pengar som Samhall får. Företaget får en klumpsumma som inte är kopplad till enskilda individers behov och det gör att det är oklart om pengarna hamnar där de är menade. Det går helt enkelt inte att följa pengarna för att säkerställa att målgruppen som Samhall är till för faktiskt är den som får ta del av pengarna. Det behövs mer transparens i företagets redovisningar, menar Jessica Forss Katz.

”Det drabbar inte bara konkurrensen på marknaden utan det drabbar ju självklart också målgruppen som Samhall säger sig vara till för.”

– De använder precis som de själva vill. Och då kan det innebära att de prisdumpar, vilket inte bara händer på städmarknaden.

– Det enklaste vore om de höjde sina anbud till marknadspriser. Det vore bättre än att begära mer pengar från staten. De får ungefär 3,3 miljarder från kunder och 6,6 miljarder från staten. En krona in från kunduppdragen och två kronor från staten. Det borde kunna se annorlunda ut om Samhall la marknadspriser och då skulle de inte heller bedriva osund konkurrens.

Nu begär Samhall mer pengar från staten. Hur ser du på det?

– Det är ännu ett tecken på att de inte vill redovisa vart pengarna går och att de inte agera på ett sätt som skulle förbättra deras verksamhet.

– Ägarna, det vill säga politikerna, borde ställa krav på Samhall för redovisning och särskilt om de får mer pengar. Men framför allt tycker vi att Samhall ska höja priserna, för då kommer de att få igen de pengar som de säger sig behöva.

Almega försöker att påverka politikerna för att få till en förändring. Bland annat pågår en dialog med regeringen, men än så länge har ingenting hänt.

Har ni någon dialog med Samhall?

– Vi har haft det genom åren, men det har inte lett någon vart. De använder sig av modeller för att ta fram priser som inte överensstämmer med branschpraxis.

Raymond Fernström menar att det vore bättre om Samhall fungerar som ens resurshjälp, så att de privata företagen i stället kan anlita dem som ett slags underleverantör. Vad säger du om den lösningen?

– Vi är öppna för alla typer av lösningar som bidrar till en mer sund marknad. Som det ser ut idag, med de priser som Samhall erbjuder, så tror marknaden att det är rimligt. Då blir det också lättare att oseriösa aktörer – kriminella – kommer in på marknaden, säger Jessica Forss Katz.

Svar från Samhall

I ett mejlsvar til TN skriver Samhall att ”Vår prissättning har inget att göra med den ersättningen vi får på grund av vårt samhällsuppdrag utan den merkostnadsersättningen som vi får från vår ägare, staten, används helt och hållet för att täcka upp för de kostnader vi har till följd av vårt arbetsmarknadspolitiska uppdrag - att skapa utvecklande jobb till personer med funktionsnedsättning på en konkurrensutsatt marknad”.

På frågan om Samhall kan tänka sig att höja sina priser för att få in pengar på en öppen marknad istället för att begära mer pengar från staten får TN inget svar. ”Vi ser kontinuerligt över våra rutiner och har tydliga riktlinjer för att säkerställa att vi har en prissättning som är marknadsmässig”, skriver företaget istället och fortsätter:

”Det är staten som sätter ramarna för vår verksamhet, vårt arbetsmarknadspolitiska uppdrag och hur vi finansieras. Vi eftersträvar alltid att vara så transparenta som möjligt, hur vår merkostnadsersättning används går att läsa om i vår årsredovisning.”

Enligt Samhall har företagets prissättning ingenting att göra med den ersättning företaget får från ägaren staten. Merkostnadsersättningen ”används helt och hållet för att täcka upp för de kostnader vi har till följd av vårt arbetsmarknadspolitiska uppdrag - att skapa utvecklande jobb till personer med funktionsnedsättning på en konkurrensutsatt marknad”, skriver Samhall.