ARBETSKRAFTSINVANDRING
Expert: Därför slår Ygemans förslag ut svenska kollektivavtal
När regeringen föreslår lönegolv för arbetskraftsinvandrare skapar det stora problem för de svenska företagen. Men inte nog med det. Förslaget kan också innebära att arbetskraftsinvandrare får högre lön än svenskar. Det menar Amelie Berg på Svenskt Näringsliv.
Regeringen vill höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Det meddelade integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) vid en presskonferens under onsdagen.
Men det är helt fel metod, menar Amelie Berg, expert på kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
– Det är ingen bra idé att från politiskt håll gå in och sätta lönenivåer. Det är parternas uppgift, säger hon.
– Svenska arbetare ska inte tvingas konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor, säger Anders Ygeman i ett pressmeddelande.
Det håller Amelie Berg med om, men förklarar att regeringens förslag snarare skulle sätta de svenska kollektivavtalens lönereglering ur spel.
– I själva verket innebär de siffersatta politiska förslagen om lönegolv många gånger nivåer som är högre än de svenska kollektivavtalen.
Gör samma misstag som danskarna
På presskonferensen betonade Anders Ygeman att liknande regler redan finns i andra länder. Men Amelie Berg menar att bara för att regler finns på andra ställen innebär inte det att de fungerar.
– Erfarenheten från bland annat Danmark visar att lönegolven skapar problem med kompetensförsörjning, i synnerhet när det gäller yrkesutbildade. Nu är Sverige på väg att göra samma misstag som danskarna, säger hon.
Det är märkligt att regeringen å ena sidan försöker motverka politiskt beslutade löner på EU-nivå, å andra sidan själva vill införa politiskt beslutade löner på nationell nivå.
I Sverige är det överenskommet att det är arbetsmarknadens parter som ska sätta lönerna – något som inte minst har varit aktuellt den här veckan, när regeringen tydligt har markerat mot EU:s förslag om minimilöner. Så sent som på tisdagen meddelade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) att regeringen föreslår att Sverige röstar nej till EU:s förslag.
– Det är märkligt att regeringen å ena sidan försöker motverka politiskt beslutade löner på EU-nivå, å andra sidan själva vill införa politiskt beslutade löner på nationell nivå, säger Amelie Berg.
Vill höja i takt med prisutvecklingen
Idag finns ett lönekrav på minst 13 000 i månaden för arbetskraftsinvandrare. Amelie Berg anser att det skulle kunna justeras uppåt årligen lika mycket som konsumentprisindex höjs.
– På så sätt höjs det i takt med prisutvecklingen i samhället, konstaterar hon.
På presskonferensen pekade Anders Ygeman särskilt ut jordbruk, städ och restaurang som områden där arbetskraftsinvandringen behövde stoppas. Han menade att det inte behövs utländsk arbetskraft inom dessa områden.
– Där har Anders Ygeman fel. I själva verket är det här områden där det råder arbetskraftsbrist. Väldigt få söker de här jobben och det visar bara på behovet av att rekrytera från andra länder, säger Amelie Berg.
– De flesta arbetstillstånd som beviljas idag går till bristyrken.
