KOMPETENSKRISEN
Elektrikerbristen förvärrar elkrisen – ”Vi har inte tid”
Varje år saknas över 700 distributionselektriker, vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas och snart går en stor andel befintliga elektriker i pension. Nu visar en ny rapport att kompetensbristen hotar hela energiförsörjningen. "Företagen kan inte sköta allt själva", säger rapportförfattaren Staffan Samuelsson till TN.
– Har vi inte medarbetare som kan utföra arbetet kan vi inte underhålla det system vi har, eller bygga ut och arbeta lika snabbt med nya anslutningar. Det är en potentiell risk för energiförsörjningen.
Det säger Greta Hjortzberg, ansvarig för kompetensförsörjning på Energiföretagen.
Artikeln i korthet
Sverige utbildar alldeles för få distributionselektriker varje år.
Branschen behöver 950 nya per år men utbildar bara 200.
Kompetensbristen hotar hela energiförsörjningen enligt en ny rapport.
Vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas och många går snart i pension.
Gymnasieutbildningen finns bara i sex av landets 290 kommuner.
Energiföretagen kräver en nationell strategi och mer resurser till utbildningen.
Osäker elförsörjning och höga elpriser slår mot investeringar och konkurrenskraft – vilket kan hota jobb och tillväxt. Men för att underhålla, förstärka och bygga ut energisystemet krävs människor som kan göra jobbet. Och det finns inte tillräckligt många i dag, visar en ny rapport från Energiföretagen.
Enligt rapporten utbildar Sverige för få distributionselektriker, drifttekniker och högskoleingenjörer inom elkraftteknik för att möta branschens rekryteringsbehov.
– Det är grundyrken som behövs för att underhålla, bygga ut och drifta både elnäten och elproduktionen, säger Greta Hjortzberg.
Hur allvarlig är den här krisen?
– Den är allvarlig för att den är långsiktig. Bristen har funnits länge.
Längre väntan på att anslutas
För industriföretag som vill ersätta fossila bränslen med el kan följden bli längre väntan på att anslutas till elnätet. Kompetensbristen riskerar med andra ord att förvärra energikrisen.
TN har tidigare rapporterat om hur höga och oförutsägbara elpriser pressar företag i södra Sverige. Bland andra Pågen, Perstorp och Nederman har varnat för konsekvenserna för konkurrenskraft och investeringar.
Tillgången till personal handlar även om Sveriges beredskap. Samma yrkesgrupper som bygger och driver energisystemet behövs för att reparera skador och återställa leveranser vid kriser och krig.
Staffan Samuelsson är projektledare för kompetensförsörjning på Energiföretagen och har skrivit rapporten. Han poängterar att bättre överföringskapacitet kräver människor som kan bygga elnäten.
– Det behöver byggas fler kraftledningar som kan överföra mer el från norr till söder. Då är det uppenbart att det behövs elnätskompetens, säger Staffan Samuelsson.
Farligt utan kunskap
Det största gapet i rapporten gäller distributionselektriker, som bygger, underhåller och reparerar elledningar och arbetar med utrustningen i elnäten. Distributionselektriker har en annan kompetens än den ”vanliga” installationselektrikern. Installationselektrikern kan därför inte utan vidare ta en distributionselektrikers plats.
– Det kräver en yrkesfärdighet och en gedigen kunskap om hur du utför det arbetet på olika sätt. Och det är farligt att utföra arbetet om man inte har den kunskapen, säger Greta Hjortzberg.
Därför är det viktigt att det utbildas tillräckligt många distributionselektriker. Och det gör det alltså inte. När både energiföretags och elkraftentreprenörers behov räknas in behöver branschen rekrytera omkring 950 distributionselektriker per år. Samtidigt utbildas ungefär 200 om året. Det blir alltså ett utbildningsgap på mer än 700 personer– varje år.
”Även om tusentals unga skulle vilja välja utbildningen finns inte kapaciteten. Och det går inte att bygga upp den snabbt.”
Gapet märks tydligt redan idag. Bland Energiföretagens medlemmar misslyckas vart fjärde rekryteringsförsök av distributionselektriker. Dessutom väntas hela 13 procent av distributionselektrikerna gå i pension inom tre år.
– Det här har varit bristyrken under väldigt lång tid. Oavsett hur snabbt elektrifieringen sker behöver vi täcka pensionsavgångarna och se till att kompetensen inte blir ett hinder, säger Greta Hjortzberg.
Rapporten visar också ett årligt utbildningsgap på omkring 130 högskoleingenjörer inom elkraftteknik och ett underskott på runt 20 drifttekniker.
20 låter ju inte så mycket. Varför är det värt att notera?
– Det är värt att notera för att det över tid finns ett konstant underskott. Det utbildas för få för att kunna anställa utifrån det behov som företagen har, säger Greta Hjortzberg.
Finns bara i sex kommuner
Kompetensbristen handlar både om att locka fler till branschen och om möjligheten att utbilda dem. Enligt Greta Hjortzberg finns gymnasieutbildning mot distributionselektriker bara i sex av Sveriges 290 kommuner, trots att el- och energiprogrammet är Sveriges största yrkesprogram.
De flesta som går el- och energiprogrammet väljer därför andra yrkesutgångar, exempelvis elinstallation.
Att så få erbjuder en gymnasieutbildning för distributionselektriker beror bland annat på att tillgången på anläggningar för praktisk träning är begränsad. Branschen är starkt beroende av Åsbro kursgård i Askersunds kommun som har specialiserat sig på utbildningar inom energisektorn. Greta Hjortzberg förklarar att Åsbro både erbjuder kompetensutveckling för branschen, har yrkeshögskoleutbildningar och fungerar som branschskola för de få gymnasieskolor som erbjuder inriktningen.
– Även om tusentals unga skulle vilja välja utbildningen finns inte kapaciteten. Och det går inte att bygga upp den snabbt, säger hon.
Arbete med höga spänningar ställer stora säkerhetskrav. Det behövs utrustning, kvalificerade lärare och möjlighet att öva redan innan eleverna kommer ut på praktik. Många gånger ställs krav på företagen att bidra till utbildningar, men även om företagen tar sitt ansvar så räcker det inte till.
Måste kunna leverera
Staffan Samuelsson konstaterar att företagens engagemang inte kan ersätta utbildningssystemets ansvar.
– Företagen kan inte sköta allt själva. Utbildningssystemet måste kunna leverera välfinansierade utbildningsmiljöer med hög kvalitet, säger han.
Energiföretagen vill att regeringen tar fram en nationell strategi och handlingsplan som samordnar energi-, arbetsmarknads- och utbildningsfrågorna. Organisationen föreslår också en statlig investeringspott för utbildningsmiljöer som kan delas av gymnasium, yrkeshögskola, akademi och bransch.
Myndigheten för yrkeshögskolan bör få ett tydligare uppdrag att prioritera energiutbildningar och ersättningar som bättre täcker kostnaderna. Dessutom vill Energiföretagen se en energiinriktning på gymnasiets teknikprogram.
Är du orolig?
– Jag är inte orolig för att det inte går att lösa. Men jag är orolig för att det tar sådan tid och jag är orolig för allt som handlar om kompetensförsörjning och utbildning.
– Förändringarna tar tid, och vi har inte riktigt tid. Därför behöver näringslivet, politiken och utbildningsväsendet agera tillsammans, säger Greta Hjortzberg.
Energiföretagens åtgärdsförslag
- Regeringen behöver ta fram en nationell strategi och handlingsplan för energisystemets kompetensförsörjning. Den ska samla ansvariga aktörer kring gemensamma mål, tydliggöra ansvarsfördelningen och skapa förutsättningar för långsiktig uppföljning av både nationella och regionala kompetensbehov.
- En särskild investeringspott behöver inrättas för strategiska energikluster. Där kan kostsamma och säkerhetsanpassade utbildningsmiljöer, lärarkompetens och utrustning delas mellan gymnasium, yrkeshögskola, akademi och bransch. Miljöerna ska också kunna användas för fortbildning och beredskapsrelaterad övning.
- Myndigheten för yrkeshögskolan behöver få ett tydligare uppdrag att prioritera energirelaterade utbildningar. Ersättningsnivåerna måste bättre spegla kostnaderna för teknisk utrustning, praktiska utbildningsmoment och kvalificerade lärare. Dessutom är det nödvändigt med utökade kvalitetssäkringar av utbildningarna.
- Tillgången till gymnasiets teknikprogram behöver bli mer likvärdig i hela landet och programmet bör få en energiinriktning. Det skulle ge fler elever en tydlig väg mot energirelevanta ingenjörsutbildningar och bidra till att bredda rekryteringsbasen till branschen.