DEBATTEN OM RÄTTSSÄKERHETEN

Han ska stärka rättssäkerheten mot Skatteverket: ”Enskilda har en uppförsbacke”

Som nytt allmänt ombud ska Johan Linder Säverman se till att processerna mot Skatteverket blir mer rättssäkra – med en anställning på myndigheten. Målet är att driva fram prejudikat. ”Nu försöker jag synas så att det ska bli enkelt att ta kontakt med mig”, säger han till TN.

I början av året fick Johan Linder Säverman det som han beskriver som ett drömjobb när Tidö-regeringen rekryterade honom till rollen som allmänt ombud på Skatteverket.

– Mitt uppdrag är att stärka rättssäkerheten och den primära funktionen är att driva fram prejudikat i oklara rättsfrågor, säger han.

– Sen är det ju begränsat i lag vad jag kan göra rent fysiskt och det är ju egentligen bara att överklaga Skatteverkets beslut eller ansöka om förhandsbesked i skatterättsnämnden.

Rollen som allmänt ombud på Skatteverket har varit vakant sedan 2018.

– Det är ganska stor skillnad på hur det var då och nu. Dels så ansågs det tidigare allmänna ombudet vara extern ifrån Skatteverket, så han kunde inte ta del av handlingar och det måste ha varit väldigt krångligt. Dessutom upplevde han inget stöd av Skatteverket i prejudikatarbetet.

I rollen ingår att driva fram prejudikat, men för att få fram vilka frågor att driva underlättar det att ha en fot inne på myndigheten, berättar Johan Linder Säverman.

– Det finns inga strukturella problem längre eller att Skatteverket skulle motarbeta mig på något sätt. Jag jobbar nära Skatteverket men är fri i min roll.

– Men det är svårt för mig att överblicka vilka konkreta beslut som vore intressanta att driva, och då får jag förlita mig på att Skatteverket och näringslivet kan hjälpa till.

”Nu jag försöker synas så att det ska bli enkelt att ta kontakt med mig”.

Det största problemet hittills är att han får in för få konkreta beslut och för få externa tips.

– Det är lite tråkigt för när jag började så var många eld och lågor och tänkte att ”nu kommer det hända saker”.

– Så nu jag försöker synas så att det ska bli enkelt att ta kontakt med mig.

Trots att det allmänna ombudet är anställd av regeringen betalas lönen ut av Skatteverket, Johan Linder Säverman har en mejladress kopplad till myndigheten och har även sin arbetsplats på myndighetens kontor i Sundbyberg och inbjuden till interna möten med bland annat rättsavdelningen.

– Men om jag inte vore självständig så skulle jag inte fullgöra mitt uppdrag. Jag tror att jag fick jobbet för att jag jobbat i näringslivet i 16 år och har goda förutsättningar för att upprätthålla ett armlängdsavstånd. Men det är klart, indirekt så är jag beroende av Skatteverkets hjälp för att få fram beslut.

– Det hade varit annorlunda om regeringen anställt någon som jobbat på Skatteverkets rättsavdelning hela livet, det hade inte blivit så trovärdigt.

Johan Linder Säverman har en gedigen bakgrund inom skatteprocesser och började yrkeslivet på just Skatteverket i Linköping.

– Först satt jag ju ting såklart och efter det så fanns det inte så många arbetstillfällen i Linköping där jag bodde så då började jag på Skatteverket. Det var inte för att jag var specifikt intresserad av skatterätt, utan det var den arbetsgivaren som fanns.

Efter fem år som processförare på Skatteverket gjorde han domarutbildning i kammarrätten i fyra år, och därefter 16 år på advokatbyrå – även där med fokus på skatteprocesser.

–Jag kände att jag ville göra något nytt och då såg jag den här tjänsten. Jag har tidigare jobbat med rättssäkerhetsfrågor inom advokatsamfundet och då kände jag lite att man kan inte bara klaga utan man får också försöka hjälpa till och göra något efter egen förmåga. Då kan jag väl använda min erfarenhet för det här uppdraget.

Ett ärende som Johan Linder Säverman låtit driva i sin roll som allmänt ombud handlar om kapitalvinstbeskattning, där ett förhandsbesked hos Skatterättsnämnden presenterades i mitten av oktober.

”Jag kan inte hjälpa enskilda som tycker att de blivit felbehandlade, utan det är upp till advokater och skattekonsulter”.

Ärendet gäller ett svenskt aktiebolags försäljning av andelar i amerikanska delägarbeskattade bolag. Enligt de svenska reglerna ska vinsten beskattas, men samtidigt är motsvarande vinst på andelar i svenska handelsbolag inom EES normalt skattefria.

– Där kom Skatterättsnämnden fram till bedömningen att det strider mot den fria rörligheten för kapital.

– Nu kommer den överklagas så då blir det upp till Högsta förvaltningsdomstolen som får sista ordet. Det är ett ämne som träffar många och det är angeläget att driva.

Men att han skulle kunna driva frågan om väsentlig anknytning efter utflyttning är svårare. Frågan har under den senaste tiden blivit uppmärksammat i media på grund av den rättsprocess som entreprenören Roger Samuelsson, driver mot Skatteverket.

– Eftersom det handlar om en samlad bedömning i det enskilda fallet är det alldeles för svårbedömt för att driva fram prejudikat, säger Johan Linder Säverman.

En vanlig missuppfattning från medborgarnas sida är att rollen innebär en mer traditionell roll som ombudsman.

– Jag kan inte hjälpa enskilda som tycker att de blivit felbehandlade, utan det är upp till advokater och skattekonsulter.

– Jag har inte heller något mandat att utöva tillsyn eller säkerställa kvaliteten i Skatteverkets handläggning.

Över 60 procent av de advokater som arbetar med skattemål anser att processen fungerar dåligt vid förvaltningsdomstolarna, enligt en undersökning som Stiftelsen Rättvis skatteprocess och Advokatsamfundet gjort. 2018 gjordes samma undersökning med i princip samma resultat. Resultaten går att jämföra med advokater som processar i andra mål, där är motsvarande andel 15 procent.

– I förvaltningsdomstolarna motiveras inte domarna på samma sätt som i allmänna domstolar. Man talar alltså inte om varför man har kommit fram till vissa beslut eller vilka omständigheter som ligger bakom de slutsatser man kommit fram till. Det gör att det blir väldigt svårt att bedöma opartiskheten och objektiviteten i de domarna, sa Mia Edwall Insulander, generalsekreterare på Advokatsamfundet, till TN tidigare i år.

”Man kan inte ställa samma höga rättssäkerhetskrav på en myndighet som man kan på domstolarna”.

Även Johan Linder Säverman har varit aktiv i Advokatsamfundet och delar uppfattningen att det borde ställas högre krav på motivering av domstolarna. Som advokat kan man acceptera att man förlorar, men det skapar en frustration om man inte förstår domen, och det är allvarligt för rättssäkerheten.

– Skatteverket är ju ändå en myndighet som massproducerar beslut så jag tycker inte att man kan ställa samma höga rättssäkerhetskrav på en myndighet som man kan på domstolarna. Jag tror att man har mycket att vinna på om domstolarna lade kraft på att skärpa upp transparensen och sina motiveringar.

– Så att parter och ombud får en upplevelse av att målet är prövat på ett korrekt sätt. Det var min erfarenhet, när jag drev skatteprocesser, att man ofta blev frustrerad när man upplevde att ens invändningar inte prövats på ett tydligt sätt. Då upplever man att man inte blivit hörd.

I debatten om skatteprocesserna lyfts det ibland fram att det vore rimligt med domstolar som specialiserade sig på just skattetvister. Även om det inte skulle behövas några fysiska domstolar för skattetvister så vore det en god idé att låta domare specialisera sig på områden – exempelvis inom skatt. I takt med att advokatbyråerna blir alltmer specialiserade vore det rimligt om även domstolarna gick åt samma håll, menar han.

– Innan jag tog det här tjänsten övervägde jag om jag skulle söka mig tillbaka till domstolarna. Nu har jag jobbat med skatteprocesser i 25 år så skulle jag vilja använda min kunskap kring det, men då ska man döma i alla typer av mål.

– Då tycker inte jag att det är intressant för mig att gå tillbaka för då måste jag utbilda mig i att kunna döma i socialförsäkringsmål och migrationsmål och annat som jag inte kan. Det känns som ett resursslöseri för mig med min erfarenhet. Så därför tycker jag att det borde kunna vara rimligt att man kan specialisera sig inom domstolen – för mig då inom skattemål.

”Skatteverket har ju 10 000 heltidsanställda och många processförare, så det är klart att en enskild medborgare har en uppförsbacke”.

Flera jurister som TN pratat med har lyft fram att det är svårt att driva processer mot Skatteverket och att kritiserat att den som överklagar ett myndighetsbeslut inte har rätt till ombud och rättegångskostnader i förvaltningsmål inte ersätts.

– Skatteverket har ju 10 000 heltidsanställda och många processförare, så det är klart att en enskild medborgare har en uppförsbacke. Samtidigt är utgångspunkten väl ändå att myndigheten fattar beslut som är rättssäkra och där är domstolarna säkerhetsventilen som ska kontrollera Skatteverkets beslutsfattande, säger Johan Linder Säverman.

Det har stormat en del kring Skatteverket i media på senare tid, bland annat när det gäller den specialgrupp som har funnits vars syfte varit att minska både skattefusk och laglig skatteplanering samt affärsmannen Ola Nordquist som krävdes på 125 procent i skatt på sin inkomst från 2021 – och de efterföljande turerna.

Som allmänt ombud har Johan Linder Säverman inte i uppdrag att recensera eller granska Skatteverket, men konstaterar att händelser som dessa kan innebära att trovärdigheten och objektiviteten kan ifrågasättas. Däremot skulle Skatteverket kunna bli mer tydliga i sin externa kommunikation, konstaterar han.

– Skatteverket kan av sekretesskäl inte uttala sig om enskilda fall, men man kan tycka att de skulle kunna uttala sig lite tydligare på ett generellt plan. För att sätta den här kritiken i sitt sammanhang, så kan jag tycka att en del pressmeddelanden varit lite väl abstrakta.

– Och det krävs ju tyvärr ganska hög kompetens för att ens kunna begripa ett skattebeslut och det ställs ganska höga krav på att en medborgare ska förstå.