Här är utmaningarna för nästa finansminister

Trump, klimatet, AI och konkurrenskraften.

Oavsett vem som blir finansminister de kommande åren är det många utmaningar som väntar svensk ekonomi.

Omvärldsläget

Robert Bergqvist, seniorekonom hos SEB, lyfter att mycket handlar om geopolitik och om hur världsläget utvecklas. De senaste åren har visat med all tydlighet hur svårnavigerat det kan bli för en regering.

– Jag skulle säga att de kommer till ett dukat bord, påpekar han utifrån att konjunkturläget är på väg att vända.

– Men man kommer ju inte ha kontroll över vad som händer i omvärlden. Denna regering och den innan dess har haft omvärldsfaktorer som jag under mina 40 år som ekonom aldrig har sett maken till.

Robert Bergqvist nämner vad han kallar systemutmaningar, allt från säkerhetspolitik till det globala handelssystemet som utmanats av president Donald Trumps tullutspel.

– Jag kanske har varit med om ungefär tio stycken stora kriser men de har varit regionala eller branschspecifika. De kriser vi nu pratar om träffar alla världens länder. Det är en klimatkris och man kan nästan kalla Trump för en systemkris för han påverkar hela världen.

Investeringar inom AI och teknologi

Sverige har under den senaste mandatperioden rustat upp landets försvar för mångmiljardbelopp. Utmaningen blir nu att göra detsamma inom teknologi och AI-utveckling, säger Bergqvist:

– Det råder liksom ingen tvekan om att vi inte har råd att sitta still. Här måste vi agera kraftfullt för att liksom komma ikapp både USA och Kina.

Konkurrenskraft

Susanne Spector, chefsekonom på Danske bank, ser svensk konkurrenskraft som en stor utmaning framåt för kommande regering.

– Kina tar marknadsandelar i flera delar där Sverige och Europa har varit världsledande. Kina utvecklar också nya produkter, inte minst solceller och elbilsbatterier.

Det här är inte bara en fråga för en svensk regering utan förstås en fråga för hela Europa, menar Spector.

– Att se till att både Sverige och Europa gemensamt är en stark kraft i en allt mer polariserad omvärld.

Hon ser också att det är viktigt för en kommande regering att skifta fokus från kortsiktiga stimulanser till en bred strategi för att bygga Sverige starkt.

– Vi behöver fokusera på de långsiktiga frågorna.

Långsiktighet

Precis som Susanne Spector pekar Nordeas chefsekonom Annika Winsth på vikten av att politiken är långsiktig. Hon är kritisk till att partierna i valrörelsen varit kortsiktiga.

– Det har varit väldigt mycket plånboksfrågor, och hushållen har ju en stark köpkraft. Det hade varit bättre om man långsiktigt funderar på hur ska vi rusta Sverige när vi nu står inför så stora utmaningar som vi gör.

Statsskulden

– Sverige har fortfarande väldigt starka offentliga finanser, påpekar Fredrik NG Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet, men utvecklar:

– Regeringen lånar väldigt mycket pengar i år, fortfarande inom EU:s regler, men vi bryter troligen mot våra egna regler.

Fredrik NG Andersson påpekar att även om Sverige bryter mot uppsatt ramverk så är situationen betydligt mera positivt än för andra länder som exempelvis Frankrike och Tyskland.

– Det är inget problem här och nu, men vi är på ett litet sluttande plan. Sedan har vi försvarsuppbyggnad som kostar mycket pengar. Ska vi göra en klimatomställning kostar det mycket pengar liksom en åldrande befolkning. Det ligger ju utgifter framför oss.

Svensk arbetsmarknad

– Jag skulle säga att det är en stor utmaning av följande anledning: Sverige har en arbetsmarknadspolitik som går ut på att de som inte har ett jobb, ska aktivt söka jobb. Många andra länder har en arbetsmarknadspolitik där de som står långt från arbetsmarknaden slutar att söka, och därmed inte räknas som arbetslösa, säger Fredrik NG Andersson.

Han lyfter att de som har utbildning och språkkompetens har relativt lätt att hitta ett jobb.

– Då har vi också bland den högsta sysselsättningen i Europa sett till befolkningen. Men vi får ju de här arbetslösa på grund av att vi inte har de där enkla jobben som inte kräver så mycket språkkunskap.