VALET 2026

Chefsekonomerna: Valförslagen som oroar mest – ”Att låta bli är oerhört viktigt”

Inför valet pekar tre chefsekonomer ut förslagen de vill stoppa – och varnar för att fel politik kan slå hårt mot jobben, företagen och svensk tillväxt. Nu skickar de tydliga budskap till nästa regering. ”Vi kan inte jobba mindre om vi ska bygga mer”, säger Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen, till TN.

Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, menar att den viktigaste valfrågan för tjänstesektorn är hur Sverige kan skapa mer tillväxt och fler arbetstillfällen. Under de senaste tio åren har tillväxttakten legat på 1,5 procent.

– Vi skulle behöva få upp tillväxten med ungefär en halv procent för att kunna täcka för både de stora investeringar som behöver göras inom det offentliga och för att trygga en gynnsam välståndsutveckling.

– Men framförallt så måste ju den här tillväxten resultera i fler nya jobb.

Under de senaste tio åren har den privata tjänstesektorn skapat ungefär tre av fem nya jobb i Sverige. Men med en begynnande högkonjunktur finns det nu en oro för kompetensbrist.

– Nu när arbetsmarknaden varit svag har det varit lättare att hitta kompetensen. Men vi tror att nu när konjunkturen på väg upp igen så kommer kompetensbristen bli värre. Och då behöver vi reformer för att få fram mer arbetskraft.

”Det måste bli billigare att anställa”.

För att få fler i arbete borde nästa regering fortsätta driva den bidragsreform som den nuvarande lagt fram, menar han.

– Det är viktigt att vi stärker motiven att arbeta även för de som är långvariga bidragstagare. Sen är det också viktigt att sänka skatten på arbetsinkomster – inte minst för låga och medelhöga inkomster.

– Dessutom måste det bli billigare att anställa. I tjänstesektorn är lönekostnaderna i vissa fall 90 procent av vårt förädlingsvärde så det skulle påverka våra möjligheter att växa enormt.

Förutom en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna så vill han att den tillfälliga sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga, mellan 19 och 23 år, som nu gäller under perioden 1 april 2026 till och med 30 september 2027 permanentas.

– Vi vill även se att den utvidgas till de som är 26 år gamla. Det finns väldigt bra forskning som visar att sänka arbetsgivaravgiften för unga inte bara gynnar unga, utan även att de företag som får sänkta arbetsgivaravgifter kan använda de lägre kostnaderna till att anställa andra grupper.

”Vi är rädda för att karensavdraget ska avskaffas”.

I dagsläget finns det många frågetecken kring hur AI kommer att påverka arbetsmarknaden framöver.

– Men politikerna behandlar AI-utvecklingen fortfarande som en teknisk fråga. Jag tycker att det vore bättre om de tog höjd för hur AI kommer att förändra jobben framöver och inse att vi måste investera i ett kompetensskifte hos befolkningen. Där har vi inte sett några politiska förslag ännu.

Han menar att det också finns en rad förslag som presenterats i valrörelsen, där det är viktigt att de stoppas innan de kan bli verklighet. Bland annat skulle en lagstadgad sänkning av arbetstiden slå hårt mot tjänstesektorn.

– Det är också jätteviktigt att undvika alla former av skattehöjningar, framförallt på kapital som istället kan investeras i nya företag.

Patrick Joyce är även orolig för att karensavdraget ska slopas. Enligt beräkningar från Svenskt Näringsliv, som även tar hänsyn till ökad sjukfrånvaro och ersättning av personal, visar att det skulle kosta någonstans mellan 21 och 42 miljarder kronor.

– Vi är rädda för att karensavdraget skulle avskaffas, det är en kostnadsbörda som skulle drabba företagen hårt. Att låta bli är oerhört viktigt.

Erik Spector, chefsekonom på Teknikföretagen, menar att det är viktigt att ha ett långsiktigt fokus på tillväxt och inte jaga högre BNP här och nu.

– Tillväxt skapas i företagen så det handlar om att på olika sätt stärka förutsättningarna för att nya företag startas i Sverige och att de som redan finns kan växa. Vi behöver bland annat fortsätta investera i energiförsörjning och infrastruktur samtidigt som skatterna hålls nere.

Regelbördan måste lätta och kompetensförsörjningen säkras, betonar han.

– Men det kanske allra viktigaste är att inte bidra till en politik som rör oss i den andra riktningen. Högre skatter, slopat karensavdrag och förkortad arbetstid skulle kunna få betydande negativa konsekvenser för svenska företag i ett läge där den internationella konkurrensen hårdnar allt mer.

”Vi kan inte jobba mindre om vi ska bygga mer”.

Fredrik Isaksson, chefsekonom på Byggföretagen, lyfter fram att ökad kapacitet på väg och järnväg samt bättre möjligheter att bygga där människor vill bo är viktigt både för för byggbranschen men även för svensk ekonomi i stort.

– Tillväxtfrämjande åtgärder är också i grunden det som ger bäst marknadsförutsättningar för våra medlemsföretag.

– Sänkta arbetsgivaravgifter är också en fråga som står högt på önskelistan hos många av våra medlemmar.

Nästa regering borde fortsätta att jobba med att effektivisera tillståndsprocesser och myndighetsprocesser, menar han.

– Om vi kan korta ledtiderna och göra det möjligt att bygga bostäder där folk vill bo kommer vi få en bättre fungerande bostadsmarknad. En bostadsmarknad som möjliggör för människor att flytta till jobb och studier, vilket också betyder att företag får möjlighet att klara kompetensförsörjningen.

Även han oroas över politiska och fackliga krav på slopad karens och förkortad arbetstid i valrörelsen.

– Vi kan inte jobba mindre om vi ska bygga mer.

Han lyfter även fram att i tio av Stockholms läns 26 kommuner finns ett, eller flera, partier som går till val på minskat byggande eller minskad förtätning.

– Det här visar att det är viktigt att vi bygger med respekt för natur, kulturmiljöer och befintliga stadsdelar. Kommuner behöver kunna säga nej till dåliga projekt. Men en generell byggbroms är något annat. Stockholm är hela Sveriges tillväxtmotor – den som lovar att bygga mindre måste också berätta vad eller vem som ska stå tillbaka.