HOTEN MOT ÄGANDERÄTTEN

Professorn efter blockaderna: ”Demonstrationsfrihet inget frikort för att begå brott”

Efter veckor av blockader och störningar vid torvtäkten i Grimsås väcks frågan: Hur långt sträcker sig egentligen aktivisternas demonstrationsfrihet? Juridikprofessorn Karin Åhman drar en tydlig gräns – rättighetsskyddet är inget frikort för att begå brott.

I två veckor har torvtäkten i Grimsås stått still efter blockader från aktivistgruppen Återställ Våtmarker, vilket TN rapporterat om. Parterna drar sina egna gränser för vad som är rätt och fel – men hur ser det ut rent rättsligt?

Enligt Karin Åhman, professor i statsrätt vid Stockholms universitet, ställer Grimsås-fallet två grundläggande rättigheter mot varandra: demonstrationsfriheten och egendomsskyddet.

– Båda innebär att den enskilde har rätt till statens skydd vid övergrepp. Demonstrationsfriheten skyddar till exempel rätten att demonstrera, medan egendomsskyddet skyddar mot exempelvis stöld eller skadegörelse. Men skyddet medför inte att man får begå brott. Där finns en gräns, säger hon.

Gränsen flyttas

Men 50 år av rättspraxis, med särskild vikt vid demonstrationsfriheten och i förlängningen yttrandefriheten, har bidragit till att gränsen hela tiden förflyttats.

– På 1970-talet hade Sverige ett ganska snävt synsätt på fri- och rättigheter. När man kriminaliserade en gärning ansågs det sällan begränsa någon rättighet. Man ansåg exempelvis inte att hets mot folkgrupp begränsade yttrandefriheten, utan att det var någonting annat, säger Karin Åhman.

Idag har rättighetsskyddet fått ett större utrymme, mycket på grund av att Europarätten har breddat perspektivet.

– När det i Sverige prövas fall som hets mot folkgrupp, olaga hot eller skadegörelse kan rättighetsskyddet numera komma in och påverka bedömningen i en rättsprocess. Det har skett i några sammanhang i Högsta domstolen, säger Karin Åhman.

Ett exempel på detta är en svensk hiphopartist, som friades för hot mot tjänsteman av HD efter att ha hotat en polis i en låttext.

Ett mer näraliggande fall är när HD bedömde att vägblockaden inte nådde upp till sabotagelagens tröskel och friade klimataktivister från Återställ Våtmarker. Hovrättens fällande dom för ohörsamhet mot ordningsmakten stod dock fast.

– När folk gör sånt som bör anses ganska elementärt brottsligt, som att sätta sig på motorvägen och åberopa demonstrationsfriheten, eller som i det här fallet förstöra och ta sig in på tillståndsgiven verksamhet, är det ett nytt sätt att se på rättighetsskyddet, säger Karin Åhman.

”Invändningarna bör inte innebära att man missbrukar rättighetsskyddet.”

Men även rättspraxis har sina gränser.

– Yttrandefrihet och demonstrationsfrihet ger inget frikort för att begå brott. Fortsätter man på den banan skulle ju vad som helst kunna vara demonstrationsfrihet eftersom det du gör kan ha ett ideologiskt perspektiv i någon mening. Invändningarna bör inte innebära att man missbrukar rättighetsskyddet, säger hon.

Medan yttrande- och demonstrationsfriheten fått större utrymme i rättspraxis, står egendomsskyddet svagare.

– Ur ett egendomsskyddsperspektiv står markägaren, eller här torvtäktsinnehavaren, med "Svarte Petter", eftersom ingripandena ofta görs i efterhand. Missbrukas till exempel allemansrätten, finns det typiskt sett inget som skyddar i förväg. Det är en svaghet i systemet.

”Det bästa en privat aktör kan göra för att skydda sig mot den här typen av aktioner är att sätta upp staket och kameraövervakning.”

Oavsett om det blir upprättelse för markägaren, genom åtal eller skadestånd kan det ändå sluta med att markägaren inte får rätt, om bevisningen brister, säger Karin Åhman.

Den enskildes äganderätt kan visserligen också prövas europarättsligt, men oftast hamnar inte den här frågan på dessa nivåer, menar hon.

– Det bästa en privat aktör kan göra för att skydda sig mot den här typen av aktioner är att sätta upp staket och kameraövervakning, säger Karin Åhman.

Politisk nivå

Om det finns missnöje med hur rättskedjan hanterar dessa frågor, får det i stället skötas på politisk nivå.

– Här kan lagstiftaren alltid sätta ner foten och skärpa straffen för åtgärder som inte är tillåtna, och som kanske inte heller omfattas av demonstrationsfriheten, säger Karin Åhman.

Enligt Karin Åhman kommer fallet i Grimsås sannolikt att prövas rättsligt. Det blir ytterligare ett tillfälle att pröva gränserna för vad som ses som ett brott.

– Sannolikt slutar det i att misstänkta döms för skadegörelse eller grov skadegörelse. Om det uppnår graden av sabotage, industrisabotage, då ska det nog rätt mycket till, tror jag, säger Karin Åhman.