HOTEN MOT ÄGANDERÄTTEN

Aktivisterna klättrar upp på maskiner – polisen kan inte avvisa dem: ”Upptrappning på helt ny nivå”

Aktivister har åter lamslagit torvbrytningen i Grimsås – den här gången genom att klättra upp på maskiner, gräva igen diken och sprida ogräsfrön. ”Aktivisterna sprang emot oss”, säger Mats Henriksson, tillståndsansvarig på Neova, till TN. Nu varnar branschen för skador på uppemot 100 miljoner kronor.

Brytningen av torvtäkten i Grimsås lamslås av aktivistgruppen Återställ Våtmarker. Mats Henriksson, tillståndsansvarig på Neova, som befinner sig på plats, beskriver hur ett 40-tal personer spred ut sig över den tillståndsgivna verksamhetsytan förra veckan och stoppade all pågående verksamhet.

– På onsdagen hann vi knappt köra maskinerna i 45 minuter innan aktivisterna sprang emot oss. Då kunde vi inte göra annat än att gå av. Då passar de på att klättra upp på traktorerna. Sedan fredagen har aktivisterna suttit på våra maskiner redan på morgonen, vilket gjort att vi inte kunnat köra något alls. De går också runt med spadar på flera håll och gräver igen avvattningsdiken, säger han.

Sprider ogräsfrön

Det här är tredje året i rad som Grimsås utsätts för blockader. Nytt för i år är att aktivisterna sprider ogräsfrön på täktens yta.

– De gick i bredd och kastade ut frön överallt, säger han.

Då det översta lagret används till odlingstorv, riskerar stora delar av, eller hela, torvtäkten att bli otjänlig och oanvändbar.

– Vi måste ta bort den del av täkten som är kontaminerad, och det innebär stora kostnader. Jag vet inte hur mycket det rör sig om i år, men bara förra året kostade skadegörelsen på dikena flera hundra tusen, säger han.

Rickard Axdorff, generalsekreterare på Svensk Torv, där Neova är medlem, berättar att ogrässpridningen i Grimsås nu täcker såväl hela ytan som färdigvarulagret som ligger i anslutning till täkten.

”En upptrappning”

– Det här är en upptrappning på en helt ny nivå. I värsta fall pratar vi om ett industrisabotage i storleksordningen 100 miljoner kronor, säger han.

Dialogpolis finns på plats, men de saknar lagutrymme att stoppa aktivisterna.

– Deras uppgift är egentligen att hindra att något ska hända mellan oss och aktivisterna. Det enda de kan göra är att lagföra aktivisterna på plats för olaga intrång. Men de har inte möjlighet att avvisa dem från platsen och leda bort dem.

Det blir desto svårare att agera när aktivister klättrar upp på maskintak flera meter ovanför marken, fortsätter han.

– Vi har fått förklarat för oss att polisen inte har utbildning eller utrustning för att säkert ta ner personer från sådana höjder, och då måste det hanteras av insatsstyrkor, säger Mats Henriksson.

Tillsyn ifrågasätts

Enligt Rickard Axdorff är sabotaget i Grimsås bara halva bilden. Minst lika allvarlig, är hur aktionerna finansieras, menar han.

”Det är problematiskt att det finns organisationer som samlar in pengar för att bedriva brottslig verksamhet i grupp”

I ett debattinlägg lyfter han hur organisationen finansieras bland annat via den amerikanska stiftelsen Climate Emergency Fund (CEF), varifrån man i februari uppgav sig ha mottagit 370 000 kronor, samt via crowdfundingplattformen Chuffed.

– Det är problematiskt att det finns organisationer som samlar in pengar för att bedriva brottslig verksamhet i grupp, säger Rickard Axdorff.

Eftersom föreningen öppet samlar in pengar till aktioner som redan lett till lagföring för sabotage, ohörsamhet mot ordningsmakten och brott mot skyddslagen, borde Återställ Våtmarker klassificeras som högriskkund enligt penningtvättslagen, menar han.

– Banken ska följa både svensk och europeisk banklag, med krav på kundkännedom och penningtvättslagen. Det är inte bara vår bransch som har problem med aktivister som får finansiering, inte minst skogssektorn har liknande problem, säger han.

Har lyfts i riksdagen

I en parlamentarisk fråga om hur finansiering av illegal aktivism ska hanteras inom det finansiella systemet hänvisade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till bankernas eget ansvar och till Finansinspektionens tillsynsroll.

Finansinspektionen svarar att ingen enskild faktor automatiskt gör en kund till högriskkund.

– Banken ska göra en samlad, individuell bedömning utifrån bland annat kunden, verksamheten och transaktionerna. Riskklassificeringen ska bygga på sakliga och dokumenterade risker för penningtvätt eller finansiering av terrorism, skriver Vidar Lindgren, avdelningschef för extern kommunikation på myndigheten till TN.

Tidningen Näringslivet har sökt Återställ Våtmarker för en kommentar.