FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN

Larmet från vårdbranschen: Kriminella hade kunnat stoppas tidigare

Kriminaliteten i välfärden hade till stor del kunnat stoppas med bättre kontroller, enligt Gunnar Caperius, förbundsdirektör för Vårdföretagarna. Nu presenterar han en åtgärdsplan och varnar politiken för att tappa fokus. ”Då kommer det att lamslå allt annat arbete i massor av år framåt”, säger han till TN.

Det har tagits steg i rätt riktning men det måste ske mer under nästa mandatperiod. Så sammanfattar Gunnar Caperius, förbundsdirektör för arbetsgivar- och branschorganisationen Vårdföretagarna, läget i den pågående kampen mot välfärdskriminaliteten.

Vårdföretagarna välkomnar att den sittande regeringen bland annat har utökat möjligheterna för myndigheter att dela information med varandra och att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, fått mer resurser. Men framåt måste kontrollverksamheten och uppföljningen fungera bättre än den har gjort hittills, anser Gunnar Caperius.

– Det är superviktigt att stoppa de oseriösa och kriminella aktörerna. Vi ska erbjuda god vård och hög kvalitet och då är det förstås jätteviktigt att få bort den oseriösa konkurrensen som finns i vissa delar. Det är jätteviktigt både för verksamheten och förtroendet för branschen. Som alla andra vill vi ju att skattepengarna ska gå till det som de är avsedda för och göra största möjliga nytta, säger han till TN.

”Det har funnits verksamheter som har drivits av kriminella som man hade kunnat stoppa om man hade kollat på rätt sätt.”

För att öka tempot i arbetet har Vårdföretagarna skickat ut en skrivelse till samtliga partier i socialutskottet och justitieutskottet. I skrivelsen påminner organisationen om ett antal förslag som lagts fram tidigare, men som av olika anledningar fortfarande inte har resulterat i konkreta lagförslag.

De handlar bland annat om att personer som vill driva vårdinrättningar ska granskas närmare innan de kan få tillstånd och utökade möjligheter att genomföra bakgrundskontroller av de personer som ska arbeta i omsorgen.

– Det har funnits verksamheter som har drivits av kriminella som man hade kunnat stoppa om man hade kollat på rätt sätt, säger Gunnar Caperius.

”Uppföljningen har varit för dålig.”

Vårdföretagarna vill också se mer av det de beskriver som ”riskbaserad fysisk tillsyn”.

– Mycket av den tillsyn som görs av tillståndspliktiga verksamheter i dag går ut på att man skickar papper fram och tillbaka mellan varandra. Vi vill att om IVO misstänker någonting eller om någon annan myndighet fått information och meddelat IVO, så ska man åka ut till verksamheten och prata med berörda personer. Då skapar man sig ganska snabbt en bild av om det här är personer som vet vad de håller på med och om verksamheten är seriös eller oseriös.

I många delar har samhället varit långsamt när det gäller att känna igen olika brottsupplägg och förstå hur de fungerar, menar Gunnar Caperius. Det har tyvärr blivit allt vanligare med bulvaner och falska intyg, att företag används som brottsverktyg och att välfärdssystem utnyttjas på olika sätt.

I en sådan miljö räcker det inte att kontrollera att alla papper är i ordning och att den som står som ansvarig inte har några prickar i något register.

– Kontrollen och uppföljningen har varit för dålig, säger Gunnar Caperius.

– Vi på Vårdföretagarna har jättehårda kontroller för de som vill bli medlemmar. Vi brukar säga – och det är tyvärr sant – att det kan vara svårare att bli medlem i Vårdföretagarna än att få tillstånd från IVO för vi gör noggrannare kontroller och har bättre kännedom. Så ska det ju inte vara utan vi vill att IVO också ska fungera bra.

Kallas till intervju

Även om det förstås är skillnad på hur en myndighet och en arbetsgivarorganisation kan och ska agera, så finns det enligt Gunnar Caperius aktörer inom offentlig verksamhet som har lyckats bättre än andra. Han lyfter fram Stockholms stad som ett positivt exempel.

– De har en nära dialog med oss och våra medlemmar. Man behöver förstå och kunna branschen för att veta var svagheten eller kryphålen finns och de som har haft den dialogen tror jag blir bättre på det.

”Vi brukar säga – och det är tyvärr sant – att det kan vara svårare att bli medlem i Vårdföretagarna än att få tillstånd från IVO. Så ska det ju inte vara.”

Alla som vill bedriva hemtjänst i Stockholms stad inom ramen för lagen om valfrihet blir enligt Gunnar Caperius kallade på en intervju med förvaltningen, där de i två timmar får redogöra för sitt kvalitetsledningssystem och hur de avser bedriva verksamheten.

– Det tar inte mer tid än att skicka papper fram och tillbaka i några omgångar, men det är ett väldigt effektivt sätt att få en uppfattning angående om det här är en seriös person som kan bedriva den här typen av verksamhet. Det är ingen rocket science men jag tror att om fler kommuner gjorde så så skulle fler oseriösa aktörer kunna motas bort i ett tidigare stadium.

Fler bakgrundskontroller

Framöver hoppas Vårdföretagarna på att det ska bli möjligt att inte bara göra bakgrundskontroller på personer när de nyanställs, utan även när de väl är anställda.

– Det är inte bara för vår bransch som det är viktigt, men det är klart att det är jätteviktigt att man kan kontrollera de anställda. Om man till exempel tar ett HVB-hem eller en annan form av boende för unga, då tar man i praktiken över ansvaret för de barn som bor där. Då måste man vara säker på att de som jobbar där är seriösa och har rent mjöl i påsen.

Även om han tycker att det är frustrerande att det inte går snabbare att få den efterfrågade lagstiftningen på plats, har Gunnar Caperius förståelse för att det är många områden som tävlar om politikens uppmärksamhet och att vissa saker helt enkelt tar tid att förändra.

”Du kan ha vilket huvudmannaskap som helst, men det är ju ändå den här typen av åtgärder som kommer att behöva göras.”

Dessutom drunknar många frågor i utspel som är mer medialt gångbara, inte minst under ett valår. De senaste dagarna har till exempel frågan om statligt huvudmannaskap i vården fått mycket utrymme.

– Du kan ha vilket huvudmannaskap som helst, men det är ju ändå den här typen av åtgärder som kommer att behöva göras.

Oavsett hur det går i valet uppmanar Gunnar Caperius den kommande regeringen att hålla fortsatt fokus på kampen mot välfärdskriminalitet.

– Om vi ska få bort de oseriösa aktörerna så tror jag att det farligaste som kan hända nu är att vi får en jättestor diskussion eller process om att man på något sätt ska ändra i huvudmannaskapet eller förbjuda vinst. Då kommer det att lamslå allt annat arbete i massor av år framåt, utöver att det vore dåligt av en massa andra skäl. Det är mycket bättre att jobba inom det system man har och använda de verktygen som finns, och snarare finkalibrera det arbetet på olika sätt.