VALET 2026

Fondprofilen: De viktiga tillväxtfrågorna missas helt i valdebatten

Medan kapitalet söker sig från Sverige har den politiska debatten kört fast, konstaterar Sabina Wizander, vd på fondbolaget Always Summer. ”Man kan fråga sig i vilken utsträckning svenskt pensionskapital ska jobba för amerikansk tillväxt”, säger hon och varnar samtidigt för en övertro på statliga lösningar.

Politiken underskattar hur snabbt nya techbolag växer – och riskerar därför att agera för sent. Det menar Sabina Wizander, vd för det nystartade fondbolaget Always Summer, som vill få mer svenskt och europeiskt kapital att arbeta för lokal tillväxt.

– Vi tycker inte att svenskt kapital jobbar för svensk och europeisk tillväxt på rätt sätt. Det vill vi ändra på, säger hon.

Bakom satsningen står, förutom Sabina Wizander som tidigare varit partner på Creandum, bland andra den tidigare Atlant-förvaltaren Taner Pikdöken, Voi-grundaren Fredrik Hjelm och Kry-grundaren Johannes Schildt. Ambitionen är att bygga ett fondbolag som kombinerar erfarenhet från traditionell finans med kompetens från snabbväxande techbolag.

– Vi har tagit de bästa personerna från traditionell finans och de bästa personerna som har byggt bolag, och satt dem i samma team. Förhoppningen är att skapa ett fondbolag som passar tillväxtbolagen och det som Sverige och Europa behöver framåt, säger Sabina Wizander.

Regelbörda för fondbolag

Hon menar att den svenska fondmarknaden under lång tid har präglats mer av konsolidering än av innovation. Enligt Morningstar står Sveriges tio största fonder i dag för nära en tredjedel av det totala fondkapitalet i Sverige. Det illustrerar, enligt henne, hur en allt större del av sparandet samlas i ett fåtal stora produkter.

– Det finns väldigt mycket duktig talang inom finans i Sverige, och många svenskar i London och New York som har skaffat sig global kompetens. Men den svenska marknaden domineras i dag av väldigt stora fonder som drivs på ett tjänstemannamässigt sätt. Det skapar inga incitament att sticka ut eller ta individuella beslut, utan snarare en flockmentalitet.

En förklaring till bristen på innovation är den tunga regelbördan för fondbolag, menar hon. Den gör det svårt att få ekonomin att gå ihop, särskilt för mindre och mer nischade fonder.

– Vi tror att vi kan lösa det ändå. Vi är ett fondbolag grundat 2026 där alla har byggt mjukvara de senaste 15 åren, så vi kan automatisera mycket av den administrativa bördan.

Hon menar också att policyförändringar på EU-nivå, bland annat kopplade till kapitalmarknadsunionen, skulle kunna bidra till mer innovation på fondmarknaden.

– Där drivs bland annat frågan om proportionalitetsprincipen, alltså att regelbördan ska stå i proportion till hur mycket kapital man förvaltar. Det är en jätteviktig fråga.

Svenska pengar går till amerikansk tillväxt

Enligt Sabina Wizander är ett större problem att svenskt kapital, bland annat pensionskapital, i hög utsträckning söker sig till USA. Hon vill se fler incitament för att kapital ska investeras i Sverige och Europa.

– Man kan fråga sig i vilken utsträckning svenskt pensionskapital ska jobba för amerikansk tillväxt. Jag vet inte exakt vad lösningen är, för man vill inte detaljstyra vad fonderna gör.

– Men det finns redan direktiv kring vilka typer av tillgångar och vilken likviditet AP-fonderna ska ha. Att rikta en större del av tillgångarna mot exempelvis nordiska fonder skulle kunna vara ett sätt att främja lokal tillväxt, säger hon.

”Vi hoppas att trenden där bolag lämnar Sverige och Europa när de blir tillräckligt stora ska brytas”.

Sverige har en särskild styrka i att skapa nya innovativa teknikbolag. Problemet är att många av dem riskerar att lämna Sverige och Europa när de blir tillräckligt stora, konstaterar hon.

– Det finns en otroligt stark våg av innovation och nystartade bolag. Vi hoppas att trenden där de här bolagen lämnar Sverige och Europa när de blir tillräckligt stora ska brytas.

Att bolag lämnar Sverige är negativt inte bara för att kapital och skatteintäkter försvinner, utan också för att jobb, kompetens och framtida entreprenörskap riskerar att följa med.

– Det handlar också om andrahandseffekterna och vilka nya bolag som startas ur de stora bolagen. Jag säger inte att vi ska stoppa alla tillväxtbolag från att lämna, men vi skulle kunna göra förutsättningarna bättre för dem som vill stanna.

Inför valet i höst har näringslivet efterlyst mer fokus på tillväxt i den politiska debatten. Sabina Wizander konstaterar att tillväxt ofta lyfts fram, men att diskussionen sällan blir konkret.

– Under Almedalsveckan upplevde jag att det fanns en enighet om att regional tillväxt är viktigare än någonsin, givet det geopolitiska läget och att globaliseringstrenden kanske har brutits. Det finns också en enighet om att kapitalet finns, men inte på rätt ställen. Det finns alltså en samsyn kring problemet, men jag har inte hört särskilt mycket konkret från politiskt håll om vad man faktiskt kan göra åt saken, säger hon.

Rätt sak först

Ett politiskt förslag har kommit från Socialdemokraterna, som vill se en statlig investeringsbank för att stötta investeringar i bland annat grön omställning och svensk industritillväxt.

– Det är att göra saker i fel ordning. Det hade varit bättre att först se om man kan ge fondmarknaden rätt förutsättningar att lösa problemet själv, innan man föreslår en statlig lösning.

Det som saknas i valdebatten är framför allt en insikt om hur snabbt innovativa techbolag faktiskt växer, menar hon.

– När man är stolt över innovationsvågen i Sverige missar man i vilken takt bolagen byggs. Tittar man på hur snabbt AI-baserade bolag når olika omsättningsnivåer går det åtminstone fem gånger snabbare än tidigare.

Hennes oro är att politiken ska inse värdet av att behålla bolagen i Sverige först när det redan är för sent.

– Det finns en ökad vilja från techentreprenörer att bygga bolag i Europa, men vilja räcker bara en bit. Vi måste skapa goda förutsättningar för att de ska kunna göra det.

– Båda behövs. Men om Sverige vill stärka sin konkurrenskraft behöver vi ha ett mycket tydligare fokus på entreprenöriell förmåga: modet, drivkraften och förmågan att lösa problem på nya sätt. Då behövs en modern, samlad agenda för ett modernt entreprenörskap i Sverige.