ELKRISEN
EU krävde svenska elkunder på miljarder – nu har ministrarna röstat ja
Förslaget om att mångmiljardbelopp som svenska elkunder har betalat in ska gå till gemensamma satsningar på elnätet i Europa har fått både politiker och näringsliv att rasa. Nu har ett uppdaterat nätpaket röstats igenom i första instans, men fortfarande kvarstår flera frågetecken. ”Kommissionens grundidé är feltänkt från början”, säger klimat- och energiexperten Stefan Kvarfordt till TN.
Det var i vintras som EU-kommissionen presenterade ett så kallat nätpaket med förslag om gemensamma satsningar på elnätet i Europa. Ett av de mer omtalade förslagen var att EU-kommissionen ville använda delar av medlemsländernas så flaskhalsintäkter till investeringar i det gemensamma elnätet.
För Sveriges del skulle det innebära att mångmiljardbelopp som svenska elkonsumenter betalat in i syfte att förbättra överföringskapaciteten det svenska elnätet i stället skulle kunna användas till projekt i andra länder.
EU-kommissionen har uppdaterat sitt nätpaket gällande gemensamma elnätssatsningar.
En omtvistad del var användningen av medlemsländernas flaskhalsintäkter.
För Sveriges del skulle ursprungsförslaget inneburit flytt av investeringsmedel.
Förhandlingar har nu lett till ett förslag med olika förändringar.
Stefan Kvarfordt, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, är delvis positiv.
Europaparlamentet ska också rösta om paketet efter fortsatta förhandlingar.
Sedan dess har frågan diskuterats på EU-nivå vid ett flertal tillfällen och nu har ett uppdaterat paket röstats igenom i EU:s ministerråd, där energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) representerade Sverige.
”Ett viktigt steg i rätt riktning.”
Det nya paketet innehåller flera omformuleringar, bland annat just angående hur flaskhalsintäkterna ska få användas.
– Jag skulle vilja sammanfatta det som att det är ett viktigt steg i rätt riktning. Det som de har kommit överens om är betydligt bättre än det kommissionen föreslog innan årsskiftet, säger Stefan Kvarfordt, klimat- och energiexpert på Svenskt Näringsliv, till TN.
I den nya skrivelsen framkommer det att man planerar att göra ett undantag för interna flaskhalsintäkter, det vill säga de intäkter som uppstår till följd av prisskillnader inom ett enskilt land. Från början ville kommissionen att 25 procent av medlemsländernas oanvända flaskhalsintäkter skulle gå till EU-satsningar, men nu har modellen ändrats till en form av trappa som börjar på 10 procent och sedan höjs gradvis till maximalt 25 procent år 2031.
Mer flexibel användning
Dessutom framkommer det i det uppdaterade paketet att de satsningar som ska finansieras måste ha en koppling till det land som betalat in avgifterna. Svenska flaskhalsavgifter ska alltså inte kunna användas till ett projekt i en helt annan del av Europa, vilket var förslaget från början.
En annan nyhet är att EU har öppnat för att flaskhalsintäkterna ska kunna användas på ett mer flexibelt sätt.
– I förhandlingarna har Sverige drivit linjen att de här pengarna inte bara ska kunna användas till att bygga kablar utan även till exempel till elstöd till konsumenter och företag vid elkriser, byggande av nyproduktion eller annat som kan minska de här flaskhalsintäkterna.
Eftersom Sverige i flera år har haft stora elprisskillnader mellan landets fyra elprisområden har de svenska flaskhalsintäkterna blivit höga i en europeisk jämförelse, där de flesta länder inte har haft några flaskhalsintäkter alls.
85 miljarder i kassan
Vid årsskiftet hade Svenska kraftnät enligt egen utsago drygt 85 miljarder kronor i insamlade flaskhalsinkomster. Enligt myndighetens prognos väntas ytterligare 133 miljarder betalas in under de kommande tio åren.
Enligt uppgift skulle Sverige enligt det ursprungliga förslaget få bidra med mer pengar än något annat EU-land till EU:s elnätssatsningar.
Är det Sveriges förtjänst att det trots allt har blivit så stora förändringar?
– Jag tycker inte att man kan beskriva det som något annat än en förhandlingsframgång från svensk sida. Det har tagits ett väldigt stort steg i positiv riktning och min bild är att Sveriges och regeringens tuffa hållning i frågan absolut är en viktig delförklaring till detta. Sen har så klart andra länder också hörsammat kritiken, tagit den till sig och delar den också i viss utsträckning.
Godkännandet i ministerrådet innebär att en av två EU-instanser nu har sagt sitt. Även Europaparlamentet ska rösta om paketet, vilket väntas ske efter sommaren. Innan dess väntar fortsatta förhandlingar, enligt Stefan Kvarfordt.
”Vår inställning är att kraven borde strykas helt och hållet.”
Även om han ser positivt på de förändringar som presenterats hittills, så är han långt ifrån nöjd. Trots allt kommer vissa svenska flaskhalsintäkter enligt det gällande förslaget fortfarande att riskera att låsas in till suboptimala nätsatsningar, framhåller han.
– Det är en glädjande nyhet och det är bra att rådet har tagit till sig av den kritik som har framkommit. Men från vår sida kvarstår ändå någon slags grundkritik för just den här flaskhalsintäktsfrågan. Vår inställning är att kraven borde strykas helt och hållet. Kommissionens grundidé är feltänkt från början.
Stefan Kvarfordt jämför den ursprungliga modellen med att ta ut trängselavgifter i Barcelonas stadstrafik och sen använda de pengarna till Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Tyskland och Danmark.
– Även om det här blir väsentligen förbättrat så kvarstår vår grundläggande principiella invändning mot att det är så här man ska reglera och hitta finansiering för gemensamma projekt. Den här finansieringen för europeiska elförbindelser är varken logisk eller legitim för elkundskollektivet.
