DEBATTEN OM FRISKOLORNA

Varningen: Aktiebolagsförbud för friskolor ger kostnadssmäll

Förbud mot vinstdrivna friskolor skulle drabba hundratusentals elever och leda till initiala kostnader på 40 miljarder kronor. ”Det här motsvarar EU-budgeten, 50 Jas Gripen eller Sankt Görans sjukhusdrift i 12 år”, säger Lovisa Lanryd, välfärdsexpert.

Svenskt Näringsliv har i en konsekvensanalys låtit Lars Henriksson, professor i rättsvetenskap, studera de juridiska aspekterna av att förbjuda aktiebolagsskolor. Dessutom har redovisnings- och revisionsbolaget Azets genomfört en oberoende konsekvensanalys av de ekonomiska effekterna och hur det skulle påverka kommunerna.

Lars Henriksson menar att ett förbud slår rakt in i grundlagsskyddad näringsfrihet.

– När vi förbjuder en aktör men inte andra att verka i en sektor kommer vi in på näringsfriheten i grundlagsskyddet. Regeringsformen är inget rundningsmärke utan det är en konstitutionell spärr som sätter gränsen för vad lagstiftaren kan göra, säger han.

Ett sådant förbud kräver mycket starka skäl för att vara lagligt. Staten måste kunna visa att det finns allvarliga och tydliga problem med just aktiebolagsdrivna skolor, och att dessa problem inte kan lösas på något annat sätt. Lars Henriksson är mycket tveksam till om sådana problem verkligen finns.

– Här någonstans glider det isär om vad som är problem, fakta och vad man tror är problem, säger han.

Negativa konsekvenser

Enligt Henriksson möter ett förbud även problem med EU-rätten. Framför allt med etableringsfriheten och fri rörlighet för kapital.

–Där kommer vi att få allvarliga konstitutionella problem, säger Henriksson.

Han konstaterar att det kan tyckas vara en enkel åtgärd – men att det i realiteten är mycket svårt rättsligt att förbjuda friskolor i aktiebolagsform.

Ett förbud skapar även praktiska konsekvenser. Redovisnings- och revisionsbolaget Azets kommer i sin konsekvensanalys fram till att ett förbud skulle få mycket negativa konsekvenser.

I analysen konstaterar Azets att kommuner inte fullt ut har beredskap att hantera en samtidig avveckling av samtliga aktiebolagsdrivna verksamheter på kort sikt. I flera kommuner skulle en avveckling initialt skapa omfattande kapacitetsproblem.

Enligt studien uppskattas den avvecklingskostnaden till närmare 40 miljarder kronor.

– Det här motsvarar EU-budgeten, 50 Jas Gripen eller Sankt Görans sjukhusdrift i 12 år, säger Lovisa Lanryd som är välfärdsexpert på Svenskt Näringsliv och fortsätter:

–Då kan man ställa sig frågan om vi kanske ska lägga dessa pengar på områden som en bättre välfärd eller starkare försvar? Eller om det ska läggas på att stänga skolor som i all väsentlighet är fungerande?

Allvarligt för barnen

Under seminariet deltog även representanter från Moderaterna och Centerpartiet.

– Det här sätter verkligen fingret på vilka allvarliga konsekvenser det skulle få för hundratusentals elever i Sverige om det här skulle bli verklighet, säger Josefin Malmqvist (M) som är ledamot i Riksdagens utbildningsutskott.

Madelaine Jakobsson (C), ordförande utbildningsberedningen, Sveriges Kommuner och Regioner, menar att det verkliga skälet till att frågan om förbud drivs är att vissa partier inte vill ha friskolor.

–Det finns absolut partier som ser det som någon form av uppdrag att faktiskt få bort friskolor. Inte bara aktiebolagsskolor, utan hela valfrihetsdelen. Jag tror att det finns andra ingångar, det finns en ideologisk del ibland.

– Den stora utmaningen med svensk skola är inte vem som är huvudman. Jag skulle säga att det är de barn som inte får den utbildning de behöver och inte tar sig vidare i livet. Jag tycker vi borde fokusera på det i stället för vem som driver den skolan, fortsätter hon.

Lovisa Lanryd menar också att det borde vara större fokus på valfrihet och kvalitet i arbetet med att förbättra svensk skola. Att förbjuda specifika huvudmän är inte vägen framåt.

–Varför vill vi ha det här inslaget fortsatt i välfärden? Jo, för att det stärker kvaliteten och det ger också faktiskt människor den valfriheten som är viktig. Du ska kunna både välja skola, men du ska också kunna välja bort skola, säger hon och fortsätter:

–Det finns en massa saker som svensk skola verkligen skulle behöva. Vi skulle behöva ett riktigt bra kvalitetsmått där vi verkligen kan jämföra skolor. Vilka skolor är bra och vilka skolor kanske levererar i lägre utsträckning.