KRIGET I UKRAINA
Professor: ”Putins sista kort är Trump”
Rysslands ekonomi brottas med omfattande problem och det går inte längre att bedriva lagliga affärer i landet. Det menar professor Anders Åslund. Men någon plötslig kollaps är inte att vänta. ”Ryssland är mer ett kuppland än ett revolutionsland”, säger han till TN.
Efter mer än fyra års krig i Ukraina är det ganska lätt att sammanfatta läget i den ryska ekonomin. Det anser Anders Åslund, Rysslands- och Östeuropaanalytiker, adjungerad professor vid Georgetown i Washington och senior fellow vid tankesmedjan Frivärld.
– Den ryska ekonomin är relativt stabil, men stagnant. Framöver kommer landet att ha noll tillväxt eller möjligen en procent. Mer blir det inte. Rent strukturellt blir ekonomin dessutom alltmer gammalmodig, säger han till TN.
I början av 1990-talet var Åslund först rådgivare till den ryske presidenten Boris Jeltsin, därefter till den ukrainska regeringen. Han målar upp en dyster bild av Rysslands framtid:
– Det som verkligen sätter skruvarna på den ryska ekonomin är finanssanktionerna som har sett till att Ryssland har tvingats betala tillbaka sin utlandsskuld både på den privata och den statliga sidan. Inte ens kineserna vågar låna pengar till Ryssland idag. Internt blir korruptionen värre och värre. Det betyder i praktiken att man inte kan bedriva legala affärer i landet.
”Ryssland är mer ett kuppland än ett revolutionsland.”
Men den som hoppas på en plötslig kollaps, hoppas förgäves, enligt Anders Åslund.
– Det här kollapsar inte. I Ryssland har kollapser i allmänhet varit finansiella och handlat om dålig finanspolitik. Landet har utomordentligt duktiga ekonomiska beslutsfattare. Det är talande att finansministern sitter sedan 2011 och centralbankschefen sedan 2013. Klokt nog låter Putin de här personerna hållas. Han lägger sig inte i ekonomin.
Det som däremot kan ändra läget är om den ryska eliten inte anser att kriget mot Ukraina är meningsfullt längre. Och optimismen håller på att försvinna, menar Anders Åslund. En ny undersökning, som Sveriges Radio rapporterar om, visar att stödet för Putin har sjunkit sedan årsskiftet. Utvecklingen bekräftas av både oberoende som statskontrollerade opinionsinstitut.
– Jag tror att man ska vänta sig att det blir en kupp inom eliten. Det var så Khrushchev försvann 1964, det var genom förändringar i toppen som Gorbachev kom igenom och det var så de försökte sparka honom 1991. Ryssland är mer ett kuppland än ett revolutionsland, säger Anders Åslund.
Exportinkomster faller kraftigt
Omvärldens sanktioner har varit framgångsrika, men med ett undantag.
– De finansiella sanktionerna har varit effektiva eftersom Ryssland inte kan få någon finansiering från något håll. Men de tekniska sanktionerna har inte varit så effektiva. Det beror i hög grad på att Kina exporterar en mängd så kallad jewel technology till Ryssland som kan användas både för civila och militära ändamål. Det är faktiskt så att elektronik inte specifikt är militär eller civil utan det är helt enkelt elektronik.
Viktigast, menar han, är att exportinkomsterna har fallit kraftigt.
– De föll 28 procent från 2022 till 2023. Ryssland har nu exportinkomster om 400 miljarder dollar per år, vilket inte är mycket. Om man kan få ner priset på olja, som västvärldens försökte göra tills Trump gjorde motsatsen, kan man kontrollera mycket.
Trump viktig för Putin
Även om sanktionerna har slagit hårt mot den ryska ekonomin, kan det största landet i väst, USA, bli en livlina för den ryske presidenten.
– Putins sista kort är Trump. Om någonting händer Trump så blir det ett mycket svårt slag mot Putin.
Han fortsätter:
– Lyckligtvis är Europa nu vida mer enigt. Viktor Orbáns valförlust var utomordentligt viktig. Inte bara det gjorde EU enigt, det skrämde också extremhögern i Europa och visade att det inte är bra för någon att vara nära Trump, säger Anders Åslund.
