EU:S FRAMTID

Därför kan Sverige tvingas betala nya EU-skatter – ”Öppnar Pandoras ask”

EU vill införa flera nya skatter på företag för att finansiera en kraftigt växande EU-budget. Sverige leder motståndet – men finansminister Elisabeth Svantesson varnar för att regeringen kan tvingas till eftergifter i de hårda förhandlingarna i Bryssel. ”Man får ge och ta”, säger hon till TN.

Sverige kämpar i motvind mot att EU ska införa nya skatter på företag. Tyskland motsätter sig en extraskatt på stora bolag, men annars finns ett brett stöd bland EU-länderna.

Många länder ser nya skatter direkt in i EU:s budget som ett listigt sätt att finansiera en kraftig ökning av utgifterna.

– Vi är inte helt ensamma. Men vi är ett av länderna som absolut är längst ut på den sidan att motsätta oss alla nya skatter, säger finansminister Elisabeth Svantesson till Tidningen Näringslivet.

I princip har alla länder vetorätt när det gäller beslut om skatter i EU. Men pressen kan bli hård på Sverige. Elisabeth Svantesson varnar för att Sverige kan tvingas till eftergifter.

– Det kommer att vara förhandlingar där man får ge och ta.

I juli ifjol lade EU-kommissionen fram förslag om nya skatter som går direkt till EU-budgeten, kallade nya egna medel på EU-språk. Därmed skulle medlemsländernas EU-avgifter inte behöva höjas lika dramatiskt.

En extra bolagsskatt

Den extra bolagsskatten gäller företag med en årlig nettoomsättning över 100 miljoner euro. Årsavgiften skulle bli mellan 100 000 euro och 750 000 euro och tas ut progressivt i fyra skatteklasser.

De andra fyra skatterna tar delar av intäkter som annars skulle gå till EU-ländernas statsbudgetar. Det handlar om klimattullen CBAM, försäljning av utsläppsrätter, tobaksskatter och skatt på icke insamlat elskrot (se faktaruta).

Tillsammans skulle skatterna dra in 65 miljarder euro per år till EU-budgeten, enligt kommissionen.

Tyskland och Nederländerna säger blankt nej till den extra bolagsskatten.

– Förslaget bör inte genomföras. Varför ska vi befria företag i Tyskland och andra länder från vissa bördor och samtidigt gå med på skattehöjningar i Bryssel? frågar sig tyske förbundskanslern Friedrich Merz.

Tankesmedjan Bruegel påpekar också att en skatt på omsättning är orättvis. Vinstmarginalerna i branscher som finans och halvledarutrustning är i snitt över 20 procent medan marginalerna är nära noll inom kemiindustrin och detaljhandeln.

Tungviktaren Tyskland är dock berett att diskutera övriga skatter. Antonio Costa, som är permanent ordförande för EU:s toppmöten, drar slutsatsen att det finns ett brett stöd bland ländernas ledare att införa nya skatter. Sverige sticker ut på nejsidan.

Mest entusiastiska för nya EU-skatter är länder med höga statsskulder, som Italien, Spanien och Grekland. De har svårt att betala högre i EU-avgift från statskassan.

Digital skatt väcks till liv

Därför uppmanar de även kommissionen att hitta ännu fler EU-skatter. Tillsammans med Europaparlamentet vill vissa EU-länder dessutom införa pålagor på kryptotillgångar, onlinespel och digitala tjänster.

När det gäller digitala tjänster pågick under många år en hård batalj inom EU om en skatt skulle införas – främst riktad mot amerikanska jättar som Google och Facebook. Det stoppades av bland andra Sverige. Då valde Frankrike, Italien, Spanien och Österrike att införa sådana skatter nationellt.

Nu går meningarna isär om det är rätt läge att jaga efter amerikanska techjättar när Donald Trump sitter i Vita huset.

Bakgrunden till att stora nya intäkter skulle behövas är att EU-kommissionen har föreslagit en kraftig ökning av långtidsbudgeten 2028-2034 till 2.000 miljarder euro, eller 1,26 procent av BNI. Under 2021-2027 uppgick budgeten till 1.070 miljarder euro i dåvarande priser, eller 1,02 procent av BNI.

Storleken skjuter i höjden eftersom EU vill ta på sig nya uppgifter inom försvar, konkurrenskraft och grön omställning. Samtidigt behåller man gamla åtaganden för jordbruk och regionalstöd. Dessutom ska man börja betala av på lånen för coronafonden som har stimulerat ekonomin efter pandemin.

– Enda sättet att klara alla dessa prioriteringar utan att lägga bördan på våra statsbudgetar är att gå fram med nya egna medel, säger Frankrikes Europaminister Benjamin Haddad.

Sveriges varning

Sverige tycker det är feltänkt. EU-skatter på företag och annat blir ändå en kostnad för nationella budgetar eftersom intäkterna uteblir där. Och vissa skatter ska överhuvudtaget inte tas ut, tycker Sverige.

– Man öppnar Pandoras ask om man öppnar för många olika egna medel. Helt plötsligt lägger vi mycket av finansieringen av EU-budgeten på EU-nivå. Det vill vi inte, säger Elisabeth Svantesson till TN.

Framför allt tycker Sverige att budgetambitionerna måste bantas. Den kraftiga ökningen riskerar att höja Sveriges EU-avgift med mellan 60 till 100 procent, enligt regeringen. EU måste prioritera hårdare och rätta munnen efter matsäcken.

Här har Sverige sällskap av flera andra länder som betalar in mer till budgeten än de får tillbaka. Till de så kallade frugala nettobetalarna hör Tyskland, Nederländerna, Danmark och Österrike.

Pressade förhandlingar

Den optimistiska tidtabellen för förhandlingarna om långtidsbudgeten har satt årsskiftet som mål för en överenskommelse, ett år innan budgeten för 2028-2034 ska träda i kraft. Men vid tidigare förhandlingar har man först blivit klara ett halvår före starten på den nya budgetcykeln.

– Det är fortfarande ett tidigt stadium i förhandlingarna. De kommer att pågå in på nästa år. Men man vill nog gärna ha det klart före franska valet, säger Elisabeth Svantesson.

Oron bland EU-länderna är att ytterhögern Nationell samling vinner presidentvalet i april 2027. Det väntas avsevärt försvåra förhandlingar om de fortfarande pågick.

Givetvis sitter alla länder och räknar ihärdigt vilka av de fem skatterna som skulle gynna just dem, precis som de gör med andra delar av budgeten.

Uppgörelsen om långtidsbudgeten är bland det känsligaste som finns inom EU. Det avgörs alltid på högsta nivå av premiärministrar och presidenter, ofta efter några sammanbrott och flera nattmanglingar. Europaparlamentet kan ha synpunkter längs vägen. Men i realiteten kan parlamentet bara acceptera eller förkasta slutprodukten som EU-ledarna förhandlar fram.

Nästa förberedande rond i förhandlingarna mellan EU-ledarna blir vid toppmötet den 18-19 juni.

Förre EU-ambassadören Lars Danielsson brukar säga att det absolut värsta i människans natur kryper fram vid tre tillfällen i livet: skilsmässor, arvsskiften och vid förhandlingar om EU:s långtidsbudget.