DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Succékommunens tre tips: Så blir elever mer innovativa

Alla elever i årskurs 3, 5, 6 och 8 i Nyköping kastas in i praktisk problemlösning, programmering och innovation i kommunens TechLab. ”Alla såg att vi behövde stärka skolan i de här ämnena” säger initiativtagaren och STEM-läraren Björn Wallberg till TN.

Kunskaper i programmering, systemtänkande och innovation spelar en allt viktigare roll, både i arbetslivet och samhället i stort. För att möta framtidens kompetensbehov lanserade regeringen våren 2025 en nationell strategi för STEM, en förkortning som står för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

Vid det laget hade Nyköpings STEM-satsning redan varit i gång i några månader. Initiativet kom från lärarna Björn Wallberg och Peter Löfgren.

– Jag var på studiebesök med mina elever hos Peter som höll i en workshop. Vi började prata om hur det här problemlösande, praktiska arbetssättet inte får tillräckligt utrymme i skolan och att det borde få större plats, säger Björn Wallberg, som då arbetade som klasslärare på mellanstadiet.

Samtidigt fanns det en outnyttjad resurs i kommunen: Vetenskapens hus, som invigdes 2014 men där lokalerna med tiden hade börjat användas till annat än det var tänkt. Tillsammans lyckades Björn Wallberg och Peter Löfgren övertyga skolledning, förvaltning och politiker – och fick förtroendet att bygga upp ett TechLab i lokalerna.

Idag kan lärare boka in sina klasser på heldagsteman med olika innehåll inom STEM.

– Det var inte svårt att sälja in idén. Alla såg att vi behövde stärka skolan i de här ämnena. Vi fick också ihop finansieringen, bland annat genom ett statligt likvärdighetsbidrag. Det betyder att verksamheten inte belastar elevpengen, säger Björn Wallberg, som idag är förstelärare i STEM tillsammans med Peter Löfgren.

En unik satsning

Det som gör satsningen i Nyköping ovanlig är att STEM-undervisningen är obligatorisk.

Alla elever i årskurs 3, 5, 6 och 8 deltar i en workshop med Björn Wallberg och Peter Löfgren. Eftersom avstånden kan vara stora åker de båda oftast ut till skolorna.

– Lärare i andra årskurser kan också boka in oss för att komma ut och hålla i undervisning, och de kan boka in heldagar i Techlab. Vi anpassar innehållet i våra workshops så att det passar in med andra skolämnen, säger Peter Löfgren.

Som STEM-ansvariga utbildar de även andra pedagoger i sitt arbetssätt, och lärare som har gått utbildningen kan låna STEM-kit från TechLab och själva hålla i lektioner på sina skolor. Ett sätt att dela på utrustning som kan vara dyr att köpa in för den enskilda skolan.

Praktisk kläm på problemlösning

Allt låter bra i teorin – men vad tycker egentligen eleverna om STEM-undervisningen? Enligt Björn Wallberg och Peter Löfgren har mottagandet varit övervägande positivt. Även vårdnadshavare har visat engagemang, och det har varit stort intresse för de familjekvällar som hållits i TechLab. Det finns till och med elever med hög frånvaro som väljer att komma till skolan just de dagar då STEM-klasserna hålls.

– För en del handlar det om att det är något annat än vanlig skola. Men många gillar också att arbeta praktiskt med tydliga uppdrag och att samarbeta, säger Björn Wallberg.

En heldag i TechLab kan till exempel börja med att eleverna får se en faktafilm om en dystopisk framtid.

– I filmen, som vi har skapat med AI, får barnen veta att de är ingenjörer som ska lösa ett specifikt uppdrag – som att skapa framtidens kollektivtrafik.

Tydliga berättelser är ett sätt att skapa engagemang kring uppgiften, och det första steget kan vara att ta fram en ritning med hjälp av ett CAD-program. Sedan går eleverna vidare till labbets konstruktionsavdelning, där de bygger en prototyp med hjälp av spillmaterial.

– Ibland kopplar vi på en microbit också– en liten programmerbar enhet – så att prototypen kan röra sig, säger Peter Löfgren.

Som avslutning får eleverna bygga sin färdiga lösning i Lego. Ibland dokumenteras arbetet med en stop motion-film i TechLabbets egen filmstudio, och ofta jobbar eleverna vidare med redovisning i hemklassrummet.

Under dagen integreras flera färdigheter naturligt. När workshopen är slut brukar eleverna få frågan om vilka skolämnen de tror att de har jobbat med. Många lyckas pricka rätt, men ett ämne glöms ofta bort:

– Eleverna brukar bli förvånade när vi säger att de arbetat med matematik. Men för att programmera behöver du också använda matte, säger Björn Wallberg.

Växlar upp med STEM-profilerat högstadium

Från klassrummen i Nyköping har arbetet också börjat nå utanför kommungränsen. Björn Wallberg och Peter Löfgren nätverkar både nationellt och internationellt, och nyligen tog de emot ett lärarlag från Turkiet på studiebesök i TechLab.

Till hösten 2026 växlar satsningen upp ytterligare – då startar kommunens första profilklasser med 90 minuter STEM-undervisning i veckan från årskurs 7. Intresset har varit stort – totalt har 115 elever antagits – både bland flickor och pojkar.

– Det går emot den vanliga bilden att teknik mest skulle locka killar. Undersökningar visar att flickor ofta är väldigt teknikintresserade i femman, men att något händer på vägen till högstadiet. Vi tror att om man visar på bredden inom STEM och ger rätt förutsättningar tidigt, så håller intresset i sig, säger Björn Wallberg.