EU:S FRAMTID

Larmet: Varuhandeln backar på EU:s inre marknad – ”Dags att agera”

Handeln med varor backar och tjänstehandeln står i princip stilla, visar en ny rapport om EU:s inre marknad. Samtidigt finns det potential att öka Europas BNP med uppemot 10 procent bara genom att undanröja interna handelshinder. ”Vi får inte ut den tillväxt som EU egentligen har kapacitet till” säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Potentialen på EU:s inre marknad brukar beskrivas som avgörande för tillväxten och välståndet i Europa. Det gäller inte minst för svensk del, år 2024 gick nästan tre fjärdedelar av svensk export till länder i Europa. Att handeln på den inre marknaden kan växa har också lyfts fram som en avgörande faktor för att främja Europas position i det osäkra geopolitiska läget.

Men trots att alla verkar vara överens om vikten av en stark europeisk inre marknad har utvecklingen snarast gått åt motsatt håll. Enligt ”The 2026 Annual Single Market and Competitiveness Report”, som släpptes av EU-kommissionen i slutet av januari, minskade handeln med varor som andel av Europas BNP från 23,5 till 22,0 procent från 2023 till 2024.

”EU:s konkurrenskraft bygger på att företag kan handla fritt över gränserna utan onödiga hinder.”

Ett tydligt varningstecken, menar Anna Stellinger som är chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

– När varuhandeln som andel av BNP faller ser vi att den inre marknaden inte fungerar så friktionsfritt som den borde. EU:s konkurrenskraft bygger på att företag kan handla fritt över gränserna utan onödiga hinder. I en tid av geopolitiska spänningar borde EU stärka den inre marknaden – inte tappa fart, säger hon till TN.

Enligt flera uppskattningar skulle EU:s BNP kunna växa med så mycket som 10 procent om hindren på EU:s inre marknad togs bort. Inte minst på tjänstesidan finns det mycket som kan göras i syfte att skapa en mer enhetlig inre marknad.

Tjänstehandeln står för 70 procent av EU:s ekonomi

I EU-kommissionens nya rapport framgår det att tjänstehandeln som andel av Europas BNP växte något mellan 2023 och 2024, från 7,7 till 7,9 procent.

– På tjänstesidan ser vi en annan dynamik: tjänster växer, men långt ifrån sin fulla potential. Tjänster står för omkring 70 procent av EU:s ekonomi, men gränsöverskridande tjänstehandel hålls fortfarande tillbaka, säger Anna Stellinger, och fortsätter:

– Det är alldeles för många hinder kvar för tjänstehandeln inom EU. För varurörligheten inom EU har vi kommit längre, men för tjänster – där ekonomin växer snabbt – släpar harmoniseringen efter. Det betyder att vi inte får ut den tillväxt som EU egentligen har kapacitet till.

”Vi har lösningarna och verktygen i vår egen hand och behöver varken USA, Kina eller någon annan för att agera.”

När Donald Trump i början av förra året aviserade höjda tullar mot bland annat EU var hans motivering att EU hade ett handelsöverskott gentemot USA. Det stämmer om man ser till varuhandeln. Men när det gäller handeln med tjänster är förhållandet det omvända.

Och även sett till handeln på EU:s inre marknad verkar tjänsterna alltså ha kommit i skymundan.

Vad beror det på?

– Det finns flera skäl. Varor är fortfarande ofta mer begripliga och greppbara politiskt – som fabriker, produkter, tullar – medan tjänster inte synliggörs lika ofta. Många medlemsländer är också ovilliga att öppna sina egna tjänstemarknader. Här kommer det att krävas att medlemsländerna gör sin egen hemläxa och tar bort de helt onödiga hinder som finns nationellt. Utmaningen är stor, tjänster står för merparten av Europas ekonomi och när tjänsterna hålls tillbaka hålls Europas produktivitet tillbaka.

De goda nyheterna är dock att det finns mycket EU kan göra på egen hand för att öka handeln mellan medlemsländerna.

– Vi har lösningarna och verktygen i vår egen hand och behöver varken USA, Kina eller någon annan för att agera. För det första behöver vi rensa bort onödiga hinder på den inre marknaden. Det är hinder både för varor och för tjänster och som är kända sedan länge. Det är dags att agera. För det andra måste tillstånd och administrativa processer förenklas och digitaliseras. För det tredje måste det lagstiftas med de mindre företagen i åtanke, de drabbas ofta hårdast samtidigt som de tillsammans står för 65 procent av sysselsättningen inom EU.

– Men allt detta kräver politiskt fokus och mod. EU:s konkurrenskraft avgörs inte bara av vår handel med omvärlden – utan också av hur väl vi stärker vår egen marknad och ekonomi.

Europas ekonomiska motor

Problemen med den svaga tillväxten och den tunga regelbördan för företag är välkända på EU-nivå. För att försöka vända utvecklingen har EU-kommissionen sjösatt flera paket med regelförenklingar – så kallade omnibussar – inom en rad olika områden.

Görs det tillräckligt?

– Det görs en del, men inte tillräckligt. Företagen märker väldigt lite av förenklingarna i sin vardag. Medlemsländerna fortsätter dessutom skapa egna särkrav eller nationella regler. Jag skulle säga att detta är en av EU:s största och mest strategiska frågor. Man kan tro att det bara handlar om tekniska detaljfrågor, men i verkligheten är det en av nycklarna till att få fart på Europas ekonomi.

Undanröjda handelshinder på den inre marknaden utgör enligt Anna Stellinger den största outnyttjade tillväxtresursen som EU har. I kombination med de handelsavtal som EU redan har eller är på väg att teckna med en rad betydande marknader runtom i världen, finns det stora möjligheter att växa.

– Den inre marknaden är Europas ekonomiska motor. Det är vår hemmamarknad som ger jobb, tillväxt och investeringar. I en osäker värld, där handelshinder växer globalt, är det vår lägst hängande frukt för att stärka och säkra Europas ekonomi.