DEN SVENSKA EKONOMIN

Här är företagens främsta tillväxthinder – ”Krävs ett omtag från politiken”

Flest andel företag som vill väa finns i Jönköping och Halland, visar rapporten. Bild: Mostphotos, Anders Wiklund/TT, Stina Stjernkvist/TT

Åtta av tio svenska företag vill växa – men möter en rad hinder, visar en ny rapport. Det finns dessutom stora regionala skillnader i vad som hindrar företagen. ”Vi kan få fart på Sverige och tillväxten”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

Det finns en stor vilja bland svenska företag att växa, visar Svenskt Näringslivs nya rapport Företagens regionala utveckling 2026 (Fru). Hela åtta av tio företag har ambitionen om att öka antalet anställda inom de kommande fem åren.

Allra sugnast verkar företag i Halland vara, tätt följt av Jönköping.

– Det finns en otrolig potential i svensk ekonomi, om svenska företagare kan få bättre förutsättningar för att anställa och investera kan vi få fart på Sverige och tillväxten, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt om resultatet.

Andel företag som uppger att de vill växa i antalet anställda kommande fem år per län i procent. Förändring från förra året inom parentes. Bild: FRU

Samtidigt ser åtta av tio företag minst ett betydande tillväxthinder som förhindrar dem från att realisera sina tillväxtambitioner. Nästan hälften av företagen uppger att svårigheter att hitta personal till sina utlysta tjänster är ett betydande tillväxthinder, trots att Sverige befinner oss i en utdragen lågkonjunktur.

– Det visar hur extremt dåligt matchningen på den svenska arbetsmarknaden fungerar. Ska vi få fart på tillväxten så är det någonting som verkligen måste åtgärdas. Det handlar om att förbättra hela utbildningspolitiken och se till att stärka yrkesutbildningarnas roll, och se till att folk som är arbetslösa faktiskt kan utöka sina geografiska sökområden, säger Sven-Olov Daunfeldt och tillägger:

– Men det kräver ju ett omtag från politiken på arbetsmarknadsområdet, som inte den här regeringen har lyckats med, men inte någon annan regering heller sedan 90-talskrisen.

Andel företag som upplever betydande tillväxthinder. Förändring från förra året inom parentes. Bild: FRU

Regelkrångel allt större problem

Tvåa på listan är regelbörda och byråkrati, som fyra av tio företagare ser som det största tillväxthindret. Sedan undersökningen startade 2022 har denna andel ökat med 12 procentenheter.

– Företagarna upplever att regelkrångel och byråkrati har ökat under den här perioden. Det handlar om stort och smått; allt från regelkrångel när stora industriföretag söker nya tillstånd, småföretagare som får problem med kommunen när de söker serveringstillstånd, till överimplementerade regler från EU. Allt det här skapar en börda för företagen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Störst problem med regelkrångel upplever företagen på Gotland och i Kronoberg, där 46 procent av företagen ser det som ett betydande tillväxthinder.

Minst problem är det i Jönköping och Norrbotten, där 34 procent av företagen pekar ut regelkrånglet som betydande.

Andel företag som anger att regelbörda och byråkrati utgör ett betydande tillväxthinder. Förändring från förra året inom parentes. Bild: FRU

Stora regionala skillnader

Det finns stora regionala skillnader i vilka tillväxthinder företagen möter. Föga förvånande ser företag i Sydsverige elförsörjningen som ett större tillväxthinder än företagen i norra Sverige; 24 procent av företagen i elområde SE4 jämfört med sju procent i SE1 tycker att elförsörjningen är ett stort tillväxthinder.

I norra Sverige och i Stockholmsområdet anser företagen att bostadsbrist är ett större tillväxthinder än i resten av landet.

– I norr hänger bostadsfrågan ihop med kompetensfrågan eftersom det är väldigt svårt att locka personer till malmfälten om det inte finns bostäder. I Stockholm ser vi att problemet är kopplat till hyresregleringen som gör det svårt att få tag i en hyreslägenhet, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Han menar att kommunala och regionala beslutsfattare bör tolka rapporten som att det finns en stor potential bland de lokala företagen att växa, och att man behöver vara lyhörd utifrån deras behov.

– Det finns mycket man kan göra på lokal nivå. Bland annat när det gäller utbildningsinsatser, hur man skapar platser på de yrkesutbildningarna som näringslivet efterfrågar. Det handlar också om hur man på kommunen bemöter de företagare man har och ser till att göra det lätt för dem när stöter på regelkrångel och byråkrati, säger Sven-Olov Daunfeldt.