ELKRISEN

Trots varningarna: Så pressas Sverige in i EU:s nya elkaos – kostnader kan rusa

Efter kritiken mot flera reformer som drivit upp kostnaderna i elsystemet är det dags igen. Elmarknadsinspektionen trycker på för att Sverige ska ansluta sig, trots att flera tunga aktörer, däribland Svenska kraftnät, varnar för konsekvenserna. ”Risken är att vi går tillbaka till en utformning som gav så stora problem”, säger Anna Jäderström på Svk.

Just nu befinner sig Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen på kollisionskurs kring när Sverige ska ansluta sig till EU:s balansplattform MARI.

MARI är unionens gemensamma projekt för handel med stödtjänsten mFFR EAM som ska hjälpa till att balansera elsystemet om det produceras för mycket eller för lite el – något som blivit alltmer nödvändigt i takt med att Europas elproduktion blir mer väderberoende och volatil.

Böter för Svenska kraftnät

MARI skulle ha införts redan 2022, men den nordiska anpassningen har visat sig mer komplex än väntat. Nu pressar Energimarknadsinspektionen på för en anslutning senast den 1 september 2026 – annars väntar ett vite för Svenska kraftnät på 500 000 kronor i veckan.

Men Svenska kraftnät tvekar inför en för snabb anslutning till MARI.

Orsaken är att när Norden införde den så kallade flödesbaserade metoden (flow-based) i slutet av förra året, och stödtjänsten mFRR EAM (ett nytt automatiserat system som aktiverar reserver var 15:e minut via en algoritm) så blev det kaos i elsystemet.

Om detta har TN rapporterat i flera artiklar.

”Nu riskerar företag miljonkostnader för helt normala variationer. Det är uppenbart att Sverige dragit en nitlott här och att det gynnar länder på kontinenten”, konstaterade bland annat Johan Bruce, ansvarig för energifrågor på SKGS som är branschorganisation för den svenska basindustrin.

Prisökningar på flera hundra procent

Kombinerat har flow-based och mFFR EAM resulterade nämligen i:

• Oförutsägbara priser: Flow-based kan flytta kapacitet mellan områden och skapa stora prisskillnader, medan mFRR EAM förstärker volatiliteten.

• Högre kostnader: Industrin och producenter drabbas av ökade balans- och kapacitetskostnader, särskilt i södra Sverige.

• Svårare planering: Företag får svårt att förutse sina elkostnader i både spot- och balansmarknaden.

• Risk för konkurrenskraften: Elintensiv industri kan tvingas bära kostnaden för de nya modellerna.

Svenska kraftnäts analys efter vårens turbulens visar även flera brister: aktivering av för stora volymer i fel områden, bristande hantering av nedreglering och prisspiraler som inte speglar fysiska behov.

– Vi måste säkerställa att anslutningen (till MARI) sker på ett kontrollerat och driftsäkert sätt, säger Anna Jäderström, sektionschef för balansmarknader på Svenska kraftnät.

En färsk uträkning från Energiföretagen visar att balanseringskostnaderna har ökat med flera hundra procent sedan i mars månad i Sveriges södra elområden.

Fler vill handla på prisvolatiliteten

De stigande och allt mer oförutsägbara balanseringskostnaderna betalas i praktiken av elkunderna och den elintensiva industrin. Formellt debiteras kostnaderna balansansvariga aktörer, men dessa förs snabbt vidare genom högre elhandelspriser, ökade riskpremier och dyrare avtal.

Kruno Kuljis, ansvarig analytiker på energihandelsbolaget Modity, pekar på att den här snabba reformen av marknadsdesignen redan förändrat vilka aktörer som söker sig till den svenska balansmarknaden. Antalet balansansvariga och balansleverantörer har ökat kraftigt det senaste året.

– Vi har gått från runt 30 aktörer till omkring 70 på kort tid, och majoriteten av de nya är här för att handla på prisvolatiliteten – inte för att tillföra ny fysisk flexibilitet, säger han.

Algoritmiska brister slår hårt mot Norden

I en brevväxling mellan Anna Jäderström, chef balansmarknader Svenska kraftnät och Caroline Törnqvist, avdelningschef på Energimarknadsinspektionen kan man läsa närmare om oron inför Sveriges anslutning till MARI.

Förenklat konstaterar Anna Jäderström att reformerna visat hur snabbt marknaden kan bli instabil om algoritmer och regelverk inte är anpassade till nordiska förhållanden.

Hon lyfter särskilt de ekonomiska konsekvenserna – med ett stort antal timmar av extrema obalanspriser under våren och försommaren 2025.

Ytterligare en faktor är att de flesta reglerresurser finns i form av vattenkraft i norra Sverige, medan obalanser ofta uppstår i söder. Det gör prisbildningen mycket känslig. Om algoritmen aktiverar resurser i fel område, eller inte tar hänsyn till snittbegränsningar, kan resultatet bli kraftiga prisrörelser – precis som våren 2025.

– Vi såg extrema priser och en volatilitet som inte är rimlig. Det berodde på att algoritmen inte är byggd för de stora volymerna vi hanterar i Norden, säger Anna Jäderström till TN.

Svenska kraftnät gjorde flera justeringar av bland annat algoritmen för att dämpa de oönskade effekterna. Risken är att de förbättringar som Svenska kraftnät infört nollställs när Norden ansluter till MARI.

– Vi har vidareutvecklat vår lösning och sett att de förbättringar vi gjort i det nordiska systemet även kommer att behövas i MARI. Risken är att vi går tillbaka till en utformning som gav så stora problem, säger Anna Jäderström.

”Norden borde få uppskov”

Enligt Kruno Kuljis borde Norden inta en betydligt mer samlad och offensiv position gentemot EU i fråga om de pågående marknadsreformerna. Han menar att dagens ordning missgynnar Norden och att lika spelregler saknas mellan olika delar av Europa.

Antingen måste stora länder som Tyskland delas in i fler elområden, så att reformerna appliceras på jämförbara strukturer, eller så bör Norden tillåtas vänta med införandet tills de egna systemen bättre harmonierar med regelverket.

Det kan innebära färre elområden i Sverige och Norge, eller att Norden i större utsträckning balanseras gemensamt som ett block.

– Antingen måste även de stora länderna delas upp i elområden, eller så måste Norden få tid att anpassa sina strukturer innan man fullt ut går in i de här reformerna, menar Kuljis.

Kärnan i hans resonemang är att färre elområden skulle ge större samhällsnytta än dagens fragmenterade struktur. Större områden ökar likviditeten på både fysiska och finansiella marknader, minskar artificiella prisskillnader och underlättar elektrifiering över större geografiska ytor. Samtidigt minskar möjligheten till arbitrage på flaskhalsar.

– Meningen med flaskhalsar är inte att de ska bli permanenta priszoner – de ska byggas bort. En strävan borde vara att ha så få elområden som möjligt, säger han.

Industrin varnar för ökade kostnader

För industrin har balansmarknaden blivit en allt viktigare kostnadsfråga.

– Under de senaste tio åren har våra omkostnader för att balansera vår elkonsumtion ökat betydligt, säger Johan Tavast, energichef på Billerud.

Han ser särskilt stora risker för södra Sverige, där flaskhalsar och höga priser redan urholkat industrins konkurrenskraft.

– Det här har slagit stenhårt mot verksamheter i SE3 och SE4 där de här nya anpassningarna inneburit stor osäkerhet och höga kostnader.

Johan Tavast menar att det avgörande nu är att MARI anpassas till nordiska förutsättningar.

– Vi vill säkerställa att MARI blir infört på ett sätt som tar hänsyn till de nordiska förhållandena. En möjlighet blir att vi kan använda balanskraft från utanför Norden vilket vi inte kan göra idag. Det viktigaste är dock att pristaket/golvet regleras till en rimlig nivå från dagens väldigt höga.

Här syftar han på att MARI:s föreslagna pristak på +-15 000 euro per megawattimme kan leda till mycket höga balanskostnader.

Osäker tidplan och krav på EU-godkända ändringar

Svenska kraftnät arbetar för att fasa in de specifika nordiska behoven i MARI, men Anna Jäderström påpekar att besluten fattas på EU-nivå.

– Det finns saker som ligger utanför vår direkta kontroll. Vi driver på i de europeiska arbetsgrupperna, men besluten måste fattas gemensamt.

Energimarknadsinspektionen har som sagt satt 1 september 2026 som sista datum – därefter väntar böter.

Svenska kraftnät uppger att man siktar på att kunna ansluta till MARI det första kvartalet 2027, men att det inte är spikat. Driftstabiliteten måste vara fullt säkerställd i övergången från det nordiska till det europeiska systemet, understryker myndigheten.

I en kommentar till viteshotet svarar Tobias Lusth på Energimarknadsinspektionen att:

”Svenska kraftnät har bland annat uppgett IT-utveckling som skäl till förseningen men vi menar att det länge varit känt vilka förutsättningar som krävs för att ansluta till plattformarna och att IT-utvecklingen fortfarande inte är klar påverkar inte Svenska kraftnäts skyldighet att ansluta så snart som möjligt. Det är dock i slutändan Svenska kraftnät som avgör när de kommer att ansluta. I enlighet med Ei:s föreläggande kan Ei ansöka om utdömande av vite om tidsplanen inte följs.”