DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET
Företagaren: ”Räcker inte med en näringslivsstrategi på papper”
För företagen är kommunen ofta den viktigaste myndigheten. Därför måste kommunerna bli bättre på att ge företagen bra förutsättningar, menar entreprenören Jörgen Rasmusson. ”Åtta av tio företagare vill växa. Det är en enorm potential för kommunerna. Men då krävs bättre förutsättningar”, säger han.
Företagande sker aldrig i ett vakuum. Oavsett om det handlar om ett enmansföretag, ett SME-företag eller en större arbetsgivare finns verksamheten alltid förankrad lokalt – i en kommun. Det är också där företagen möter det offentliga i sin vardag, genom tillståndsprocesser, tillsyn, upphandlingar och myndighetsutövning. Kommunens beslut, arbetssätt och attityder får därför ett direkt genomslag i företagens möjligheter att utvecklas.
– Förståelsen för företagens villkor måste genomsyra hela den kommunala organisationen, inte bara näringslivskontoret, säger entreprenören Jörgen Rasmusson, vice ordförande i Svenskt Näringsliv och ordförande för dess SME-kommitté.
Han menar att företagsklimatet i praktiken formas i mötet mellan företagare och kommun – i varje handläggning, varje kontroll och varje dialog. Därför räcker det inte med en näringslivsstrategi på papper; den måste märkas i vardagen.
– För företagaren är kommunen ofta den viktigaste myndigheten. Hur snabbt ett ärende hanteras, hur tydlig kommunikationen är och om det finns en vilja att hitta lösningar gör stor skillnad.
”Här kan kommunerna göra verklig skillnad”
Samtidigt är det företagen som skapar jobben, tar riskerna och driver den tillväxt som ytterst bygger den kommunala ekonomin. När företagen växer stärks skattebasen, vilket ger kommunerna större möjligheter att utveckla skola, vård och omsorg.
– Det är lätt att glömma sambanden, men utan livskraftiga företag finns inga resurser till välfärden. Därför behöver kommunernas näringspolitik utgå från företagens vardag – inte från vad som är enklast för den egna organisationen.
För Jörgen Rasmusson handlar det om ett tydligt perspektivskifte. Regelverk ska vara rättssäkra och likvärdiga, men också tillämpas med förståelse för företagens verklighet. Det ska vara enkelt att göra rätt – men framför allt möjligt att lyckas.
– Åtta av tio företagare vill växa. Det är en enorm potential för kommunerna. Men då krävs bättre förutsättningar. Regelkrångel och bristande kompetensförsörjning är två av de största hindren. Här kan kommunerna göra verklig skillnad, genom att förenkla, samordna och föra en tätare dialog med näringslivet.
När företagen lyckas stärks hela kommunen
SME-kommittén, som Jörgen Rasmusson leder, samlar 36 företagare från olika branscher och delar av landet. Trots skilda verksamheter är bilden samstämmig: utmaningarna är ofta desamma, oavsett kommun. Kommittén fungerar som rådgivande organ till Svenskt Näringslivs styrelse och möter regelbundet kommunpolitiker, tjänstemän och myndigheter för att beskriva vad som krävs för att företag ska kunna växa och bidra ännu mer till samhällsutvecklingen.
– Kommuner och företag har olika roller, men ett gemensamt ansvar för den lokala utvecklingen. När företagen lyckas stärks hela kommunen. Tillsammans kan vi skapa ett Sverige där det inte bara är enkelt att starta företag, utan också att utveckla och driva dem vidare över tid.
Att Jörgen Rasmusson talar av egen erfarenhet råder det ingen tvekan om. Han driver flera företag inom bygg- och fastighetssektorn, där Lödde Plåt är ett av de mer välkända, och har samarbetat nära med kommuner i olika utvecklingsprojekt. Ett uppmärksammat exempel är satsningen ”PlåtIdol”, som genom samverkan mellan företag och kommun syftade till att locka fler unga till plåtslagaryrket.
– Tillväxt skapas i företagen, men möjliggörs lokalt. Kommuner som tar företagens villkor på allvar investerar i sin egen framtid.
