SVERIGES ENTREPRENÖRER
”Dags lyfta upp värdet av näringslivets samhällsengagemang”
Att näringslivet bidrar till sysselsättning, innovation, välstånd och skatteintäkter är något som normalt uppmärksammas. Men företag bidrar med så mycket mer genom sitt engagemang på den ort där de verkar, liksom för samhället i stort, skriver krönikören Christine Sjögren von Sydow.
Lokalt möts dessa värdefulla satsningar ofta med stor tacksamhet. Men värdet av alla dessa samhällsstödjande insatser lyfts sällan upp i sin helhet.
För att sätta ljuset på det värde som företags frivilliga samhällsengagemang skapar har Svenskt Näringslivs tagit fram rapporten, Näringslivets samhällsengagemang, som lyfter elva exempel från olika branscher och delar av landet. Exempel som visar på insatser som bidrar positivt både till det omgivande samhället och till den egna affären. Affärs- och samhällsnytta går hand i hand.
”Viljan att bidra till samhällets utveckling lever kvar hos företag än idag.”
Företags frivilliga samhällsengagemang är förstås inget nytt. Sedan industrialismens genombrott har företag varit engagerade i utvecklingen av samhället där de verkar. Den svenska industrihistorien visar att företag och samhälle ofta utvecklades i symbios. Företagen var inte bara arbetsgivare utan byggde även skolor, kulturinstitutioner och idrottsplatser etc.
Viljan att bidra till samhällets utveckling lever kvar hos företag än idag. Studien bakom rapporten visar att företagens samhällsengagemanget inte har minskat men självfallet utvecklats och förändrats. De samhällsproblem som vi ser i Sverige idag med växande socioekonomiskt utanförskap, försämrade skolresultat och hög kriminalitet gör att engagemanget växer sig starkare. Alla företag som finns med i rapporten har utökat sitt samhällsengagemang under 2020-talet.
Flera viktiga insikter att ta med
Hur ser då dagens samhällsengagemang ut? Det kan ta sig många olika uttryck men grunden för ett framgångsrikt samhällsengagemang bygger på en förståelse för vad som ger ett avtryck och bidrar till mervärde. Det handlar inte om att ta över det offentligas eller andra aktörers ansvar, utan att bidra med kompletterande insatser i samverkan.
Studien pekar dessutom på att företagens samhällsengagemang i form av frivilliga åtaganden drivs av insikter om att utmaningarna i lokalsamhället också påverkar, eller riskerar att påverka, företagets verksamhet och konkurrenskraft, direkt eller indirekt, nu eller framåt. Engagemangen spänner därmed över en bredd av frågor som lokal utveckling, trygghetsfrågor, kompetensförsörjning, förebyggande av brottslighet, tillgång till bostäder, arbetsintegration och ungdomars utveckling, för att nämna några. Vilken eller vilka frågor som är viktigast för företaget skiljer sig beroende på geografisk ort, verksamhetens art och företagets behov för bibehållen konkurrenskraft.
”A och O för att företagens engagemang skall ge önskad effekt är samarbete.”
Det frivilliga samhällsengagemanget drivs av behov och önskemål som berör företaget strategiskt vilket också leder till ett långsiktigt engagemang från företagets sida. Engagemanget drivs inte sällan på av företagets ägare, investerare och/eller långivare och integreras i affären för att skapa tydlig affärs- och samhällsnytta. Ofta finns en tydlig koppling mellan företagets lönsamhet och dess samhällsengagemang. Flera av exemplen speglar just detta, som byggbolaget Brixlys arbete mot kriminalitet, fastighetsbolaget John Mattsons platssamverkan för att förbättra tryggheten och attraktiviteten i ett utsatt område samt ICA Maxi Södertäljes arbete med lokal tillit för att bland annat få ner svinnet i butiken.
A och O för att företagens engagemang skall ge önskad effekt är samarbete. Ett företag kan aldrig lösa en samhällsutmaning på egen hand. Samarbete behövs med olika sektorer i samhället, med andra företag, kommun, myndigheter, föreningsliv och andra aktörer. Flera av exemplen i rapporten visar på värdet av samarbete. Hitachi Energys växande engagemang i Ludvika och samarbetet med nätverket Samarkand, Volvo Cars arbete med Destination Tynnered, Nibes insatser i Markaryd, Stureplansgruppens engagemang med STAD och Krogar mot Knark, Axfoods engagemang i Matmissionen och Skistars engagemang i destinationsbolag i fjällen, är alla exempel på hur verklig nytta kan skapas genom samarbeten.
Företags samhällsengagemang har nu också börjat att uppmärksammas alltmer av investerare och banker när dessa ska fatta beslut om placeringar och utlåning. Exempel på detta är John Mattsons lån i Handelsbanken, som är kopplat till insatser i socialt och ekonomiska utsatta förorter. Även gruvprospekteringsföretaget Talgas arbete med dialog i linje med internationell standard i Vittangi är ett exempel på hur samhällsengagemang påverkas av, i detta fall internationella, investerare och banker.
Modell för ett strukturerat arbetssätt
För att säkerställa ett värdeskapande samhällsengagemang krävs oftast ett långsiktigt och strukturerat arbetssätt med. Företag vill dessutom kunna mäta och följa upp effekten av sina insatser. Det börjar också komma fram olika metoder för att systematiskt mäta och följa upp nyttan av olika insatser. Det är samtidigt vanligt att mätetal och indikatorer utvecklas under samarbetets gång.
Exemplen i rapporten visar att det finns en dokumenterad vilja bland många företag att engagera sig och bidra till den lokala samhällsutvecklingen.
Svenskt Näringslivs rapport Näringslivets samhällsengagemangär framtagen med tanken att sprida intressanta insatser som i dag genomförs av företag till en bredare krets också utanför det närmaste lokalsamhället. Förhoppningsvis kan den också tjäna som inspiration samt som en utgångspunkt och en katalysator för fortsatta samtal och studier kring former för och värdet av företags samhällsengagemang.
Om krönikören
Christine von Sydow är policyexpert vid Svensk Näringslivs avdelning för Hållbarhet och Infrastruktur med fokus på samhälleliga perspektiv på omställning och hållbar utveckling.