DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Industrin varnar: Nu ökar varslen – ”Tydlig uppgång”
Varslen i svensk industri har ökat kraftigt och fler är på väg, varnar Industriarbetsgivarna i en ny rapport. ”Vi befinner oss inte i en vanlig situation”, säger chefekonomen Kerstin Hallsten till TN.
– Basindustrin fortsätter att pressas hårt av det svaga konjunkturläget, som en långdragen uppförsbacke.
Så beskriver Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, den ekonomiska återhämtningen för Sverige och industrin i en ny konjunkturrapport för basindustrin. Även om inte alla delbranscher inom industrin har backat så är siffrorna tydliga.
– Produktionen i basindustrin har backat under flera år, 2024 var nedgången 4 procent. Den tunga exportindustrin har drabbats hårt av den ökade geopolitiska osäkerheten, ränteläget och hög inflation, säger hon.
Sveriges basindustri har haft svag återhämtning.
Geopolitisk oro, hög inflation och starkare krona har försämrat industrins konkurrenskraft.
Låga efterfrågan och ökade kostnader pressar basindustrins lönsamhet.
Varslen inom industrin har ökat kraftigt och fler är att vänta, varnar basindustrin.
Räntesänkning och expansiv finanspolitik kan hjälpa, men exporten påverkas lite.
Ett permanent system för korttidsarbete efterlyses för att trygga företagen och jobben.
Ovanpå detta så är industriföretagens kunder investeringstunga, vilket innebär att de också har drabbats av räntor och inflation.
Kerstin Hallsten nämner att det skedde en viss återhämtning runt årsskiftet, men under det här året ser hon en ny tydlig nedgång för industrin.
– Handelspolitiska konflikter kring tullar och den omläggning vi sett har gett en ny negativ chock till ekonomin. Dessutom har kronan stärkts cirka 15 procent mot dollarn, vilket är en nackdel för vår exporterande industri. Med högre tullar och starkare krona försämras, inte så överraskande, vår konkurrenskraft, säger hon.
Varnar för varsel
På produktionssidan pressas basindustrins företag hårt, visar rapporten. Utvecklingen har gått trögt en längre tid, eftersom lönsamheten har pressats av en svag efterfrågan samtidigt som kostnaderna för insatsvaror stigit.
– Tittar man på förädlingsvärdet i skogsnäringen så är det tydligt att värdet går ned, vilket bland annat beror på att priserna på skogsråvara har blivit högre. Dessutom har vi haft relativt höga arbetskraftskostnader utan att produktiviteten har ökat speciellt mycket, säger hon.
Företagen försöker hålla ut så länge de kan genom att skära i kostnader och att undvika att personalen påverkas, men kommer inte vändningen så går det till slut inte längre. Vi ser att varslen har ökat under 2025, konstaterar Kerstin Hallsten
– Vi ser en tydlig uppgång i varsel, och det kan komma fler. Det är svårt att bedöma konsekvenserna av den nya handelspolitiken. De flesta bedömare förväntar sig att det ska bli en vändning och lite starkare tillväxt under 2026, men risken är att återhämtningen fortsätter att gå trögt och att vi får se fler varsel och en mer dämpad sysselsättning, säger hon.
Är det en liten ökning i varsel eller en varselvåg du pratar om?
– Det är en ganska kraftig ökning i varslen under det här året, inte minst i mars och augusti. Nyligen varslade till exempel ett stort skogsbolag 560 anställda, bland annat på grund av hård konkurrens och amerikanska tullar vilket kommer att synas i oktoberstatistiken, säger hon och fortsätter:
Men nyligen har både höstbudgeten överlämnats och räntan sänkts. Är det något som kan ge industrin en skjuts?
– Ja, det var bra att Riksbanken sänkte räntan eftersom det är ett så svagt läge i industrin. Och det är förstås positivt med en expansiv finanspolitik. Men när det gäller industrins export så påverkas den inte jättemycket av att hushållen får sänkt matmoms, säger hon.
Kräver ett system för korttidsarbete
Kerstin Hallsten tror dock att räntesänkningar som är gjorda innan den som skedde den 23 september snart kan ge en viss återhämtning i ekonomin. Men det finns fortfarande gott om risker, vilket kan göra att utvecklingen framåt kan bli betydligt svagare än de flesta tror och hoppas, varnar hon.
– Det är ett svårt läge där mycket handlar om geo- och handelspolitiken och där ingen riktigt vet hur ekonomin kommer att påverkas. Vi befinner oss inte i en vanlig situation, det är ju det som är den stora utmaningen, säger hon.
Därför vill hon att ett permanent system för korttidsarbete kommer på plats. Det är högsta prioritet för att skapa lite lugn och trygghet hos industrin.
– Det är inte något som direkt leder till ökad produktion eller efterfrågan, men det skulle göra att företagen kände sig mer trygga i en situation när återhämtningen drar ut på tiden, säger hon och utvecklar:
– Om företagen hamnar i en situation där de känner att de måste säga upp medarbetare, då skulle ett förbättrat system för korttidsarbete kunna avlasta företagen och det skulle vara möjligt för dem att kunna behålla personal långsiktigt. Att få hjälp att övervintra på det sättet skulle hjälpa företag som verkligen drabbas av den svaga konjunkturen, säger hon och menar att dagens system inte fungerar och att det finns en färdig lösning som egentligen bara är att sätta i verket.
Kerstin Hallsten menar att det även skulle vara positivt för hushållens konsumtion i Sverige.
– Om människor har ett jobb att gå till så är det bättre för konsumtionen. Det är ganska självklart, säger hon.
