DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Nationalekonom sågar sänkt matmoms: ”Öppnar Pandoras box”

Efter regeringens och Sverigedemokraternas förslag om halverad matmoms har reaktionerna inte låtit vänta på sig. Nationalekonomen Åsa Hansson vid Lunds universitet sågar förslaget. ”En felprioritering”, säger hon till TN.

Beskedet från regeringen och Sverigedemokraterna om att tillfälligt sänka matmomsen från 12 till 6 procent har mötts av starka reaktioner. Inte minst från nationalekonomikåren. Åsa Hansson, docent vid Lunds universitet, beskriver åtgärden som dyr, ineffektiv och som en allvarlig felprioritering i det här läget.

– Det är en dålig åtgärd. Om man försöker utmåla det här som ett instrument för att stimulera ekonomin är det en dyr och inte speciellt genomtänkt åtgärd, säger hon.

Om målet är att komma åt låginkomsttagare så hade de varit mycket mer träffsäkert att göra en riktad insats, menar hon.

– Den här insatsen kostar mycket mer, träffar de som inte behöver den, leder inte nödvändigtvis till lägre matpriser och dessutom snedvrider den konkurrensen. Man kan ju tänka sig att restaurangbranschen kommer att höja rösten snart, relativt sett blir det ju dyrare att ta en kaffe på ett kafé eller fikaställe eller om du går ute och äter på restaurang, säger hon.

Och då skjuter sig regeringen i foten, för det är ju också en bransch som anställer många ungdomar.

– Det man gör är ju att öppna Pandoras box, där fler och fler kommer vilja ha sänkt moms, säger hon.

Åsa Hansson upprepar att halverad matmoms är en felprioritering, även om regeringen säger att sänkningen bara ska vara tillfällig. Att ta bort en sänkning är inte så lätt att göra, menar hon.

– Risken är att trycket blir stort på att den blir permanent, och hur hanterar man det då? Väldigt ogenomtänkt, säger hon.

”Det hade ju varit bättre att sänka skatten på arbete.”

Åsa Hansson tror att populism kan ligga bakom förslaget i och med att valet väntar och hushållen är en viktig väljargrupp. Men hon menar att politikerna borde förstå att det är en kortsiktig insats som inte kommer att träffa målet, snarare riskerar den att leda till en rad följdproblem.

– När man har en relativt stor offentlig sektor som ska finansieras, så är det viktigt att ta in skatteintäkterna på bästa möjliga sätt för att få så stor kaka som möjligt eller ha råd med så mycket som möjligt, till exempel för att kunna höja försvarsutgifterna. Det här är en åtgärd som är ineffektiv. Olika skatter är olika dåliga för ekonomin, och momsen är en relativt bra skatt som har en bred skattebas. Skatt på arbete däremot är mycket skadligare än skatt på konsumtion. Så även ur detta perspektiv är det dåligt, det hade ju varit bättre att sänka skatten på arbete, säger hon.

”Jag hade önskat att man hade tagit ett omtag i skattesystemet istället för att lappa och laga så här.”

Åsa Hansson tycker egentligen att enhetlig moms är det bästa, då det tar bort snedvridningseffekter och att man undviker lappande och lagande i skattesystemet. Om en grupp får sänkt moms, kommer en annan grupp lägga tid på att försöka få samma sak istället för att fokusera på sådant som skapar värde, resonerar hon.

– Nu går vi i fel riktning. På sikt kan det här göra att vi riskerar att få andra mer skadliga skatter, så det här kan slå mot svensk konkurrenskraft. Halverad matmoms är dålig på så många sätt, säger hon.

– Jag hade önskat att man hade tagit ett omtag i skattesystemet istället för att lappa och laga så här.

Dessutom varnar hon för att sänkningen av matmomsen kan vara feltajmad eftersom det tar tid innan den implementeras den 1 april nästa år till och med den sista december 2027.

– Man vet ju inte hur det ser ut när matmomsen sjunker, har vi otur sammanfaller det med en för hög inflation. Då får vi ett jobbigt läge, säger hon. Det är inget vi behöver i ett redan osäkert läge med tullar och så vidare.