DEN SVENSKA EKONOMIN

Ovanligt stora budgetsatsningar väntas

Regeringen väntas slå till med historiskt stora satsningar i statsbudgeten för nästa år, enligt en rad experter.

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har skruvat upp förväntningarna genom att inför torsdagens besked tala om ”ordentliga stimulanser”.

Facit kommer strax efter klockan 15 i eftermiddag. Då det är dags för den traditionella pressträffen i Harpsund, där finansministern presenterar utrymmet för ofinansierade satsningar inför budgetförhandlingarna med regeringens ministrar och Sverigedemokraterna.

Valår och lågkonjunktur

Nordeas ekonomer räknar med att det blir ofinansierade reformer för 70 miljarder kronor, enligt bankens chefsekonom Annika Winsth.

– Det är runt 1 procent av BNP, ungefär, säger hon.

– Det är en expansiv budget och det handlar om att det både är valår (2026) och lågkonjunktur, tillägger hon.

Kollegorna på Swedbank och SEB tror att det kan bli ännu mer. I Swedbanks konjunkturrapport från tidigare i veckan angavs 75 miljarder som prognos för ofinansierade satsningar i budgeten. I SEB:s konjunkturrapport – som kom samtidigt som Swedbanks – gavs ett prognosspann på 60-80 miljarder kronor.

Pengarna väntas enligt bedömarna bland annat gå till skattesänkningar, en förlängning av ROT-avdraget och höjda bidrag och kommer efter fjolårets kraftiga höjning av reformutrymmet till 60 miljarder kronor.

”Dubbla det historiska genomsnittet”

Albin Kainelainen, chef på Konjunkturinstitutet (KI), beskriver de satsningar som storbankernas ekonomer räknar med som ”stora”.

– Kommer man upp i 70-80 miljarder är det stora summor ur ett historiskt perspektiv. Det är dubbla det historiska genomsnittet, säger han.

– Ju mer pengar som går åt i den här budgeten desto mindre finns det framåt. Man äter upp det framtida utrymmet för ofinansierade åtgärder i kommande budgetar, tillägger han om riskerna med stora satsningar.

Kainelainen bedömer risken för att stora finanspolitiska stimulanser ska skapa inflation som begränsad. Men det kan påverka Riksbankens utrymme att sänka styrräntan:

– Ju mer man tar i i finanspolitiken desto mindre behöver ju penningpolitiken göra.

Joakim Goksör/TT